Stora torget – då och nu

Stora torget får sägas vara Nyköpings mittpunkt. Innan E4:an kom till gick den gamla Riksettan genom centrala Nyköping. Det som idag är gågatorna Östra- och Västra Storgatan, samt Stora torget. Under mina första levnadsår åkte vi den vägen, vilket idag är svårt att förstå. Stora torget har dock en äldre historia än så.

Bilden nedan är hämtad från Nyköpings kommuns fantastiska bildarkiv och visar delar av torget någon gång runt 1930-talet.

Mitt i bilden syns en tidningskiosk som drevs av Johan Fredrik Gustavsson (1855 – 1939), kallad Kutorn. Född och uppvuxen i Bälinge socken, inte långt från min egen uppväxtplats. Bredvid en klassisk telefonkur som stod på platsen långt in i mina dagar.

Längts till vänster syns Rådhuset. Byggt 1723 och i mina tycken, en av Nyköpings vackraste byggnader. Här huserade Nyköpings turistbyrå i många år, men sedan en tid tillbaka är den nedlagd. Annars är Rådhuset känt för två saker. 1936 skedde här ett dubbelmord då en psykisk sjuk man klev in i en av salarna under pågående förhandling och sköt ihjäl en enkel arbetare och en stadsfogde (föregångare till dagens kronofogde), varefter han tog sitt eget liv. Kulhålen har bevarats och kan än idag ses av besökare. Den andra kända händelsen inträffade 2006, när nuvarande makarna Stefan och Lena Karlsson gifte sig där. Ett dubbelbröllop tillsammans med förstnämndas syster och nuvarande svåger.

Till höger om Rådhuset ses Ambrosiahuset. Huset uppfördes runt 1720, var delvis byggt på en grund från 1600-talet, och inhyste Nyköpings politie-borgmästare (den borgmästare som ledde förvaltning och polisväsende) i många år. Under sena 1800-talet och framåt bytte fastigheten inriktingar och härbärgerade såväl sidenhandel, slakteri, blomsterhandel, matservering och konditori. Ambrosiahuset revs 1963 för att ge plats åt stans nya stadshus på bilden nedan. Framröstad som Nyköpings fulaste byggnad för ett antal år sedan.

Om allt var bättre förr låter jag vara osagt, men att våra städer var charmigare kan nog få förneka. Informationen har jag googlat fram och inlägg som detta lär ni få se mer av den dagen jag träder in i pensionen.

15 reaktioner på ”Stora torget – då och nu

  1. Man kan ha olika synpunkter på hur samhällen förändras, men det är i alla fall roligt att se hur det ser ut nu och hur det har sett ut.

  2. Alltid intressant att se hur det var och hur det är … ser fram mot fler inlägg i samma stil!

    • Jag har några på lut. Håller på att googla lite fakta. Kommer nog att bli en hel del av den sorten när jag går I pension

  3. Älskar sådana här inlägg, där man kan se förändringarna över tid … vare sig det är förändringar man gillar eller ej.

    Minns du hur jag hittade dig i bloggvärlden?
    Det var under arbete med pappas stadsmotiv, på Nyköpingssidan. I ett av motiven figurerar det gamla klocktornet som brann ner. Jag sökte på bilder när jag fann ditt inlägg här: https://nykping.blogg.se/2015/march/reklam.html
    Jag tog kontakt med dig, för att höra om jag kunde låna bilden på klocktornet. Jag lägger ju själv en del fokus på att visa skillnaden mellan ”då och nu”, speciellt ihop med pappas stadsmotiv.
    Det var när jag sökte på klocktornet som jag också fattade att det hade brunnit ner.
    Här har jag med din bild av klocktornet, https://gallerirolferiksson.art.blog/2017/01/07/nykoping/
    … och passar på att åter igen tacka för att jag fått låna bilden 🙂

  4. Jag misstänker att Riksettan genom staden var hårt trafikerad så kanske husen blev hårt ansatta av avgaser och skakningar. Jag kan tycka att Rådhuset är speciellt och inte helt fel. Jag tror att många var trötta på de gamla dåliga husen i städerna som inte var funktionella längre under 60-talet. Att renovera de gamla trähusen var kanske inte möjligt eller försvarbart på den tiden.
    Kul att du funderar på att göra fler av liknande inlägg i framtiden. Jag gillar denna typ av då och nu.

    • Det kommer mer Tony. En stad i förvandling erbjuder mycket då och nu. Att göra detta och googla fram uppgifter på det som var är fantastiskt kul. Näst på tur är bilder och info från NK-verkstäderna.

  5. Enda staden eller ska jag säga byn som bevarat sin charm i nollåttaland är Vaxholm och till viss mån Norrtälje, där man åtminstone bevarat den gamla stadskärnan med huvudgatan.
    Sedan har man mera eller mindre våldtagit gamla fina orter. Och stadshuset är verkligen ful. Ser ut som ett legobygge, där man inte ville använder färgade klossar.

  6. Tur att i varje fall inte rådhuset rivits i all riviver. Tycker egentligen inte att den nya byggnaden är ful men jag tycker inte att den passar bredvid det vackra rådhuset.

  7. Tror att det är få svenska städer som fått behålla sin charm i form av en varierad äldre bebyggelse. Om den räddats så beror det på enstaka eldsjälar, likt i Eksjö.

Lämna ett svar