Grälsjuka kärringar

Det låter värre än vad det är, så sluta inte läs. Det finns ett kvarter i centrala Nyköping som genomgått en förändring. I en av korsningarna fanns förr en byggnad som i folkmun kom att kallas ”Kärringträtan”.

Det här huset byggdes åren 1911 till 1912 och stod då i de mest centrala delarna av Nyköping.

Så här ser samma korsning ut idag.

Betydligt tråkigare och stelare, som så ofta är med de mer moderna kvartern.

1912 stod ”Kärringträtan” klar, men varför det något kufiska namnet? Jo, under uppförandet befarade folk i området att i en sådan byggnad med 29 smålägenheter skulle risken vara stor att kärringarna skulle börja träta med varandra. En skam för inte bara kvarteret, utan för hela Nyköping. Så lät det då, men så blev det nu aldrig. Namnet lever dock vidare än idag.

Så här såg innergården ut…

…och så här ser den ut idag.

1963 revs så ”Kärringträtan” och kvarteret fick ett nytt utseende. Mindre charmigt i mina ögon, men mer anpassat efter dagens krav. Varför man idag måste bygga fult och stelt vet jag inte, men visst vore en kombination av dåtidens charm och nutidens moderniteter att föredra.

Lite kuriosa om ”Kärringträtan” är att en av Sveriges genom tiderna bästa idrottsmän föddes och växte upp i huset, nämligen kanotkungen Gert Fredriksson (1919-2006).

De svartvita bilderna och informationen är hämtat från Nyköpings kommuns bildarkiv.

14 reaktioner på ”Grälsjuka kärringar

  1. Synd, väldigt synd att man rev det gamla. Men det byggs en del snyggt nuförtiden också. Mörkbruna flervåningshus tycker jag nog att man borde förbjudas.

    • Visst finns det modern arkitektur som är snygg. Gillar exempelvis Karlatornet i Göteborg. Fast i Nyköping har jag svårt att hitta några nybyggen som är estetiskt vackra.

      • Man bygger även vissa områden i gammal stil, som Jakriborg söder om Lund. De husen har också inspirerat till samma husstil lite här och där.

  2. Hur var det nu igen – ”det var bättre förr”. Nej, i det här fallet är det absolut inte sant.

  3. Vilken härlig läsning trots ”namnet”. Kul att höra historien bakom. Jag förstår inte hur man kunde riva alla dessa otroligt vackra hus med mjuka former. Dom är ju så mycket finare. Jag har själv flyttat till ett hus byggt i slutet på 1700-talet och början på 1800. Allt är snett och vint och det går absolut inte att smyga om man nu skulle vilja det 🙂 🙂 Men så mycket charmigare och personligt.

  4. Intressant! Jag gillar såklart huset i den gamla gatukorsningen bäst! Gamla byggnader har en helt annan skönhet och charm.

  5. Jag håller fullständigt med dig om att man bygger tråkigt i dagens värld. Det skylls på ekonomin, att det blir så dyrt att bygga i samma stil som tidigare. Tack för en trevlig historia trots att den heter Kärringträtan eller Grälsjuka kärringar.

Lämna ett svar