Bilderna i inlägget är från en långpromenad i måndags. En promenad med ett speciellt syfte som inte riktigt blev vad jag hoppades på, men som bjöd på något jag inte räknade med.
Idén fick jag egentligen i söndags när frugan och jag tog en förmiddagspromenad. Då gällde det mest motion, nu gällde det en fotosejour.
Det var redan vid 08:00 jag lämnade värmen i hemmet och drog iväg i en relativt kylig morgon. Lindbacke, som många av er säkert lärt namnet på, var den egentliga utgångspunkten för den långa promenaden.
Solen var precis på väg upp och spred sitt varma sken över naturreservatet. När jag vände blicken åt andra hållet såg jag landskapet bättre. Målet för dagen ligger längst bort i bild, snett nedanför Ryssbergens slalombacke som lyser vitt.
Vattensamlingen ni ser på bilden ovan är ingen sjö. Det är naturreservatet Svanviken som gränsar till Lindbacke och som i vanliga fall är torrlagd. Kilaån rinner förvisso en bit ut i området, men hela Svanviken läggs under vatten varje vår när isar tinar och snö smälter. Det sägs att Svanviken var en liten sjö för många år sedan, men det var nog långt innan min livstid, men det kan ändå förklara att området ser ut som det gör.
I nederkant av Lindbacke påbörjas en sträcka som ingår i Sörmlandsleden. Här brukar kor beta under vår och sommar, men nu syntes bara torra och stelnade spår efter dem.
Tack vare att frugan och jag gick den sträckan i söndags, visste jag att den var framkomlig. Vattnet och därmed isen har ännu inte nått fram till den upptrampade stigen.
En bit in fortsätter sträckan på träspångar. Inte så hala som vid en första anblick…
…men på sina håll väldigt ansatta av tid och väder.
Det gällde att se var och hur man satte fötterna och där spångarna svänger trodde jag att det var kört. Med kameran i ena handen och med den andra handen på staketet lyckas jag balansera även förbi detta isiga och sanka hinder.
Den här sträckan av Sörmlandsleden är väldig eftersatt. För ett antal år sedan lade man ditt spångarna, men det är tveksamt om de underhålls och en träbro över Kilaån är så åtgången att man stängt av den. Av den anledningen tvingas vandrare ta en extra omväg för att nå fram till etappmålet.
Svanviken har inte fått sitt namn utan anledning. I söndags befann sig en stor samling svanar i bortre änden av området. I måndags simmade en ensam stackare omkring därute. Svanviken är annars känd för sitt fågelliv och jag var på väg till fågeltornet på andra sidan. Då…
I ett träd satt en örn och spanade ut över nejden. Jag vet att det finns gott om rovfåglar i området, men jag har hittills bara sett dem i luften och på håll. Nu satt där en örn helt snällt och poserade. Tyvärr på för lite långt avstånd för att få en bra bild, men jag tackar mig själv för att jag tog med min Nikon D7100 med objektivet 18-300 och inte min lättare Nikon Z50.
En mycket trevlig upplevelse som jag kanske hade hoppats på, men inte räknat med.
När Svanviken passerats kommer man upp på torrare land och fler höjder. Där ligger den medeltida försvarsanläggningen, Kilakastalen.
Tyvärr i ruiner, men ändå en viktig del av Nyköpings historia. Det går att läsa mer om den här och det är inte utan man känner lite sorg över att den inte fått bevara sitt ursprungliga utseende. Fast nog är det fantastiskt att man kunde bygga alla dessa fantastiska byggnader utan de moderna hjälpmedel som man har tillgång till idag. Korset på bilden är inget kors, utan skuggan av Sörmlandsledens pil.
Bron ni ser på bilden nedan leder över Kilaån och förbinder området med ett tredje naturreservat, Ryssbergen. I vanliga fall fotar man från bron, men tjälen gjorde marken nedanför så pass hård att det gick att gå på den och därför passade jag på att fota mot bron.
Solen stod nu ganska högt och det kändes riktigt behagligt trots ett par minusgrader, men grenar och buskar längs med ån var fortfarande täckta med frost.
Jag tog en genväg över gärdet mot fågeltornet. En genväg som innebar att krypa genom buskar, kliva/klättra över och åla under nedfallna träd, samt passera på en smal remsa torr mark mellan berg och sank mark. Varför jag tog genvägen? Det återkommer jag till…
Jag nådde slutligen fram till fågeltornet dit man kommer via en lång träbrygga, väldigt fin, men just nu väldigt sned på sina håll p.g.a. markens beskaffenhet.
Nu skulle här fotas fåglar. Förhoppningsvis örnen som satt på trädet som här står betydligt närmare, eller möjligen någon annan rovfågel.
Tji, den enda fågel jag såg var samma svan som fortfarande simmade runt där ute.
Det blev att vandra hem igen, förvisso nöjd med bilden på örnen, men med ett annars ofullbordat ärende. Jag har dock en plan och den lär ni få ta del av vad det lider.
15 km i ett vackert vinterväder. Skön och välbehövlig motion och så kunde jag äntligen samla på mig bilder av en fastighet jag tänkt på varje gång jag passerat ute på vägen. Det var för den fastighetens skull jag tog genvägen, för när marken var så pass hård fungerade det. trots vissa ansträngningar.
Till detta inlägg återkommer jag när och om jag hittar lite information.
[…] stött på dem under vandringar eller bilturer på landsbygden, ödetorpen. Jag nämnde i inlägget 15 km i solsken att jag tog en ganska besvärlig genväg till slutmålet och att jag skulle återkomma med ett […]
Den poserande örnen var ju en fin belöning, kul att du kunde fota den! Jag tänker på de örnar som var vardag för oss vid svärföräldrarnas torp i utanför Mariefred, vi hade dem jämt på åkrarna där, men sen dess har jag nog inte sett någon. Ser ut som en härlig vandring, de två första bilderna (+örnen) tittar jag extra på.
Rovfåglar har vi en hel del i utkanten av Nyköping, men örnar är mer sällsynta. En slump att den satt där när jag gick förbi.
Oj, vilket äventyr på isiga spångar, tur att du kunde hålla tungan rätt i mun. Fina bilder blev det. Ha en fin eftermiddag/kväll! Hälsningar Skogsliden
Lite isigt var det, men med rätt utrustning går det bra…oftast.
Ha en bra fortsättning på kvällen.
Fina foton. så härlig ljus!!
Vilken fantastisk och strapatsrik vandring. Jag gillar bilden på örnen skarpt. Tack för att vi fick följa med!
Tack själv Eva. I slutändan var det örnen som gjorde vandringen värd all möda.
Örnen kompenserar nog för det mesta, till och med förfallet. En helt underbar bild – på örnen alltså. Tror inte att jag sett en örn irl någon gång.
Precis. Jag blev både glad, överraskad och tacksam över att jag valde rätt objektiv.
Vilken underbar promenad du fick men inte en helt enkel ”Walk in the park”. Mängder med frisk luft och motion fick du och dessutom en poserande örn, inte att förakta… Ska bli spännande att gå se fortsättningen…
Det ska inte vara lätt 😁
Lite utmaningar får man ståutmed, så länge man inte skadar sig.
Hej Stefan! Vilken härlig promenad i ljuvligt väder! 15 km, heja er! Bra steg! Södermanland är vackert!
Minns när Nyköping 2017 startade sitt unika nytänkande högstadium där alla skulle gå tillsammans. Hade kollegor i Norrköping som hoppade på det projektet. De trivdes och var där under några år. De är inte kvar idag. Tanken var god med att få bort segregationen. Kan tänka mig att det blev för stort. Tufft och ingen lätt nöt att knäcka.
KRAM Anna / Channal
Jag tror man gjorde ett misstag. Anledningen i all ära, men det har blivit riktigt illa.
Samma sak med Nyköpings högstadieskolor. Alla fyra lades ner och eleverna samsas nu i en storskola. Där har situationen varit ännu värre.
Nej, mindre skolor i närheten av elevernas hem. Det fungerade förr.
Det var verkligen en rejäl motionsrunda, uppiggad med fåglar dessutom.
Mycket härligt, mycket skönt.
Det var ingen dålig start på veckan, och bättre nu sålänge det är frusen mark annars är det väl så blött så du behövt gummistövlar o det är ju inte så bekväma att gå med sådär långt. Fina bilder, synd bara att där inte fanns mera fåglar – kanske det var litet för tidigt än på året… Men du fick ju massor med frisk luft och motion 👍
Jag är ändå nöjd med promenaden. Fint väder, frisk luft och välbehövlig motion. Kan vara så att flyttfåglarna är kvar söderöver.
Fina bilder.
Stort tack
Trevligt reportage och en bra vandring.
Tackar
Det var en strapatsrik promenad. Så mycket is som finns kvar. Trodde att all is var borta men så var icke fallet. Tycker att bilden på örnen blev häftig med den mörka bakgrunden och ljuset på fågeln. Och övriga bilder är också fina … gillar speciellt den översta!
Hela området är vattenfylld och de är bara små fläckar som är isfria. Brukar bli än mer vattenfyllt på våren.
Vilken utmanande promenad du fick till. Bra att du kom förbi torrskodd. Ser fram mot att läsa nästa inlägg kring varför du valde genvägen och vad som var målet.
http://hannaskrypin.se
Vilken utmanande promenad du fick till. Bra att du kom förbi torrskodd. Ser fram mot att läsa nästa inlägg kring varför du valde genvägen och vad som var målet.
http://hannaskrypin.se
En utmanande, men väldigt skön promenad. Idag lite mer råkallt.