Bortom allfarsvägarna finns ett Sverige som inte alla känner till, men som är både intressant och bedårande vackert. För ganska många år sedan besökte jag en sådan plats. Det skedde egentligen av en slump efter ett besök på ett närliggande och betydligt mer känt ställe. Då hade jag inte kameran med, men det hade jag nu och därtill mycket tid att spendera. Låt er bedåras.
Det sitter en skylt intill vägkanten vid väg 223 som förklarar var man hamnar när man svänger av. Platsen i fråga ligger på gränsen mellan Nyköpings och Gnestas kommuner. Vägen till vägens ände går på en smal grusväg som knappt lämpar sig för möten, men som leder genom en strålande vacker sörmländsk landsbygd.
Ibland sitter man bakom ratten och funderar över om det verkligen är rätt väg, men ha förströstan. Det är det.
Så småningom når man fram till en smal väg över en vägbank som passerar över sjön Båven, Sveriges till storlek 44:e största insjö. På den ena sidan vägbanken var vattenytan påverkad av den svaga vind som rådde. Lite grumligt av pollen och annat som blåst in.
På den andra sidan låg vattenytan mer eller mindre spegelblank.
Så var jag framme…
…vid naturreservatet Dagnäsön. Det 123 hektar stora området varav 55 hektar är land.
Intill parkeringen ligger ägarbostaden Dagsnäs, uppfört 1913 och idag bostad åt områdets naturvårdare.
Här finns också modernare redskap som tillsammans med betande djur och slåtter håller naturreservatet i fint trim.
Intill gården inleds en ca 3 km lång vandring runt halvön, dagen till ära i ett fantastiskt sommarväder och ett par härliga timmar tog sin början.
Strategiskt placerad några meter från stigen står denna för många välkomna syn.
En ö, eller en halvö som Dagnäsön egentligen är, omges av vatten och det gör inte saken sämre.
Sjön Båven är känd för att härbärgera mal, Sveriges största sötvattenfisk. Just här i Båven fångades den största mal som registrerats i Sverige. Året var 1870 och fisken som fångades mätte 3,6 meter och vägde 180 kg. Den skulle jag inte vilja möta om jag låg och snorklade.
Längts ut på halvön ligger Långudd och här har man anordnat en fin grillplats. Kan tänka mig att det är fantastiskt vackert att sitta här när solen går ned bakom horisonten.
Man kan också sitta här och blicka ut över fågellivet runt Dagnäshalvön. Lom och fiskljuse är vanligt förekommande, utöver de mer traditionella fåglarna. Som den här familjen som hastigt drog iväg när jag höjde kameran.
Stigen fortsätter nu in i ett lummigt och vackert skogsparti.
Stigen som hittills varit bra utmärkt, är det plötsligt inte. En skylt på en grind förklarar att det går betande djur ute på ängen, men det fanns inga markeringar som förklarade hur jag skulle gå väl inne på ängen.
Jag följde ett litet upptrampat spår, utan att veta om det var utformat av mänskliga skor eller djurens klövar. Ty här betar kor.
Kor är i grunden snälla djur, men de är också djur och liksom många människor saknar också många djur ett konsekvenstänkt. Kor kan vara nyfikna, precis som många människor, och en nyfiken ko kan väga runt 600 kg så en lätt och vänskaplig liten buff kan få oanade konsekvenser.
Fast de slapp jag. Korna ute på ängen blängde bara lite slött när jag passerade förbi. Jag passerade också tillbaks på samma ställe, för snart upptäckte jag att detta var fel väg. Tillbaks till grinden och därifrån följde jag stängslet åt andra hållet och hamnade rätt.
Jag förstår att kor och getter (som tydligen också finns här) trivs då naturreservatet kan uppbringa över 400 arter av kärlväxter. Trivdes gjorde säkert också den stora grupp hjortar som betade strax intill slutet av stigen.
Det var snälla och lät mig ta några bilder innan de sakta lommade iväg bakom skogsdungen.
Så avslutades detta trevliga besök i det fagra Södermanland och de två timmarna i detta mindre kända och något avlägsna naturreservat.
Somrigt vacker bildserie med riktiga idyller. Här nämner jag den första bilden extra, så även bilden med fåglarna i vattnet med silver och blått och den sista fina på hjortarna där fältet skimrar.
Tack så mycket. På platser som denna kan man hitta hur mycket som helst att beundra. En idyll som du skriver.
Vilket fantastiskt område! Glad jag fick följa med på din vandring och möta djuren och dina tankar kring vad du upplevde. Glad att naturen bevaras och att den fina fastigheten inte är såld till någon rik knös som ska göra turism av det fina.
Jag tror att fastigheten ingår i naturreservatet och ingen rik knös vill nog anstränga sig med att hålla iordning.
Dessa platser är underbara och man känner bara gläjde efteråt.
Det var en fin natur och den spegelblanka sjön. Själv har jag respekt för kor, går inte gärna fram till dom.
Man lurar sig lätt. Samma sak med hästar. Snälla i grunden, men man bör ha respekt.
Underbara spegelblanksjö-bilder Stefan!
Minns när vi åkte omkring i Södermanland, och jag slogs av hur vackert det är/var.
Tack återigen för strövtåget!
Jag bockar och bugar. Det är oftast bortom de stora vägarna och tättbebyggda områden man hittar det vackra Sverige.
Vilken fantastisk natur och så härligt att promenera där. Har vi hundarna med så undviker jag helst att gå i hagar med kor.
Det ska man göra. En rädd ko kan vara en farlig ko.
Vackra bilder från ett vackert sommarlandskap! Vårt avlånga land har mycket fint att erbjuda.
Nog är Sverige vackert och det finns något för alla. Jag har svårt att avgöra om norr, söder, öst eller väst bjuder på det bästa. Fjällvärlden kanske är det mest spännande om än inte det vackraste.
Du har helt rätt – så otroligt vackert. Fridfullt, som skapt för att slå sig ned och bara njuta.
Å bostadshuset för naturvårdarna är oerhört vackert. Snack om att ha nära till jobbet;-)
Bara att öppna dörren så är man på jobbet. Inte ofta man befinner sig på en plats där man inte hör andra ljud än djurens och vindens. Underbart.
så många underbara ställen det finns i vårt avlånga land och speciellt den här årstiden när naturen visar sig från sin vackraste sida. Våra naturreservat och nationalparker är verkligen riktiga pärlor.
Det är de. Tänk så gynnade vi är av allemansrätten. Alla har det inte så förspänt. Bara att njuta.
Tänk så vackert Sverige är, å det precis överallt!
Det är många fina tips man får som läsarna förhoppningsvis kan ha glädje av mer än att bara läsa å se på dina inlägg. Det gäller att lägga på minnet å ta vara tipsen om man passerar i trakterna…
Visst bor vi i ett vackert land Christian. Lite av syftet med bloggar är att ge och få tips, åtminstone enligt mig.
Jag har tagit till mig tips om allt möjligt, från vackra platser till matrecept. Jag hoppas några haft glädje av mina – eller kommer att få.
Det är jag säker på!
Vilket paradis du hittat! Så vackert där är. Och boningshuset! Wow. Tack för att jag fick följa med på denna upplevelse.
Stort tack för att du följde med 😃
Härligt strövtåg. Vacker bild på grusvägen och den spegelblanka sjön.
Ibland undrar jag hur inbitna stadsbor skulle uppskatta naturen som denna? En skräckupplevelse eller skulle de omvändas?
Ja det kan man faktiskt fundera på.
Ååh så mysigt vackert och ett riktigt sommaridyll i det vackra vädret. Tack för den resan och de fina bilderna 🤗
Tack själv. Detta med allemansrätten är en gåva.
Ja verkligen 😊
Sörmländsk landsbygd, så vackert Stefan! Och nu hade du kameran med också. Jag gillar att strosa runt i naturreservat och är mycket nöjd att de drivs. Tänk vad fort de skulle vaxa igen annars. Vackert beskrivet med både bra fakta härliga bilder.
Tack Åke. Ja, vi är nog ganska lika när det kommer till naturnära upplevelser och staden kontra landsbygden.
Jag har lärt mig en sak genom åren. Ha alltid en kamera nära till hands.