Närhet är motsatsord till avstånd. Att fotografera på nära håll för att fånga detaljerna är alltid lika trevligt. Fast ibland är helheten att föredra framför det lilla.

En promenad i utkanten av Nyköping visar att det inte riktigt tagit fart. Trädens grenar spretar fortfarande ganska glesa och åkrarna ligger så där färglösa som de faktiskt är innan lantbrukarnas sådd börjar spira. Även om man på vissa kan skönja en lite mer grön nyans.

Då kan det vara fördelaktigt att ta bilder på Moder natur på lite mer avstånd. Närbilderna på grönskande grenar och blommorna som växer på buskar får bli ett senare projekt.

Siluetter av träd blir ett ganska trevligt motiv när de fortfarande är glesa och himlen lite mulen.

På dessa promenader i lantlig miljö springer man också på övergivna byggnader. Jag älskar att ta närbilder på sunkiga interiörer, rostiga stuprör, fönster där spindelväv nästan skymmer det glas som inte krossats och annat som gör dessa ödehus så spännande.

Fast ibland fungerar det bra på lite avstånd. Som den här förrådsbyggnaden som stått övergiven i ett antal år…

Eller detta övergivna torp som stått öde betydligt längre än ett antal år.

Så kan man raska uppför backen till Nyköpings högsta punkt och blicka ut över skogen som sträcker sig genom Kiladalen och mot Kolmårdenskogarna. Ett värdigt slut på en promenad där allt sågs på lite avstånd.