I moderna städer försvinner gammal historia i rask takt. Dock har man den goda smaken att behålla något av det gamla och kring detta gamla finns alltid en historia att berätta.
Västra Kvarngatan i Nyköping löper parallellt med den gamla Riksettan, idag den långa gågata som utgörs av Västra- och Östra Storgatan. Det är en av de äldsta gatorna i stan som leder ned till Nyköpings teater.
Så här kan det se ut idag. Bild tagen av mig 28/2.

Här samma vy på ett foto från 50-talet och hämtad från Nyköping kommuns bildarkiv.
En stad ska förstås uppleva förändringens vindar, men om det nya är bättre än det gamla lär det tvistas om. Att det gamla var bra mycket charmigare råder det ingen tvekan om. Att det gamla skulle hålla kraven, ens i nyrenoverat skick, för dagens städer är desto mer tveksamt.
Det gamla trähuset på bilden ovan såg många verksamheter innan det revs. Vagnmakare, diversehandel, souvenirtillverkning och en liten metallverkstad. Bakom denna byggnad skymtar ett av Nyköpings mest populära nöjestempel. Värdhuset eller ”Värsan” som det hette i folkmun och där hade exempelvis undertecknad några trevliga stunder. 2009 eldhärjades den byggnaden i en vad man tror anlagd brand och revs kort därefter.
Istället uppfördes på platsen ett modernt och sterilt bostadshus. Ni kan se det på översta bilden.
En byggnad som dock bevarats syns på bilderna ovan, men bättre på dessa bägge.
Bild tagen av mig 28/2.

Bild tagen 1962 och hämtad från Sörmlands museums bildarkiv.

Värdshusets gamla neonskylt ses till vänster i bild.
Byggnaden i fråga kallas John Larsson-huset och uppfördes 1906. John Larsson drev en konfektionsfirma under flera decennier och fick därför byggnaden uppkallad efter sig. Bakom denna länk finns en frack från John Larssons kollektion, såld på auktionsfirman Barnebys för 200 sek. Det finns inte så mycket information att tillgå kring just denne Larsson, men inlägget är författat i syfte att visa hur även gammal arkitektur passar in i den moderna staden och nog byggdes det väl lite mer med hjärta förr i tiden?

Hej Stefan! Tänk så mycket äldre hus som har rivits! De byggde mycket mer gediget och vackert förr. Det är tragiskt att så mycket har rivits. Det var under 60- och 70-talet det mesta revs.
KRAM Anna
Tyvärr. Man borde kunnat göra mer för att behålla vår historia. Bakom den här länken finns rivningshysterin i både Nyköping och Oxelösund med.
https://www.arkitekturupproret.se/rivningar/1900-talets-rivningar/
Ett spännande inlägg, det är alltid intressant att se tillbaka, jämföra och undra, var det kanske bättre förr? Själv blir jag nästan lyrisk när jag ser gamla fotografier som de du visar här, ett par ögonblick från en svunnen tid.
Det går nästan inte att inte tycka att fotot hämtat från Nyköping kommuns bildarkiv är betydligt charmigare än din nytagna bild då den förmedlar en känsla av nostalgi.
Tänkvärt är att den tid vi själva befinner oss i idag inom kort är historia och framtidens generation kommer även den att titta tillbaka och frågar sig samma sak, om det var bättre förr.
Själv tycker jag det känns viktigt att blanda gammal arkitektur med nytt, så länge det gamla är väl bevarat. På Malta upplevde jag väldigt mycket förfall blandat med nybyggda moderna hus. Att vandra runt i Valletta är en historia för sig och nu väcktes plötsligt mina minnen från alla år jag bodde på den lilla ön.
Du har nog rätt. Om 50 år är dagens städer förfallna och rivningsobjekt och föremål för arkeologer.
Fint att huset med tornet blev bevarat. Allt nytt är inte fult, men när man bygger mörka fyrkantiga tegelhus i områden där det finns ljusa putsade hus så blir det totalt fel, tycker jag. Söder om Lund finns Jakriborg som har blivit omdiskuterat. Väldigt mysigt, som en medeltida by och byggt med höga spetsiga tak, men i osvensk stil. Den typen av hus dyker nu upp lite här och var, lite spännande enligt mig, lättar upp nybyggda områden och gator.
Jakriberg har jag sett bilder på. Verkar helmysigt.
Allt nytt är inte fult, men ofta malplacerat.
Alltså jag måste säga att huset med det lustiga tornet är ju sig likt. Fönstren har bytts ut troligen mera än en gång, och den kultiga neonskylten finns kvar fast som lådskylt. Alltid nåt!
Sedan måste jag säga att den gamla träbyggnaden ser ut som ett ruckel och att man lyckats rätt så bra med att bygga ett bostadshus som passar in i omgivningen. Nej, ingen hög charmfaktor direkt, men bättre än dagens skokartonger.
Det finns en viss förståelse för att man rev ett slitet hus som i inlägget, men varför inte bygga upp något liknande fast i modern tappning?
Så fint och smakfullt man byggde förr och så mycket av det som byggs idag som ser sterilt och fyrkantigt ut. Det är verkligen lustfyllt att gå omkring i städer med en äldre bevarad bebyggelse, men de platserna blir färre och färre.
Tyvärr är det så. Personligen går jag som turist hellre runt i gamla Linköping än i nya.
Bra att i varje fall några byggnader bevaras. Här i stan byggs det nu ett högt hotell som ser väldigt enformigt ut. Jag tycker mest det liknar en låda med likformiga fönster på och det ser konstigt ut bredvid de gamla vackra husen. Men smaken är olika, det är flera som gillar det eller egentligen kanske gillar tanken med att få ett hotell med många restauranger, skybar mm.
Jag har inget emot höga hus – om de uppförs i nya områden. De känns ganska malplacerade och påtvingande om de byggs i områden där gammal och låg bebyggelse finns.
Nya hus kan vara stiliga, men de är tyvärr sällsynta.
Byggen då och nu har sin egen historia. Hjärta med eller utan …
Det fanns en dam och herr butik i Åmotfors, bruksorten i Eda kommun där jag bodde på 70 – talet. Olle Lindes hette den. Snett emot på andra sidan gatan fanns Kindstöms affären, där såldes det förra tiden damunderkläder o lite till. Idag är det samhaööet dött- Då jag bodde där blomstrade det! Arvika har Sveders herrekipering, den har funnits läänge. Bilderna du visar från förr och nu är alltid intressanta med tanke på just byggandet. Namnen som fick följa ned över idet nya, väl sparat.
Jag besöker biblioteket i stan ganska ofta och då läser jag främst böcker om Nyköping då i både bild och text. Så intressant.
Visst byggdes det på ett annat sätt förr och det är så synd att inte fler byggnader bevarats. Gammalt kan passa utmärkt med nytt tycker jag. Numera är allt väldigt fyrkantigt och minimalistiskt men det går att bygga nytt som ser annorlunda ut. Sedan är allt en smaksak vad man tycker om.
Nyköping är ett skräckexempel. Tack vare Ostlänken har kommunen bundit sig att uppföra 7 400 lägenheter fram till 2035. Nu ser vi flera nya bostadsområden poppa upp i centrala stan. Alla ser likadana ut och alla är tillverkade av moduler som tillverkas i Malaysia och importerar färdiga. Lite som Lego.
Man borde kunna bygga nytt, men samtidigt charmigt.
Precis så borde man bygga ja men icke. Ett liknande exempel är bostadsområdet som vuxit fram kring Emporia i Malmös utkant. Det har gått med racerfart och allt är verkligen inte lyckat… Men visst, bostäderna behövs och de behövs nu.