Ryssbergen

De kanske bästa motionsspåren i kommunen hittar man i Ryssbergen. De är kanske inte lika frekvent använda som Ekensberg, mest beroende på att man måste ta sig dit med något fordon för att ta sig runt. När man väl är där upplevs naturen mer nära än just vid Ekensberg och andra motionsslingor i vår närhet.

Lite kuriosa om Ryssbergen. När ryssarna härjade vid Sörmlandskusten 1719 och brände ned stora delar av Nyköping, kom man vägen via Ärila, förbi gården Skillerhult och över berget. När man passerade den lilla bron över Kilaån mötte den cirka 400 man starka armén motstånd från två lokala bönder som vaktade denna. Inte mycket till motstånd alltså. Namnet Ryssbergen har man fått efter denna händelse.

Sörmlandsleden går här och följer man denna förbi Ärila hamnar man ända borta vid Stjärnholm. Jag har inte gått sträckan själv, men den verkar intressant på många sätt. Givetvis förknippas Ryssbergen mest med slalombacken som är kommunens enda, men inte heller denna har jag använt för just ändamålet. Friluftsfrämjandet äger idag de lokaler som finns i samband med backen och motionsspåren och kan hyras för exempelvis fester och olika evenemang.

Det finns främst två spår man som motionär kan använda. Det ena är 10 km och det andra är 5. Det är det sistnämnda jag brukar promenera på när jag tar mig ut hit för lite motion. Det är en trivsam sträcka med ett underlag som skonar både rygg och ben, dessutom lagom lång. För de lata finns avstickare från spåren där man kan gena om man så önskar.

Intill starten eller slutet, beroende på vilket håll man går, ligger också vägen upp till Nyköpings högsta punkt. Den brukar jag alltid avsluta med, oavsett om jag har fika med i ryggsäcken eller bara är där för en lite snabbare promenad. Jag tror att den högsta toppen tillkommit genom att man tippat rester efter olika arbeten och sedan låtit naturen haft sin gång, men det är inget jag kan bekräfta.

På väg upp till högsta punkten.

Från denna har man en vidsträckt utsikt över Svanviken, Lindbacke, Nyköping, stora delar av Kiladalen och ända bort till Oxelösund.

Man har gjort i ordning här uppe. Dels finns det bänkar och bord där man kan slå sig ned med sin fikakorg och njuta av den vackra naturen nedanför berget. Dels har man satt upp en informationstavla där man på bild kan läsa om något av det man ser från toppen. I vanlig ordning finns det besökare som orkar släpa med sig läsk, chips och annat, men som inte orkar bära med sig de tomma burkarna och påsarna när man beger sig därifrån. Tyvärr tror jag inte ens det skulle hjälpa om man placerade några soptunnor där uppe. Vissa människor bara måste kasta skräp på marken.

 

 

Lämna ett svar