Det finns en plats nära mig, där jag inbillade mig vara perfekt för bilder av bilars ljus nedanför en sol som går ned.

Ikväll har jag FF och därför tog jag kameran, stativet och begav mig till en plats bland buskar och sly bakom Gripenskolan. Den nedgående solen lockade mina amatörfotografiska gener.

Sagt och gjort. Där stod jag tiotalet meter från motorvägen, på en ganska lerig gräsplan, bland taggiga buskar och inväntade rätt tillfälle.

Jag vet inte vad som är på gång, men spåren av tunga fordon och någon slags salt/sand? vittnade om att man tänker anlägga eller reparera något mellan skolan och motorvägen.

Upp med stativet, på med kameran och sedan knäppte jag av ett antal bilder med varierande resultat.

Den här riktigt vackra himmelen som uppenbarat sig ovanför Nyköping den gångna veckan fick jag aldrig se. Jag testade olika inställningar med varierande bländare, slutartid och exponeringskompensation. Dock var det lite för ljust för de där långa slutartiderna som gör att bilarnas ljus skapar långa streck i landskapet.

Jag hade ingen lust att vänta på detta tillfälle och inser att den typen av bilder fungerar bättre under årets mörkare perioder. Nu har jag hittat den rätta platsen och jag hoppas slippa kliva bland lerpölar, skitig jord, sly och något som liknar vit sand nästa gång.

Den sista bilden för kvällen blev kanske den mest intressanta. Långtradaren som for förbi med riktning Stockholm lämnade efter sig en närmast spöklik slöja.