Dags att lämna den gotländska ön för ett besök på en betydligt mindre.
Bilden kanske ger en hint om dagens besök.
Just precis. Vi begav oss upp till Fårösund för att där ta färjan över till Fårö. Vi hade blivit förvarnade om köer på upp mot 90-120 minuter, men ett tips om att åka tidigt på morgonen hade anammats och när vi kom fram, så var det i princip bara någon minuts väntan innan vi kunde åka på.
Det blev först en liten bensträckare på vägen och givetvis i närheten av väderkvarn och fårhus.
Man passerar en rad mindre avtagsvägar som leder ut till kusten med dess små fiskebyar och raukområden. Vi hade dock ett mål och det var i stort sätt så långt upp på Fårö man kan komma.
Langhammaren. Ett av de mer kända raukområdena på Gotland. Ett tämligen flackt, kargt och speciellt område. Under tusentals år har hav och vind format denna plats och alla de raukar som här finns. Den mest kända syns på bilden nedan. Langhammarsgubben. Noterbart är att Langhammars raukar finns återgivna på vår 200-kronorssedel tillsammans med Ingmar Bergman.
Nu är inte Langhammar helt fritt från grönska. Man kan gå en led kring det 480 hektar stora området och följa små steniga stigar som leder in bland de låga buskagen. Det gäller bara att ta rätt stig, så man inte står framför en återvändsgränd. Jodå, det gjorde vi förstås.
Nu började det att kurra lite i magen. Det finns inga matställen vid Langhammar, så vi fick åka ned mot öns östra sida där vi passerade en välkänd plats som är känd för bra mat och goda bakverk, men som är mest känd för sina skrotbilar.
Kutens bensin. Tyvärr var vi lite för tidigt ute för caféet och restaurangen skulle inte öppna på drygt en halvtimme, men vi fick chamsen att gå runt och titta på samlingen av skrotbilar.
Det finns också ett museum att besöka på platsen och vill man grotta ned sig ordentligt i gammal 50-talsnostalgi så kan man tillbringa ett antal timmar på Kutens.
Nu var vi lite småhungriga, så vi valde att inte invänta öppettiderna. Istället fortsatte vi norrut, till en plats där vi trodde det fanns ett matställe. Fårö fyr.
Det fanns det nu inte, åtminstone inte vad vi kunde se. Möjligen ett misstag från vår sida eller någon information där vi läst på dåligt. Nu var det inte så långt till Sudersands stora camping och bad. Här blev det lunch med efterföljande sol och bad.
En enormt stor sandstrand och en väldigt fin och lagom långgrund sandbotten. Skönt i vattnet, men ändå ganska svalkande efter dagens myckna bilåkande.
Fast det skulle bli bättre.
Vi lämnade Fårö och även nu hade vi en enorm tur med färjan. Den stod redan inne vid terminalen, så det var bara att köra på.
Vi behövde inte köra många kilometer innan vi svängde av mot Blå Lagunen.
Ett gammalt kalkstensbrott som är registrerat som ett EU-bad. Det vill säga att detta är en officiell badplats där man kontinuerligt tar vattenprover. Vi var inte ensamma och vi var förvarnade om att det kan vara mycket folk under turistsäsongen. Jag förstår varför. En underbar plats, men ett turkosgrönt och klart vatten. Var det skönt att bada vid Sudersand, så var det ännu skönare här. Rekommenderas för badsugna, men kom tidigt på förmiddagen.
Återstod så bara ett stopp under denna intensiva, men trevliga dag.
Bläse kalkbruk, vackert belägen ute på en udde.
1860 började man bränna kalk i Bläse. Glansdagarna var på 20- och 30-talen, men verksamheten upphörde 1946. Kalkstenen fortsatte dock att skeppas härifrån i drygt 10 år.
På platsen finns också ett museum, ett galleri och en bistro.
Ni som följer mig på bloggen, vet hur jag brinner för platser som denna. Helst vill jag stöta på dem under mina vandringar i skog och natur, gärna långt från turiststråken. Det finns en fantastisk historia kring gamla bruk, slott och herrgårdar. Alla är inte lika väl dokumenterade och välbevarade som Bläse kalkbruk, så tack till de eldsjälar och lokala krafter som håller dessa vid liv.
För barnen, kanske också för de vuxna, finns den gamla smalspåriga industrijärnvägen bevarad. Efter några år i träda, lades spåren tillbaks 1991 och nu kan besökarna åka sträckan mellan bruket och hamnen. En tur på 1,6 km och 40 minuter.
Nu är egentligen alla utflyktsmål inräknade i de publicerade inläggen, men ett återstår och jag tror ni kan gissa vilket. Återkommer med svaret.
Jag hade gärna tillbringat en hel dag ihop med Thomas Lindholm, mannen bakom ”Bilkyrkogården.” Undra hur många världskändisar som besökt platsen? Alla klockor på platsen har stannat på kvart i sex. Tiden då ikonen James Dean dog i sin Porsche. Du såg flera av pärlorna på den lilla ön. Ändå finns det goda skäl att återvända till Fårö (se vår kategori med samma namn). Likaså vid härliga Bläse. Då helst med cykel/cyklar bakom bilen. (skriv i sökrutan ”Charmigt fiskeläge på udden Saxriv” och ”Huppegupptäcksfärd)” Det är få turister som besökt denna sträcka) Du är ju bra på att gå en mil. Det kan inte bli mer kargt och vackert.
Det stämmer att det gick att köpa/äta mat. Sedan blev det krångel med tillstånd och ”klagan & överklagan”. Låg vid parkeringen nära fyren. Den fyren som bloggvännen Lollo har bott i ”flera gånger”.
Tack för att du ännu en gång får mig att njuta. Passar bra eftersom det regnar rejält utanför fönstret.
Vi hann tyvärr inte utforska bilkyrkogården, men jag förstår att det finns mycket spännande detaljer kring denna. Detta med klockan var för mig en ny information. Måste åka dit när och om vi besöket Gotland igen.
Jag tackar för dina tips. Inte omöjligt att vi besöker ön för diverse vandringar. Kommer definitivt att klicka in på de länkar du refererar till.
Helt fantastiskt att jag kan sitta här på Cypern och samtidigt besöka Fårö! Dina bilder tillsammans med vad du skriver ger verkligen en känsla av att få följa med och ta del av era upplevelser.
Blir imponerad av Langhammars raukar, de påminner mig om när jag besökte Bako National Park strax utanför Kuching. Rock formations – Anita’s Images
Skrotbilarna har onekligen en viss charm och Blå Lagunen ser inbjudande ut medan Bläse kalkbruk synes vara en mycket intressant plats att besöka.
Du bjuder ju på inspirerande bilder från Cypern. Då måste man ju bjuda igen 😉
Skämt å sido. Hade inte frugans dotter med familj flyttat till Gotland hade vi inte kommit dit. Tack vare resan fick vi se platser vi tidigare aldrig besökte och inte ens visste fanns.
Vilken dag ni fick med början på Fårö. Vackra bilder över havet och raukarna. Ser nästan lite ut som en främmande värld. Kutens har jag läst om på Bosses blogg. Skulle vara roligt att gå omkring där och titta. Blev ju lyckat med mat och bad i kombination (även om det inte var samtidigt). Och blå lagunen. Den ser verkligen exotisk ut. Så vackert! Bläse kalkbruk, också en intressant plats.
Nu ska jag åka vidare på Gotland med din del 4!
Kutens var mycket mindre än jag föreställt mig, men icke desto mindre intressant. Museum och restaurang hade inte hunnit öppna, så dessa har vi kvar på listan.
Blå Lagunen rekommenderar jag om du besöker Gotland sommartid.
Om man fortsätter att gå norr om fyren ska det finnas en fin lång strand dit inte så många hittar. Det finns ingen bilväg direkt dit och då orkar väl folk inte dit. Jag har varit på Fårö två gånger men inte vid den stranden.
Du som gillar gamla fabriks anläggningar kan jag rekommendera ett besök till Nynäs slott där det i närheten finns ett gammalt kalkbruk från mitten av 1930- talet.
Ganska svårt att hitta så här är länk till Google maps om du vill besöka
https://maps.app.goo.gl/P8xKtH72dd3Cf4vJ9
Vi gick nedför en avstängd grusväg norr om fyren i jakt på ett matställe, men vände när vi insåg att inget fanns. Kanske vi hade kommit till stranden om vi fortsatt.
Kalkbruket har jag faktiskt besökt.
https://stefansvardag.wordpress.com/2020/04/02/en-vandring-med-manga-ansikten/
Nu gjorde det nästan ont i mig av längtan till Gotland och Fårö. Vi bodde ju en vecka vid Fårö fyr förra året. Innan dess var det 2018, och första gången var 2015. Känner igen nästan allt du beskriver. Kanske att du läst om det på bloggen.
Maken har förälskat sig i ön lika mycket som jag, så vi får nog ge det en chans igen ganska snart.
Gotland är värd fler chanser. Vi hoppas kunna åka över igen, om än inte nästa år.
Fårö fyr var ett vackert ställe, men frugan hade läst att det fanns ett matställe där eller om hon missuppfattat. Vi hittade i alla fall inget.
Vi har varit så många gånger på Gotland men just vid blå lagunen har vi inte varit. Kan bero på att vi vill undvika de mest turistrika platserna. Å andra sidan kanske det inte är så fullt där just över midsommar när vi brukar åka.
Jag rekommenderar ändå Blå lagunen. Mycket folk, men det kändes ändå som vi hade space runt om oss. Kan mycket väl tänka mig att det är färre turister under midsommar, så ta gärna chansen.
På Fårö har jag bara varit en gång, kom aldrig ända dit förra gången eftersom jag fastnade med stenar och raukar. Alltid roligt att se gamla skrotbilar, jag har haft turen att få besöka två stora bilkyrkogårdar tidigare. Underbar färg på vattnet i Blå lagunen! Åter en samling fina och intressanta bilder från er resa!
Stort tack. Man kan nog göra sig ett namn på det mesta och varför inte samla på sig en massa nostalgiska skrot…😄
Tack än en gång för trevliga, intressanta och välskrivna resereportage från Gotland. Har alltid önskat få se Fårö någon gång.
För drygt 40 år sedan var jag och några vänner i Fårösund av en viss anledning. Vi hann aldrig åka över och sedan dess har jag haft Fårö i tankarna många gånger. Äntligen blev det av, så det är aldrig försent.
Tack Eva.
Oj så mycket ni hann med under ert besök på Gotland … ser att det är så mycket vi missade när vi var där. Kutens bland annat … har ju läst om platsen och sett bilder därifrån, men som sagt inte varit där. Blå lagunen är ett annat ställe som jag gärna hade besökt …
Tack för din reseberättelse och dina fina bilder Stefan!
Tack Anki. Det var en intensiv, men trevlig vistelse. Vi hade kunnat valt sol och bad, men den tiden känns förbi.
Nu finns det ändå mer att säga, men det känns som vi hann med allt vi på förhand bestämt oss för och lite till…
Det finns så himla mycket att se/besöka på Gotland. Säregen natur på de flesta ställen.
Kul att du visade lite från Kutens, nu fick jag en mer komplett bild av platsen.
Om jag känner oss rätt så blir det inget mer besök för oss, på Gotland – men jag är väldigt glad över att det i alla fall blev en hellyckad semester där.
Tack för alla toppenfina bilder Stefan!
Nu har vi nääästan bestämt att det får bli ett besök på Gotland nästa vår/försommar. Dina fina bilder gör inte längtan mindre. När vi var vid Langhammars raukar maj 2017 höll vi på att blåsa bort och var klädda i dunjackor med huvan uppe….
Vid Blå lagunen övernattade vi alldeles ensamma, lite skillnad mot högsäsong. Vi gick också vara och tittade utanför Kutens eftersom det inte var öppet. Bläse kalkbruk får bli en ny bekantskap för oss, så fint.
Är det månne Visby vi får se i nästa inlägg???
Det blir Visby 😃 Vi vill gärna upptäcka mer av ön, men jag misstänker att andra perioder än sommaren möter besökarna med många stängda restauranger, caféer och småbitar.
Nog är det så att mycket har varit stängt de gånger vi varit där i maj. När vi åkte husbil gjorde det inte så mycket men när vi cyklade höll vi på att bli utan både mat och husrum någon dag…
Gotland är en sommarö. Kan liknas vid hamnen i Nyköping där allt händer på sommaren, men är tvärdött på vintern.
Jag tror inte att vi sett det sista av Gotland. Om det blir fler rundturer kan jag inte lova, men ön lär vi återse.
Här var det absolut Memory Lane för mig igen. Undantag – Kutens, där jag inte varit. Fantastiskt fina bilder:-)
Men visst är det märkligt att det är så glest med caféer och restauranger där. Vill de inte ha turister eller…
Tänkte också att många av dina fina bilder från inläggen om Gotland finns på något sätt att beskåda i ”Maria Wern”, bland annat Fårö. Har sett de flesta delar av den serien och naturen fascinerar mig varje gång.
Och så gissar jag på Lummelunda i del 4;-)
Jag har inte sett serien, men jag förstår att Gotland är i fokus.
Kutens är värt ett besök.
Lummelunda avhandlade jag i tidigare inlägg, så nej…det är andra bilder som dyker upp.