Det är närmare 40 år sedan jag var på Gotland sist. Nu var det dags för ett återbesök och alldeles säkert lär det bli fler då frugans dotter med familj flyttat dit. Det blev en väldigt omväxlande och intensiv helg, som jag ska försöka illustrera i några inlägg.

Vi ankom Nynäshamn i fredags kväll. Ett Nynäshamn som tog emot oss med ett ruggigt väder. En kombination av kyla och regn som kändes långt in i märgen. Vi hade tid på oss, så vi gick upp till centrum för att få i oss lite att äta och dricka.

Efter några timmar på Östersjön klev vi i land på Gotland där mörkret hade lagt sig,

Klockan var över 24:00 och det blev inte mer gjort än att installera sig på hotellet, för några timmars sömn.

Hotellet var Solhem Hotel som ligger på berget, tvärs över vägen sett från färjeterminalen. På utsidan en sliten byggnad, men ett väldigt trevligt och mysigt hotell som vi trivdes bra på.

Vi var förvarnade om vädret. När vi äntligen fick chansen att komma till Gotland igen, skulle helgen bjuda på dåligt väder. Det var så man sa på väderleksrapporterna. Lördagen bjöd på disigt och kallt väder, så kanske meteorologerna skulle få rätt. Sitta på hotellet var inget alternativ, så vi gav oss ut på promenad innan vi skulle möta upp dotter med familj.

Det blev som sagt en omväxlande och intensiv helg, vilket också innebär många bilder. Jag hoppas ni har överseende med det och jag ska försöka hålla mig kort och sammanfatta dagarna med enkel information.

Solhem ligger bara några få meter från Visby ringmur och innanför muren ligger den medeltida delen av stan. Muren som bidragit till att Visby utsetts till en världsarvstad. Det var innanför murarna vi tillbringade lördagen.

Från den högre nivån av staden blickar man ut över olika tidsepoker. I bakgrunden ett av de moderna fartygen. I förgrunden de lite mer moderna byggnaderna i gamla stan. Däremellan Sankta Katarina kyrkoruin från 1250. En kyrkobyggnad som aldrig blev färdigställd.

Det första monument vi stötte på innanför muren var Blodkorset.

Korset uppfördes någon gång i slutet av 1700-talet. Då som ett fristående monument över en tragisk händelse i Visbys historia. 1361 angrep den danska armén Visby och möttes av en här, bestående av öns bönder, som förgäves försökte försvara staden. Runt 1 500 gotlänningar dog i slaget och det sägs att blodet från dödade och skadade rann nedför kullarna och samlades i en stor pöl, där det idag inmurade korset står.

Nog om det tråkiga. Gamla Visby är en underbart charmig plats som inte ligger Gamla Stan i Stockholm långt efter.

De flesta gamla byggnader har smala trappor och vackert snidade dörrar som leder in.

Gatorna är belagda med kullersten och är smala. Stundtals så smala att inga bilar kan ta sig fram. Det var ändå förvånansvärt mycket trafik, men det förklaras av att det bor mycket folk innanför murarna och det vimlar av små hotell, mysiga butiker och andra anrättningar.

Det var fortfarande lite trist väder och vi inväntade egentligen lite regn och försökte därför hinna med så mycket som möjligt under förmiddagspromenaden.

Fast det är nog stadsmuren, eller ringmuren, som drar. På 1100-talet uppförde man den första delen. En kastal (tornliknande försvarsbyggnad) som kom att kallas Kruttornet och som är det äldsta av sitt slag i Norden. Först under 1270 och 1280-talen påbörjades uppförandet av muren. På Gotland rådde det osämja, vilket ledde till ett inbördeskrig på ön och murens tillkomst sägs vara kopplad till detta.

Nu visade sig Visby från sin bästa sida. Morgondiset och molnen skingrades så sakta och en klarblå himmel ramade in denna historiska plats och den 3,4 km långa ringmuren.

Muren som sådan är som högst 11 meter. Ursprungligen stod här 42 torn av olika dignitet. Idag återstår 27 marktorn och 9 sadeltorn. Jag skulle kunna ägna spaltmeter åt denna mur, dess historia, alla tornen, deras namn och användningsområde. Jag förstår dock att det skulle bli i det mastigaste laget, så jag rekommenderar alla er som är intresserade att besöka Wikipedia.

Vissa torn kan man faktiskt gå upp i. Åtminstone ett av dem och det är Silverhättan i murens nordvästra hörn. Det är murens senast tillkomna torn och uppfördes någon gång runt 1400-talets början. Det användes som ett försvarstorn och genom skottgluggarna blickar man ut mot Östersjön och uppepå toppen har man en bra utsikt över omgivningen.

Vi kände oss klara med Visby ringmur och började bege oss hem mot hotellet. Fast vem vore jag om jag inte på vägen hem tog lite bilder på annat som gamla Visby erbjuder. Ymnighetsgudinnan, Solfågeln och minnesstenen över Olof Palme.

När vi ändå var i Almedalen höll jag ett tal för alla intresserade. Jag tror jag såg en liten stare i buskarna, annars var det folktomt. Måste bero på vädret.

En sak måste jag konstatera efter helgens besök. Visby innanför murarna måste vara strålande vackert under sommarhalvåret. Nu var det ganska glest mellan rosor och andra blomster, men mer om det i nästa inlägg.

Vi träffade frugans dotter och barnbarn för vidare äventyr mellan murarna. Mer om det kommer också i nästa inlägg.

Vi skiljdes åt för en kort stund och återvände till hotell Solhem för ett par timmars vila. Solen började nu gå ned och från vårt hotellrum blickade vi ut mot muren, Östersjön och närliggande byggnader som badade i kvällssol.

Vi mötte sedan upp familjen, inklusive pojkvännen, för en bit mat på en restaurang precis innanför Söderport. Därefter bar det till hotellet och en god natts sömn, för att ladda upp inför helgens egentliga evenemang.