Kvällspromenad

Att vandra genom ett Nyköping i sommarskrud är en fröjd för ögat…om man väljer att ta promenaden genom väl utvalda områden vill säga.

Att vandra genom Nyköping under andra årstider och perioder på dygnet kan vara minst lika intressant. Exempelvis en klar, men lite småkall höstkväll.

Hamnområdet erbjuder av naturliga skäl vatten och vatten i kombination med en vacker kvällshimmel är för en fotograf som ett glas 55-årig Glenfiddich för en whiskyälskare. Vackert är ordet som jag först tänker på.

När solen gick ned bakom Värmeverket färgades himlen i det gyllene sken som innebär en kall natt. Det var lite småkyligt, inte minst för händerna som greppade det stativ som är nödvändigt när man ska ta bilder under lite mörkare förhållanden.

I hamnbassängen krusade sig vattenytan något, men med en lång slutartid skapades det silkeslena vatten man ser på många bilder i fototidningar.

Inte för att jag på några vis vill eller tänker jämföra mig med proffsen som får sina bilder publicerade, men även en renodlad amatör kan få till det om utrustningen och inställningen är den rätta.

Promenaden ledde mig vidare mot slottet och intill slottet ligger Vallarna och ståendes nedanför Vallarna kunde man skåda toppen av skorstenen vid Värmeverket.

På toppen av den kulle ni ser ovan, får man en bra utsikt över Svandammen, Spelhagen och den arbetsplats där jag tillbringat alla mina yrkesverksamma år. Törs inte avslöja hur många de är, men de är ett antal…

Det blev allt kallare ju längre ned solen försvann i fjärran och egentligen var mitt nästa mål hemmet för en varm dusch och en välbehövlig måltid, men…

…det var svårt att motstå förhållandena denna kväll och därför beslöt jag mig för att tillbringa mer tid i Nyköpingskvällen. Bl.a. på andra sidan Nyköpingshus där välbekanta motiv väntade.

Först slottet, sedan NK-villan tvärs över ån…

…för att sedan avsluta denna lilla sejour med att blicka över bron och mot Bryggeriet.

I tankarna fanns motiv som Storhusfallet och Stora Torget, men kylan och hemlängtan blev övermäktig och istället för att sätta upp stativet vid nämna platser styrde jag kosan mot hemmet, fast…

…helt klar med kvällens åtaganden var jag nu inte. I området där jag bor finns några motiv jag haft i åtanke under en tid. Därför stannade jag till vid Sunlight, där den gamla fabriksbyggnaden fick se sig förevigad.

Liksom den Katolska kyrkan vid det lilla Nytorget.

Nu var det bara några hundra meter hem där en varm dusch och en måltid väntade. Fast riktigt klar var jag inte. Jag tänkte mig att prova på något ja hittills inte gjort.

Att fånga stjärnornas färd över natthimlen med en extremt lång slutartid. Platsen där det skulle ske var vid Gripenskolan.

Jag vet att man bäst fångar detta motiv på natten och helst på en plats där man inte störs av andra ljuskällor. Definitivt inga optimala förhållanden m.a.o. och med tanke på kylan och hungern, avslutades detta test nästan innan det börjat. Är ni lite uppmärksamma ser ni dock några stjärnor på natthimlen och jag kan avslöja att dessa inte syntes med blotta ögat.

Jag hoppas kunna fortsätta med detta motiv, fast då under mer gynnsamma omständigheter.

 

Den ofrivillige turistmagneten

Nyköping har en turistmagnet. Jag förvarnade om denna i det förra inlägget. Den ses oftast intill Bryggeriet, men ibland kan den också skådas uppe vid Storhusfallet och nere vid småbåtshamnen.

Trots att den förmodligen inte förstår det, röner den stort intresse hos förbipasserande. Såväl stadsbor som turister från när och fjärran beskådar den och inte sällan får den vara med på bild.

Jag talar om…

…hägern förstås.

Om det är en hane eller hona har jag ingen susning om, men den står där trofast och spanar efter småfisk som simmar förbi. I ärlighetens namn vet jag inte om det finns fler hägrar i inom stadsgränsen, eller om det är denne som rör sig mellan hamnen och Storhusqvarn. Det är i alla fall nedanför Korsbron och Bryggeriet man allt som ofta finner den.

Ibland tar den några steg fram i forsens brusande vatten. På jakt efter bättre läge eller bara för att röra lite på sig?

Lite platsskifte skadar inte och blir man alltför stel mellan varven är lite gymnastikövningar på sin plats.

Sedan står vi där igen, tillsynes stilla och bara väntar.

Så kan man ju putsa fjädrarna för publiken.

Givetvis kan man skratta åt alla människor som står som fån på bron och glor på en ensam fågel i vattnet.

Fast sedan händer det grejor. Något blänker till i vattnet. Lite positionsskiftet igen…

…och.

Jodå, han/hon fick sin fisk till slut och turisterna kunde äntligen röra sig mot andra mål.

 

 

 

 

Från öst till väst

Ska erkänna att jag inte har någon riktig koll på väderstrecken, men tror mig veta att långpromenaden tog mig från östra sidan av Nyköping till den västra.

Hamnen förstås, var annars hamnar man på sina promenader. Även om området inte sjuder av samma liv som under sommaren, är det ändå ganska mycket folk i rörelse. Mest då för motionens skull och inte den kalla ölen, glassen eller den goda middagen på något av matställena i hamnområdet.

Gångvägen intill kanotstadion blev min utgångspunkt och promenaden bort till hamnbassängen blev så varm att jackan åkte av. Sensommarvärmen gjorde sitt till för att göra motionsrundan så angenäm som möjligt.

Fast den här anden verkade inte riktigt trivas i vattnet. Fast sanningen är nog att hon räknade med ett litet skrovmål. Tyvärr, hade jag inget att bjuda på. Snålvarg tänkte hon nog när hon ruskade av sig vattnet efter hoppet upp på stentrappan.

Lite långväga besök hade man för dagen, man vad och varför lyckades jag inte lista ut. Förövrigt är anden på bilden ovan, den and som hoppade upp på stentrappan framför mig.

Jag undrar vad de boende i de nedersta våningarna i silohuset tänker idag? Hade de räknat med att få nya bostäder inpå knuten som alla skymmer sikten mot hamnen? Vet inte, men svaret är förmodligen nej. Nu ska vi kanske få se nya huskroppar intill de nyligen byggda, vissa högre än de befintliga intill kajkanten. Debatten går het. Vill Nyköpingsborna se ett mini-Manhattan på Spelhagen eller är det ett nytt parkområde som lockar? Åsikterna går isär och för tankarna till Åkroken där man gav sig tusan på att bygga ett parkeringsgarage med tillhörande bostadshus, istället för att göra en vacker stadspark med bänkar och kanske någon uteservering.

Nåväl, husen speglar sig ganska fint i vattnet…

…och i vattenpölarna.

En av de vackraste platserna i centrala Nyköping, är i mina ögon Östra torget. Omgiven av All Helgona Kyrka och gamla byggnader ligger det lilla torget. Få som passerar tänker nog på dess skönhet, men stanna till någon gång och ser omkring. Den här platsen är väl vad vi i Nyköping med rätta kan kalla ”Gamla Nyköping”. Tyvärr saknas idag synen av ett kärt landsmärke. Ni från stan vet vilket. Även om man nu bygger upp klockstapeln, som kommunledningen lovat, kan något nytt aldrig ersätta det gamla originalet.

Posten Pihls gård är bara en av den gamla arkitektur som finns bevarad.

Från Östra Torget gick promenaden nedför Östra Trädgårdsgatan mot Korsbron där några av stadens turistmagneter kan skådas.

Bilden tagen från slottet mot Bryggeriet. I vanliga fall brukar det bli det omvända, så ombyte förnöjer. Här vid Bryggeriet kan en annan turistmagnet beskådas. Till den återkommer jag i nästa inlägg och jag förstår att nyfiken är dig övermäktig…

Att följa Nyköpingsån är ett nöje. Vacker miljö och historiska byggnader kantar din väg, ändå från hamnen och upp mot Hållet. En av byggnaderna du passerar är i mitt tycke kanske Nyköpings vackraste. Sparbankshuset från 1898.

Det var en tidig morgon jag tog min promenad och en kall natt i kombination med en värmande morgonsol skapar den vackra dimma som flyter över vattnet.

Här vek jag av vägen och tog mig förbi Kyrkans hus, tittade till de vackra byggnaderna på Prästgatan…

gick under Repslagargatan, förbi Forsen gamla industribyggnader och upp mot västra kyrkogården. Det stora kors som står nedanför det gamla hospitalet har säkert en historia bakom sig. Någon kanske kan förtälja den till mig.

Den två timmar långa promenaden var strax till ända, men en sista bild blev det den här dagen. Lasarettet som ser gemytligare ut på långt än på nära håll.

En skön morgon i sensommarens tecken. Hösten knackar på dörren och har på sina håll öppnat den på glänt. Vem vet, på nästa långpromenad kanske sensommarens grönska förvandlats till höstens röd/gula färger?

Fast i nästa inlägg får ni se en av stans mer kända turistmagneter.

 

 

Sakta vi går genom stan

Skymningen sänker sig över Nyköping och solen kastar sina sista, värmande strålar på de byggnader som inte skyms av huskroppar och vegetation. Enstaka flanörer ses vandra hemåt genom ganska folktomma gator. Vi som bor i Nyköping vet att sommartid är lika med hamntid. När det är liv och rörelse i hamnområdet, är det nästan dött i centrala stan. Ett fenomen jag vid flera tillfällen försökt förklara för turister, såväl svenska som utländska.

Min semester börjar nu, samtidigt som andra våndas över att deras är till ända. Det man tyvärr missar är de ljusa kvällar som blir allt mer kortlivade och det går fort när det väl vänder.

Hur som helst är Nyköping minst lika vackert när solen går ned, som när den står mitt på himlavalvet.

Bryggeriet som ni ser på bild, är en av stans mest kända byggnader. För er som eventuellt är utsocknes, följer här en kort information.

På området där dagens byggnader ligger, låg mellan 1280 och mitten av 1500-talet ett franciskanerkloster. Dess källarvarv sträcker sig fortfarande under området och har till och från varit öppna för allmänheten. Tyvärr har jag själv aldrig besökt dessa, men det skulle vara oerhört intressant.

Själva klostret revs så småningom och ingen känd verksamhet påbörjades här förrän mitten av 1700-talet då ett färgeri upprättades. Den nuvarande byggnaden är från 1829 och dess yttre är i det närmaste intakt.

I början på 1880-talet började man bygga ett bryggeri, som sedan togs i drift 1885. Nyköpings bryggeri som det kom att heta, var en sammanslagning mellan Gribergs bryggeri och Lindebergs ångbryggeri. Verksamheten pågick fram till 1969 då bryggeriet köptes upp och lades ned.

Bilder från tiden när det begav sig kan ses här.

Idag är Bryggeriområdet en kulturförening där konstnärer har sina ateljéer, där utställningshallar finns och ett o annat evenemang arrangeras.