Så här års är mörkrets påverkan på dygnet mer markant än kanske någon gång under året. Mörkret lämnar landskapet allt senare för att återkomma allt tidigare. Samtidigt lyser snön med sin frånvaro och novembers dystra förutsättningar följer ofta med långt in i december.

Fördelen är att man kan ta promenader med kameran för att fånga kvällen utan att man behöver vara uppe okristligt sent.

Det här blev en kortare promenad än vanligt, men tidsmässigt längre då kameran vara placerad på stativ och ett stativ måste man fälla ihop och dra ut när de har använts och ska användas. Det här blev också en fotosejour där jag använde bulbläget för första gången. Bulb innebär att slutaren är öppen så länge avtryckarknappen är nedtryckt. I mitt fall blev det slutartider mellan 30 och 40 sekunder.

Det blev en kort promenad runt vårt gamla slott, Nyköpingshus. På Vallarna ställde jag upp stativet och riktade kameran mot Hamnvägen och slottsdammen.

På bilden ovan användes inte bulbläget, men en bländare på f/14 skapar tillräckligt långa slutartider för att göra vatten sammetslent och långa strimmor av förbipasserande bilar strålkastare. Inte heller på bilden nedan användes bulb. Den gamla portalen till slottet har sett många människor passera genom århundradena och gör så än idag. Det som finns innanför lockar turister från när och fjärran, även oss hobbyfotografer.

Lite nedanför denna portal har man en fin utsikt på NK-villan som lyses upp fint av strålkastare. Även denna vackra byggnad lockar turister, även om den pågående pandemin har satt sina spår i de evenemang som brukar hållas innanför väggarna. Här användes bulb för att skapa en lenare version av det vatten som rinner nedför Nyköpingsån.

Härifrån gick jag över Korsbron och ned på gångvägen förbi NK-villan och bort mot hamnen. Nedanför hotell Clarion ställde jag upp stativet och riktade kameran mot Hamnbron och Hamnmagasinet. På denna plats är nog längtan efter sommaren större än på någon annanstans i Nyköping. Nyköping är en sommarstad och när restaurangerna i detta område slår upp sina portar vet man att våren är på väg att gå över i sommaren. Nu är det tyvärr ganska tyst och tomt.

Rundturen fortsatte över ån och bort mot slottet igen. En blick bakåt och silohuset hamnade i fokus, trots alla fordon som lämnade långa spår efter sig.

När stativet ställdes upp för sista gången var den korta promenaden slut och jag befann mig åter vid Nyköpingshus. Den här gången riktades kameran mot Vallarna och mot den turistattraktion som lockat tusentals turister genom åren.