Kanske makabert, men på kyrkogårdar är det lätt att hitta många motiv att föreviga med sin kamera. Respekten för de som har sin sista vila där är givetvis prioriterad, men det är allt det där som pryder kyrkogårdar och de mindre djur som trivs i vackra odlingar och blomsterarrangemang som främst rör mitt intresse.
Som de här två blomsterarrangemangen som prydde Nya kyrkogårdens minneslund när jag tog en av mina vandringar genom området.
Makabert? Nej, snarare blir bilderna ännu vackrare (tycker jag). Att visa hur sådan skönhet finns på bland gravarna, är väl snarare en ”hyllning” till viloplatsen <3
Ljuvliga bilder <3
Att gå runt och fotografera på kyrkogårdar känns så där, men visst finns det mycket intressant att föreviga.
Det är något speciellt med kyrkogårdar. Stämningen, lugnet, gravstenarna och som du visar här buketter/blommor. Rosen är såååå vacker. Ser ut som en sockrad klubba.
Mitt i det tragiska är kyrkogårdar så som du beskriver det. Det vilar också en viss mystik över dessa platser.
Så fina bilder.
Tack 🙂
Nej, inte alls makabert, är du med kameran på en kyrkogård är det ju för att föreviga det vackra, stillheten, och ron. Fina bilder, särkilt den frostiga rosen!
Tack. Kyrkogårdar skapar sinnesfrid och väcker tankar, het klart.