På vägen hem från Björkviks kyrkoruin och Djupviks kalkbrott passeras ett område som är precis lika öde som det ser ut. Jag stannade här för många år sedan och gjorde ett stopp även nu för att se om något hänt. Det hade det gjort, men åt det negativa hållet. Dock fick jag lite information som ändå lyste upp lite grann.
Passerar man området står en skylt med namnet Skiren intill vägkanten. Andra och lite benämningar är Skyrtorp och Skirstugan.
Manbyggnaden Skyrtorp uppfördes 1914. Nedan på en bild hämtad från Sörmlands museums bildarkiv och årtalet är 1947.
Så här ser det ut idag.
Dessa byggnader finns på ena sidan av väg 216 och är det som benämns med Skirtorp. På andra sidan vägen ligger fler byggnader i form av lador, bostadshus och annat.
Denna sidan av vägen är det som kallas Skirstugan och här en bild från 1947, hämtad från Sörmlands museums bildarkiv.
Denna lilla charmiga stuga ser ut så här anno 2026.
Ödetorp som dessa är inte sällan föremål för vandalism och veritabla skrotupplag.
På vägen tillbaka till bilen stötte jag på en man som presenterade sig som markägare till området. Han informerade om att allt ska rivas. Inte minst p.g.a. all vandalisering, stölder och annat som dessa historiska gårdar råkat ut för. ”Vi får inte ha något i fred”, som han sa.
Planerna har godkänts och så fort de börjar verkställas kommer man börja med att riva den äldsta kvarvarande byggnaden. Den timrade ladan ni ser på bild 5 och 6. Därefter kommer området att saneras från byggnader, skrot och annat som eventuellt finns på platsen, förutom…
…det som kallas Skyrtorp, bild 1 – 4. Den har köpts av någon utomstående som planerar att renovera och använda framöver. En klart lysande uppgift i det annars tråkiga som så ofta drabbar gamla torp och gårdar runt om i vårt land.
Det var väl positivt att själva torpet blir kvar, det blir säkert fint med lite renovering och Falu rödfärg. Gick du alltså in i uthuset? Trots att skrot är ”skrotigt” så är det en fin bild på bilen. Och en trevlig serie bilder.
Det finns flera uthus och gamla verkstäder i området…eller skrotupplag som det mer är idag.
Hoppas de som köpt torpet gör något bra av det.
Som fotograf är ju sådana ödehus, bilkyrkogårdar, graffiti med mera, med mera rena lyckträffar. Men det gör ändå ont att se förfallet.
Förstår inte riktigt markägarens kommentar. Jag menar varför har han inte sett till att de inte blev vandalisering och stölder. Jag anser att det är delvis hans ansvar.
Men som du säger , kul att åtminstone vissa delar räddas, även om jag måste säga att ”I believe when I see it”.
Det är trist med allt förfall på landsbygden.
Till markägarens försvar så ligger torpet några km från den stora gården. Svårt att ha uppsikt när dessa vandaler helst smyger omkring i mörkret.
Åh, jag älskar första bilden… så vackert, stämningsfullt, man blir verkligen nostalgisk!
na foton för övrigt också förstås, men tragiskt hur saker å ting förfaller… synd 🙁
Önskar dej en fin å solig helg <3
Tyvärr är denna gård en av många som gått samma öde tillmötes. Tråkigt, absolut.
Ha en skön helg.
Tack för din blogg som håller så hög kvalitet i både ord och bilder. Tycker om att titta in här, tänka på annat och njuta av dina fotografier☺️
Jag tackar för de orden. Ha en härlig helg.
Huset på de första bilderna ser riktigt trevligt och inbjudande ut. Om det hade tagits omhand hade det blivit ett fint hus.
Visst är det så. Blir spännande att se vad de som köpt huset tänker göra? Markägaren jag pratade med sa att det i alla fall inte ska rivas.