Att gå runt i skogen och leta svamp är något som både frugan och jag tycker om. Inte bara p.g.a. naturupplevelsen med allt därtill, utan för att en kantarellmacka och en kall öl gör att det vattnas i mun av bara tanken. Fast ibland behöver man inte plocka svampen.
Läs mer »Etikett: svampar
I svampskogen
Vem kan motstå en ”trollskog” som denna?

När man bara hör fåglars kvitter och den svaga brisen som susar i de allt glesar grenverken mår åtminstone jag bra. Har man ett specifikt mål gör det saken än mer intressant. Att leta svamp är ett sådant tillfälle.
Fast i mitt fall ägnade jag två helger åt att leta svamp av en annan anledning än att ta hem och äta. Givetvis ville jag föreviga dessa på bild.
De flesta vet att barn, djur och växter fotas bäst i deras naturliga höjd. Alla vet därför vad det innebär när man tar bilder på svamp? Precis, man lägger sig platt på mage och försöker fotografera svampen med ögat mot sökaren som befinner sig på i dm höjd över marken.

Majoriteten av svamparna på bilderna nedan är förevigade en bit från stigar och vägar och där kan man åla omkring hur man vill utan att bli förlöjligad. Några bilder är dock tagna intill en stig eller ett motionsspår och jag misstänker att det sett tämligen komiskt ut med 193 cm Karlsson utsträckt på marken. Nu kom det inga vandrare eller joggare ska tilläggas.
Jag är dålig på detta med svampar, vilka som är ätliga och vilka som inte är det. Kantarell, murkla och fingersvamp är jag säker på, men annars…


Att den här inte är ätlig vet jag, men den är vacker att skåda.


Såja, buga för publiken…dvs mig.

Jag tror detta är en Karl-Johan. Åtminstone sa frugan det när vi var ute i skogen under den gångna helgen. Den smakade bra till maten i alla fall och eftersom jag skriver detta kan den inte varit särskilt farlig.




Ibland kan man frångå principen att fota svampar och annat i dess naturliga höjd. Det kan bli ganska bra ändå.


Fast, nere på marken trivs både svamparna och denna hobbyfotograf bäst.

Med lite härliga ljusförhållanden blir resultatet än bättre.

Vild, vacker, men farlig.

Kantareller då? Den skogens guld och delikatess. Fanns det inga kantareller? Jo, en…

Jag hade en påse med mig ifall, men denna enda kantarell fick stå där den stod. Det var liksom inte mödan värt.
Fast ni som är mykologer kanske småskrattar och tänker att den där Karlsson missade att plocka många ätliga svampar på sina promenader. Numera tror jag att Karl-Johan finns i min bristfälliga kunskap om svampar, men finns det andra på bilderna ovan man kan inta till en god köttbit och två glas vin?
Bilderna är förevigade på Hållet, vid Dammgruvan och Ryssbergen.
Svampskogen
Nja, så mycket skog handlar det inte om.
Flugsvampen hittade jag intill motionsspåret på Hållet och övriga svampar bakom Tovastugan. Flugsvampen känner jag igen, dock inte övriga. Att man inte bör äta den vackra flugsvampen vet jag, men inte hur det är med de övriga?
Någon mykolog får gärna förklara. Att jag inte på bild fångat någon av de ätliga svampar jag känner, beror på att jag inte letat efter dem.



