Ett av mina nya och stora intressen är att gräva lite i historia och hitta bilder från förr som jag kompletterar med nytagna bilder av samma motiv. Jag gör det främst i min andra blogg som behandlar Tystberga, där jag växte upp, men då och då ger jag mig in i detta ämne när det också kommer till Nyköping.
Personligen tycker jag att detta är ett väldigt trevligt sätt att berätta om en orts historia, kryddat med svartvita bilder från de bildarkiv som finns att tillgå. Anki från Finspång har gett sig in i detta och det uppskattas enormt av mig – trots att orten som sådan ligger långt från Nyköping. Förhoppningen är att andra finner detta intressant, kanske inte minst hembygdsföreningar och människor på bygden som drömmer sig tillbaks.
Detta inlägg tar upp två i Nyköping välkända byggnader och lite kort historia kring dem.
Slottsgatan 21.
Här slog Tempo upp sina portar 1942 och verksamheten bedrevs där fram till 1959 då den flyttades till det som nu är den långa gågatan i Nyköping. Först till hörnet som nu utgör H&M och sedan till det som idag är Åhléns. Sedan ett antal år inhyser fastigheten kommunens löneenhet och familjefridsmottagning Cumulus.
Den svartvita bilden är hämtad från Nyköping kommuns bildarkiv och den i färg togs av mig förra veckan.
Nästa fastighet har en betydligt mer intressant och äldre historia.
1719 härjade ryssarna på den sörmländska ostkusten. Något inte minst Nyköping fick erfara då staden nästintill brändes ned till grunden. Invånarna i den gamla staden (en av Sveriges äldsta) beslutade sig för att bygga upp Nyköping igen, denna gången med fokus på sten istället för trä.
En av de byggnader som uppfördes var Sundlerska gården, döpt efter grundaren Jakob Sundler. Till en början utnyttjades övervåningen till bostäder och undervåningen till en butik som fokuserade på livsmedel.
1852 ersattes livsmedelsbutiken av en verksamhet som i sitt sortiment hade diverse bosättningsartiklar som glas och porslin.
1890 fick lokalerna en ny ägare och namnet C A Hellmans grundades. Sortimentet av glas och porslin bestod, men utökades med diverse andra attiraljer som hör ett hushåll till.
Namnet Hellmans består än idag och är tillsammans med caféet och matstället Hellmanska gården ett av Nyköpings mest populära och besökta ställen i centrala stan.
Den svartvita bilden är hämtad från Nyköpings hembygdsförenings bildarkiv och den i färg tog jag själva förra veckan.
Roligt att se hur det har förändrats 🙂
Tidens tand, men ändå ganska likt originalet.
Fint att se att de gamla husen har stått sig bra. Namnet Tempo är nostalgiskt.
Tack o lov finns de centralt. Annars hade de kanske drabbats av rivningshysterin.
Jo det är trevligt med historia! Läckert att se de gamla husen nu och då 🙂 Bra jobbat! Tänk att Ryssen var där också… här på ön lämnades bara ett hus säger historien… en kamrat kompis til mig försökte renovera det gamla huset… men han byggde ett nytt bra lika det gamla. Antar att byggnadsnämnden som arkitekten hade en åsikt. Jag var själv ovänn med honom då jag skulle bygga mitt hus. Här på Norra Ön fick man bara bygga om det stått en grund…
Det var en historia det med 😅
Hej Stefan! Nyköping kan jag, och Hellmanska gården har jag besökt många gånger. Intressant att höra historien bakom byggnaden. Gillar verkligen hur du väver ihop dåtid och nutid med både bilder och fakta. Tack för ett roligt inlägg!
KRAM Anna
Tack Anna. Hellmanska gården är en trevlig liten oas.
Kort, koncist och intressant, även för mig som bara känner Nyköping tack vare dig. En typisk BP-observation:
Den vackra gatlyktan utanför Tempohuset verkar inte ha klarat sig, men den i samma utförande utanför Hellmans finns än idag.
Bara en tanke, men jag vet inte. Kan vara så att de flyttade lyktan från sidogatan till huvudgatan.
Tror det eller ej, jag tänkte precis samma sak, då lyktan ju ser ut att vara densamma:-)
Alltid välskrivet och vackra bilder!
Stort tack Louise
Tack Stefan! Både för detta trevliga inlägg och länken! Visst är det roligt att jämföra hur det var och hur det är! Fin gatlykta där i den gamla bilden utanför Tempo … och så fastnade jag för ”Galanterihandel” 🙂
Jag vet ju om din andra blogg och har tittat in några gånger, men det är ett tag sen. Tack för påminnelsen!
Tack för inspirationen kring denna typ av inlägg. Kul att se Finspång idag och igår.
”Galanterihandel”.
Så härligt.
Som skyltmotivs-letare så är detta toppen att se.
Hade jag inte googlat hade jag inte haft en aning om vad en sådan var. Härligt namn.
Det här är riktigt kul! Kanske har berättat tidigare att vår fotoklubb gör ett antal år sedan fick uppdrag av museet att fotografera miljöer som varit med på en utställning för 50 år sedan. Det var Falköpingsmiljöer, olika yrkesutövare och en massa annat. Sedan blev det en mycket välbesökt utställning där många äldre kände igen sig från de gamla bilderna.
Visst är det kul. Den yngre generationen bör påminnas om hur det var och den äldre om hur det blev.
Sist jag besökte Tystberga hembygdsförening fick jag läsa en utskrift där en av klasserna på skolan hade gått runt i byn och fotat miljöer som de jämförde med gamla bilder.
Säkert kul och lärorikt.
Intressant och bra gjort av dig att ”blanda ihop” det nya och gamla.
Motiv och berättelse som väcker ett allt större intresse.
Åldern, möjligen. Har känt likadant under några år.