Spår i skogen

Igår utlovades sol och mildgrader i Nyköping. Det blev si och så med det, men det blev ändå en biltur till och en promenad vid friluftsområdet Söra.

Vi såg en del spår i skogen. Dels spår av avverkning som hade gjort delar av omgivningen kring motionsspåret ganska gles. Varför vet jag inte, men det finns så klart skäl.

Några som trivdes var hackspettarna som letade efter föda i de döda trätopparna.

Det var runt några hundra meter av motionsrundan man hade avverkat och därefter fortsatte stigen i den lummiga skog vi varit vana vid under alla år. Precis i gränslandet mellan gles och lummig skog, står detta övergivna torp.

Jag har beskrivit detta i tidigare inlägg. Under mina gymnasieår hade jag en klasskamrat vars föräldrar hyrde detta torp som fritidshus. Vi ungdomar hade fest där vid ett par tillfällen. Jag har sökt efter information om fastigheten, men tyvärr inte hittat något. Det ligger dock på mark som tillhör Hovra gård med anor från 1300-talet. Kanske torpet beboddes av anställda på gården?

”Tjo vad det var livat i holken” någon gång för länge sedan.

Skogen som motionsspåret går genom är gammal, men om det är av ålder, av blåst eller en kombination av bägge som fått denna enorma gren att falla till marken vet jag inte. Inte något man vill få i huvudet dock.

Vi såg en hel del färska spår på ett antal trädstammar. Tanken gick direkt till något djur som åstadkommit detta. Dock inga bäverspår som känns igen på sin karaktär och med tanke på att närmsta vattendrag ligger 1 km bort, så kan nog bävrar uteslutas. Något annat djur eller möjligen spår av mänsklig hand? Inte så långt från dessa träd såg vi detta spår som definitivt orsakats av människor.

Egentligen är det helt fantastiskt. Här mödar sig några med att ta sig ut till ett friluftsområde flera km från stadsgränsen, de släpar med sig packning bestående av mat, dryck, grill och andra verktyg, men de orkar inte släpa med sig allt hem. Trots att vikten borde vara lättare. Suck, bara suck!

Annars var det förvånansvärt grönt i skogen. Både den härliga mossan som växte frodigt…

…och på intilliggande åkrar där höstsådden grodde.

Vi vek av från motionsspåret och gick grusvägen bort mot Söra friluftsgård som huserar både förskola, naturskola och Nyköpings scoutkår.

Intill båthuset som ligger nedanför huvudbyggnaderna passerar Sörmlandsleden som här leder vandrare på en bro över vattnet.

Erfarenheten av att träbroar kan vara väldigt hala den här årstiden gjorde att vi valde att inte gå vidare. På andra sidan finns annars ett trevligt område med stigar, rastplatser, fina vyer och fina marker för svamp.

Vi blickade ut över den 3 m djupa och 0,233 kvadratkilometer stora Hovrasjön. Till skillnad från vattnet utanför Nyköping är den belagd med is. Dock inte så tjock att den lämpar sig för skridskor. Annars är platsen populär för unga och gamla som vill snöra på sig skridskorna och grilla lite korv vid eldstäderna.

Vi hade med oss fika och tänkte avnjuta detta vid något av borden. Det blåste dock lite kallt, så vi gick vidare bort mot motionsslingan där vi vet att det finns rastplatser.

Det ni ser på bilden nedan är kanske inte ett spår av människan man förväntar sig ute i skogen.

En 45:a Jägermeister, tom. Vi misstänker att någon/några övernattat i vindskyddet, för därinne låg två kuddar och ett par underlag av något slag. Någon/några som vandrat på Sörmlandsleden eller möjligen någon/några av stans olyckliga själar som har detta som sitt hem? Oavsett skulle det kunna förklara skräpet vi såg intill en bänk och som ni kan se på bilden tidigare i inlägget och kanske också de märken i träden jag skrev om.

Med ett annat spår efter människan avslutar jag det här inlägget.

23 reaktioner på ”Spår i skogen

  1. Fin bild på hackspetten och den mossiga stenen men som alla skriver, avskyvärt med nedskräpningen. Jag har haft för vana att gå till lekplatser efter nyårsfirandet och samla ihop resterna efter fyrverkerierna, men i år blev det inte av. Jag tog också med barnbarnen till våra närmaste busshållplatser och samlade skärp men det var länge sen nu.

    Sen skulle jag nog lockats att gå på den där träbron…

    • Det är trist och jag högaktar alla som plockar upp skräp efter andra.
      Bron är trevlig att gå över på sommaren…om man gillar ormar. Det brukar vimla av dem.

  2. Visst är det märkligt att vissa människor orkar släpa med sig så mycket ut och sedan inte kan ta med sig skräpet hem. Väldigt tråkigt tycker jag och inte råder det någon tveksamhet vilka spår som är från människor.
    Tyvärr är det samma sak här speciellt när Falsterbo Horse Show pågår men även under sommaren. Går man en tidig morgonrunda så ligger det flaskor, pizzakartonger och ölburkar överallt vilket är beklämmande att se.

    Jag tycker det är lite vemodigt när hus lämnas åt sitt öde men förhoppningsvis så finns det kanske någon som håller koll på torpet.

    • Minns jag inte fel, trots lite partaj, så var inredningen så där härligt hemtrevligt det var förr. Vedeldad spis och kamin, lågt till tak och en doft av trä.
      Trist när människor inte förstår varför det finns soptunnor och hur man använder dem.

  3. Lustigt.

    Idag fick jag nog och tog med mig ett par plastkassar ut på promenaden. Såg i helgen att det var väldigt mycket skräp i närområdet och nu blev det dags för mig att agera. Har kommit på att det är bättre för hälsan att agera istället för att bara gå och vara irriterad.

    På bara ca 300 meter blev båda kassarna proppfulla. I detta närområde ligger en restaurang och stråket till/från den går utanför vårt hus. Plus att gymnasieskolan ligger intill. Det tror jag är en stor del av förklaringen till varför det såg ut som det gjorde. Men nu är det rent och fint. 🙂

    Undantaget för ”dina” skräpmarodörer så var det ett trevligt promenadinlägg Stefan.

    • Ett väldigt bra initiativ. Önskar att fler kunde göra som du…jag själv inkluderad.
      Fast det borde egentligen inte behövas.

  4. Människor verkar inte ha ändrats under decennier, troligen inte tidigare heller – tänker på allt skräp de lämnar efter sig. Trist och onödigt, men tyvärr vanligt. Hacke däremot och den upp och nedvända holken uppväger den trista synen av skräp i naturen.

    Det verkar vara ”inne” att skövla skog precis överallt nuförtiden. Förstår om man tar ned sjuka träd, men inte friska träd. Moder Natur är ju ju rätt långsint och brukar ta en ljuvlig revansch då och då…

    • Vem minns inte 70-talets ”Håll Sverige rent”.
      Då skickades man ut oss ungar för att plocka skräp.
      Det finns nog orsaker till att man ser många kalhyggen, men det gör inte synen roligare för det.

  5. En riktigt skön promenad fick ni. Den grenen var rejäl och verkligen inget man vill ha i huvudet. Då är det nog godnatt. Inget irriterar mig så mycket när jag är ute i skog och mark och får se skräphögar. Jag säger samma sak, hur är man funtad när man kan tänka sig att släpa med sig allt ut och sedan bara lämna skräpet. Syns alltför ofta även här. Minns när det var pandemi och stigarna var kantade av pappersnäsdukar och munskydd 🙁 Men som sagt … en skön promenad fick ni!

    • Huvudsaken är att man njuter av tillfället, men man frågar sig om de som skräpar ned är ute för att njuta eller om de befinna sig i naturen av andra skäl?

  6. Man kan se mångt och mycket på naturvandringarna… Det är likadant här – en del orkar inte bära hem soporna eller inte ens till en råskis samlare som kan finnas en liten bit ifrån… Dessutom gör en del skada på utegrillar och förstör för andra som vill ut och njuta i naturen.

  7. Meteorologen är en luring, ja en riktig luring🎶🎶sjöngs det för en herrans massa år sedan och nog är det sant. Här gick jag med Lars när han skulle bowla i morse för att få en promenad innan ovädret och det var tur för sedan har det snöat på tvären. Att folk bara lämnar sitt skräp är helt obegripligt precis som vi husbilsåkare snart är portade överallt just på grund av nedskräpning, vad göra??

    En skön promenad fick ni hur som helst och hackspettarna är riktigt mysiga. Vi har ganska många av dem uppe på Ålleberg.

    • Meteorologer och politiker är de enda yrkesgrupper som kan luras och komma undan med det.
      Här har det inte snöat, men just nu regnar det.

  8. Många varierande spår under er promenad. En del uppskattade och roliga, som bilden på den upp-och-nedvända holken 🙂 🙂 och hackspetten. Men allt skräp… Håller helt och hållet med er andra om idiotin att släpa med sig prylar men ej ta med dom tillbaka… Nej, den sista idioten är inte född än. Usch!

    I övrigt ser det ut som en skön utevistelse och fint dokumenterad men det där utlovade vädret… Kan bara instämma i dina ord, för även vi tog oss ut efter den positiva väderprognosen men som vi frös. Vi åt frukostmackan och e.m fikat inne i bilen. Det gick inte att sitta ute. Och fotoskörden blev hos oss väldigt knaper. Hur som helst så blir det fler utflykter framöver 🙂 Och det ser jag fram emot.

  9. Trots allt en fin promenad, verkar det som. Men det är tråkigt att se dessa lämnar av skräp och annat.

    • Det är alltid en trist syn. En plats utanför Nyköping där det ofta ligger burkar och mat från någon snabbmatsrestaurang är Kastalen. Det medeltida försvarstorn som ligger några km från stan.
      Varför handlar man, tar bilen hela vägen dit, sitter obekvämt på ruinen för att sedan kasta allt på marken?
      Helt otroligt.

  10. Ja man vet inte hur människor är funtade idag 🙁 Ja hur man kan släpa med sig ut men inte hem… man får nog fundera det här med alla bestick i lådan 🙂 Livat i holken måste vara dagens bild 🙂 Spå trevligt att du fick fånga en hackspett 🙂 Tänk den som saknar denna fina varma vinter vante 🙁

Lämna ett svar