Rundgång

Som fotbollsälskare innebär det många sena kvällar. Att matcher som man vill se börjar vid 21-tiden är numera legio och vanligt är att de också är utspridda över veckans alla dagar. Då gäller det att hålla sig vaken och en kvällspromenad är ett bra sätt.

Läs mer »

Lördagsskyltar

BP har lagt sitt tema med ”Skyltsöndag” på is och överlåtit detta till andra. Det här blir inget tema med en fortsättning, men inlägget kallar jag ”Lördagsskyltar” och skyltarna sprang jag på under en kortare kvällspromenad.

Läs mer »

Hemmaplan

Jag kommer på mig själv med att visa inlägg illustrerade med bilder från olika delar av Sverige och världen, men inga från vårt eget närområde. Gjorde därför slag i saken och tog med mig kameran på en kort promenad. Så följ gärna med och se hur vi har det.Läs mer »

En liten strimma av ljus

Att fotografera ljusen från förbipasserande bilar har blivit en kär utmaning. Nu när årstiden tillåter denna typ av bilder, utan att man måste vaka halva natten, är det extra roligt att prova detta.

I och omkring Nyköping finns det givetvis bättre platser att placera stativet på, gärna med lite höjd ovan vägbanorna. Fast det var inte det jag var ute efter den här sena eftermiddagen. De vyerna kanske jag återkommer till, men nu var det främst kända riktmärken jag var ute efter.

Som Värmeverket fångat från Lindbacke innan mörkret gjorde sin intrång på allvar. Man ser den lite spöklika skepnaden av en förbipasserande långtradare på väg mot Oxelösund.

Här samma motiv, fast fotat en halvtimme senare och från en plats närmare Coop.

När mörkret sänkt sig kan man förlänga slutartiden och därför ser man inte samma spökliknande sken från en annan förbipasserande långtradare, utan bara de bakre ljusen. Ännu närmare stan och utanför Biostaden körde bilarna betydligt långsammare än på bilderna ovan, men ändå lyckades jag få till ljusstrimmorna från både fram- och bakljus utan att själva fordonen gjorde avtryck.

Det var en kall kväll och fingrarna kändes allt stelare när de kramade stativet jag bar med mig. Att jag inte tog på mig handskar fick jag ångra. Kvällens sista bild blev denna, där viadukten in mot centrala Nyköping ser bil efter bil passera på sin väg till och från stan.

Nu var jag inne på den här typen av bilder och begav mig ut i den sena eftermiddagen också dagen efter. Den här gången med riktning hamnen. Den här bilden hade jag i huvudet redan dagen innan. Jag hade hoppats på lite fler fordon och en mer strategiskt belägen plats, men det var fortfarande alltför många fotgängare i rörelse för att jag skulle ha möjligheten att placera stativet på gångbanan intill Rökeriet. Det blev istället en plats mellan samma restaurangs uteservering och statyn av Gert Fredriksson.

Om det var kallt kvällen innan, var det ännu kallare den här kvällen. Det blev därför inte så många bilder och kända riktmärken. Det känns som jag måste vänja mig vidd kylan innan jag ger mig ut på promenad med samma inriktning.

Den här bilden över Spelhagen kunde jag inte låta bli. Ståendes uppe på Vallarna blev den bilden den ända som togs från en nivå ovan vägbanorna.

Den bilden blev också den där ljusstrimmorna från förbipasserande bilar syntes allra bäst. Strax innan hemmet kunde jag inte låta bli att ta bilden nedan. Jag hade hoppats på en mer strid ström av bilar från och till Sunlight, men gammal industrihistoria går inte av för hackor, inte ens en småkall novemberkväll som denna.

 

 

Biostaden

Varför inte passa på att göra lite reklam?

Biostaden i Nyköping.

5 salonger möter besökaren och sammanlagt ryms 526 av dem. Den största salongen rymmer 231 besökare och dessa kan sitta bekvämt i bekväma fåtöljer med ett bekvämt avstånd mellan varandra. Ett mumma för mig som gick på bio i Tystberga bygdegård där man satt på knallhårda stolar, tätt intill varandra och fick knackningar på axeln om att ducka när bakomvarande inget såg. Den som vill betala 20 kronor extra får sitta i s.k. plusstolar med extra benutrymme och mugghållare på bägge sidor. Väl värt pengarna kan jag lova.

2011 slog Biostaden upp sina dörrar och den stora salens bioduk var med sina 161 m², Sveriges största och den titeln hade man till juli 2014 när Uddevalla fick sin nya salong och en bioduk på 162 m². Lyckan blev dock inte långvarig för Uddevalla. Sveriges största filmduk finns nu på Mall Of Scandinavia och är hela 250 m² stor. Ungefär som en tennisplan.

Numera bor jag bara ett par stenkast från Nyköpings bio och filmälskare som jag är borde jag vara en flitig besökare, men nej. Sorgligt att säga är jag inte det. Två filmer har jag sett och ja…man får nästan skämmas. Kanske att minnena av de hårda stolarna i Tystberga, chipsätande bänkgrannar på Nyköpings gamla biografer och alla knackningar på axeln satt sina spår.

Jag borde skärpa mig och kanske en god öl och lite gott att äta på Biostadens restaurang kan få mig att glömma barndomens biominnen.