Jag har länge sett en syn inom mig. Vilken kommer jag att avslöja sist i inlägget, men det blev inte riktigt som jag hoppades.
Tanken var igår att jag skulle åka till stranden för årets premiärdopp. Löften från meteorologen i måndags talade om sol och upp mot 28° under tisdagen. Det var mulet när jag vaknade och väderappen varnade för eventuella regnskurar.
Det blev därför inget premiärdopp, men ett väder som lämpade sig för vandring. Jag kommer på mig själv att promenader i och omkring centrala Nyköping lockar allt mindre. I takt med att charmen försvinner och nya, fula bostadsområden poppar upp, försvinner också intresset för denna stad. Därför väljer jag allt oftare en promenad/vandring i natursköna miljöer. Det svåra är att finna vägar där jag inte går så ofta.
Då tänkte jag på min inre syn (kommer till den senare) och en väg frugan och jag ofta vandrade när vi bodde på andra sidan stan. Sagt o gjort. Jag lämnade hemmet till fots och fortsatte mot målet.
Vår stadsdel lämnades via denna vackra portal…
För att fortsätta på andra sidan järnvägen och lasarettsområdet. På bilden nedan ses det gamla Länslasarettet som byggdes 1915 och som utgör ett bra bevis på att dåtidens arkitektur var både charmigare och attraktivare. I en av de mindre tjänstebostäderna i förgrunden bodde kompositören Ulf Peder Olrog, vars far arbetade på lasarettet.
Efter lasarettsområdet lämnade jag asfalt och betong och tog mig vidare genom naturreservatet Hållet. Bara E4:an som passerar över Nyköpingsån antydde att jag ännu inte lämnat civilisationen bakom mig. Förövrigt en väldigt olycksdrabbad bro ni ser på bilden.
Efter bron blev det en ca 2 km lång vandring längs ån där stadens brus blev alltmer avlägsen för varje meter. På bilden i mitten syns forsen som rinner ned för det som förr utgjorde bomullsspinneriet Hargs fabriker, senare Nygeverken. Fabriken stod färdig 1843 och revs (som mycket av Nyköpings industrihistoria) 1997.
Efter denna natursköna passage blev det lite asfalt igen. Först genom och förbi ett av de nyaste bostadsområdena i utkanten av Nyköping och in på den rundslinga som vi ofta promenerade förr.
På den tiden väldigt lite trafikerad, men i takt med att Nyköping växer och nya köpcentrum ser dagens ljus, har trafiken också ökat på denna sträcka. Trist, för här vill man höra göken gala, se rådjur beta och blicka bort över gårdarna varifrån välkända dofter sprids över nejden.
Det som förr utgjorde trafiken på denna sträcka, var nästan uteslutande aktiva och besökare till de två anläggningar som ligger utmed vägen. Pistolskyttebanan och motorstadion med sin speedway- och motorcrossbana.
Snart nog efter denna motorstadion väntade det som jag hoppades få se. Följer man grusvägen kommer man snart till en gård som heter Hagnesta. För många år sedan, då frugan och jag cyklade förbi gården möttes vi av en vacker syn. På ena sidan av grusvägen lyste fältet blått av lin och på den andra sidan färgades fältet av gul raps. Så vackert och så typiskt att vi inte sett denna syn sedan dess. Jag hoppades på detta nu, men inte. Givetvis en liten besvikelse, men jag sparade en promenad på ca 3 km fram och tillbaks.
Istället vände jag och fortsatte avstickaren ut mot gamla Riksettan. Än en gång passerade jag under E4:an och dess livliga trafik.
En km på asfalt innan jag svängde upp mot Friluftsområdet Ekensberg och vidare in mot stan. Inte mycket att ta bilder på, förrän jag passerade badanläggningen Hjortensberg. Så här långt är utebadet stängt, men lär slå upp portarna när skolorna slutar om någon vecka.
Därifrån är det oundvikligt att promenaden går på asfalt och bruset från stan blir allt mer påträngande. Inte på långa vägar samma njutning som att gå på grusvägar och stigar i naturen. Den här välkända synen skingrar dock tankarna för stunden.
De sista 2 kilometerna gick sedan på samma sträcka som den jag inledde vandringen på. Snart var jag hemma vid vårt radhusområde, som tyvärr står inför en oönskad förändring.
Det blev inget bad. Det blev inga lin- och rapsfält. Det blev istället en lång, skön och välbehövlig vandring.
Ibland blir man besviken när föväntningarna har byggts upp. Men som du och andra skriver så fick du en lång och skön promenad i försommargrönskan. Många fina bilder plockade du med kameran och jag utnämner den första vackra bilden till min favorit.
Tack. Jag fick motion och i sanningens namn var det viktigare än motivet jag inte fick.
Tack för den fina turen via bilderna!
Tack Carita!
Hej Stefan! Oj vad du var tidigt ute och promenerade, 07.45 och du var ute i 3 1/2 timme. En promenad som blev en vandring. Det är fint bland allt det gröna och visst var arkitekturen mycket vackrare förr än idag. Men jag måste säga att Nyköping har lyckats med den inre hamnen med restauranger och bostadshus. De hemska silon blev ett häftigt höghus. Du fr ta svängen ner till Oxelösund och ta ett dopp vid Femöre. Det bästa som finns.
Må gott och Kram Anna
Den inbyggda väckarklockan ringer sällan efter 05:00 och då gäller det att utnyttja tiden. Femöre åker jag gärna till och ligger på klipporna bortom fyren, men idag blev det premiärdopp vid Vivesta. En annan favorit.
Det blev en fin promenad ser jag! Tack för att jag fick följa med i den svenska försommaren.
Varsågod Anna. Jag förstår att ni i Portugal passerat försommaren och redan befinner er i högsommaren.
Härlig promenad med vackra vyer, stort tack för det.
Ha en fin fortsatt Torsdag.
Tack för vandringen. En av- och påfart av E4:an verkar inte så trevligt.
Exakt. Den skulle kosta 190 miljoner, men redan nu beräknas kostnaden till 380 och då har man bara gjort förberedelserna. Ingen förstår varför och ingen vill ha den- förutom politikerna.
Ibland blir jag nästan stum över den enorma grönskan, i verkligheten och på bild.
Linfält på ena sidan och raps på den andra – förstår att det måste ha varit otroligt fint.
Var man än bor, så är man aldrig ”säker”. Plötsligt bestäms det att: här ska vi dra en ny järnväg, bygga ett trafikmot eller vad som. Lika plötsligt blir det då ändrade förhållanden för alla som blir påverkade av det där nya. Så himla tråkigt! (milt uttryckt)
Det är underbart grönt överallt. Alla man talar med är förstummade. I vårt fall ska man bygga en avfart från E4:an. Rätt genom ett bostadsområde – helt otroligt.
Tack för den vackra turen. Även om den moderna och fula bebyggelsen inne i stan inte lockar så har ni en bedårande vacker natur utanför att glädjas åt. Det var en rejäl vandring du gjorde. Ledsamt att det inte blev något bad, men det blir väl fler tillfällen.
De där fälten med blått lin på ena sidan och gul raps på den andra måste ha varit fantastisk. Låter inte bra med en förändring av radhusområdet. Men alla förändringar behöver inte bli till det sämre…
Just de fälten har vi talat om i många år. Det fanns väl en from förhoppning om att de skulle blomstra, men… Jag fick ju lite motion. Förändringen blir till det sämre då trafiken genom vårt område kommer att öka dramatiskt genom att man just nu förbereder en ny avfart från E4:an.
Då blir det verkligen en förändring till det sämre!
Även om det inte blev vad du hoppades på så blev det en trevlig promenad för oss att få vara med på med många härliga sommarvyer. Den första bilden med den gröna portalen är fantastiskt vacker. Och den sista bilden som jag förmodar är från ert radhusområde. Det ser så lummigt och fint ut men det lät oroväckande med en oönskad förändring. Vad det än är så hoppas jag det ändå blir bra i slutändan.
Efterlängtat regn här idag, anar att det dragit in även över era trakter.
Lite, väldigt lite, regn på fm. Förändringen består i att man håller på att skapa en ny avfart från E4:an som kommer att gå genom vårt område med en kraftigt ökad trafik som följd.