Vem gör inte det?
Jag älskar inte vinter, tvärtom. Är det någon tid på året då jag trots allt vill se en blå himmel och ett landskap gömt under vit, nyfallen och orörd snö, så är det på julafton. Det verkar lovande.
Inatt hade det snöat, ganska rejält dessutom. Första gången den här vintern fick jag skotta trappan innan jag gick till jobbet. Nåja, nu räckte det att ploga bort snön med några sparkar, så särskilt ansträngande var det inte. Jag hade också förberett mig och packat ned kameran i väskan redan kvällen innan. En liten promenad efter jobbet var inplanerad, då det gäller att passa på medans snön ligger kvar.
Det fanns väl lite fårhagor om blask när temperaturmätaren vid Teatertorget visade 0°. Fast när jag klev ut från jobbet möttes jag av ett vitt hav.

Det blev en promenad runt kända marker och nog tusan måste även jag erkänna att ett vinterlandskap kan vara vackert, även bland stadens asfalt och betong.







Lite mer snö inför julen vore förstås önskvärt, inte minst med omtanke om sportkedjorna som säljer vinterutrustning, idrottsklubbarna som ägnar sig åt vinteridrott och givetvis barnen som är förtjänta att få en vit och snörik jul.
Fast sedan finns det baksidor med vintern. Dessbättre har vi ingen bil, men grannen har och jag vill inte påstå att jag är särskilt avundsjuk av synen.
