Mumma för själen

En mil från Nyköping och ett par kilometer utanför Oxelösund ligger Brannäs våtmarker.

Hit brukar jag cykla minst en gång varje år, utrustad med kamera och matsäck. Djurlivet är imponerande och växtligheten både frodig och omväxlande. Är man intresserad av att fotografera djur, företrädesvis fåglar och insekter, ska man tillbringa några timmar här. Är man mer intresserad av att stressa av är Brannäs mumma för själen. Det enda som stör är ljudet från stålverket någon kilometer bort, men lyckas man koppla bort det är tystnaden, lugnet och fåglarnas kvitter en bra rekreation för stressade stadsbor.

s16_146

s16_145

Förmiddagen jag tillbringade där såg inga av de större djuren, hägrar och svanar undantaget, men insekter och fåglar var det gott om. Några av de mindre fåglarna fick jag inte på bild, men de hördes ute bland buskar, träd, vass och var jäkligt snabba när de for förbi ganska tätt över huvudet.

Den bild jag gärna hade haft med mig hem, men bara var ”nära” att få, var på en stor och fin Påfågelöga som bredde ut sina vackra vingar intill gångstigen. Precis när jag skulle sätta ögat till kameran hade den omaket att lyfta och flyga sin väg över våtmarkerna. Synd, men några hyggliga bilder på andra insekter fick jag åtminstone med mig hem.

s16_147

s16_148

s16_149

s16_150

s16_151

s16_152

s16_153

s16_156

s16_159

s16_162

s16_163

s16_164

s16_165

s16_167

s16_168

s16_169

s16_170

s16_171

s16_172

s16_173

s16_174

 

På mage till stående

Efter flytten får man nog konstatera att hamnen, slottet och ån inte längre kommer att utgöra prioriterade motiv när jag kombinerar nytta med nöje, dvs promenader med kameran.

Nej, nu får man hitta andra vägar. De finns, givetvis inte lika intressanta och fulla av motiv som både proffs- och hobbyfotografer, men ändå värda att undersöka.

I söndags tog jag stigarna från Högbrunn upp till frisksportartorpet. Syftet var att fånga lite djur. Förhoppningen låg i att hitta lite större och lite mer sällsynta än de man hittar i de mer centrala delarna av Nyköping. Jag måste erkänna att lyckan inte stod mig bi, fast fåglarna på bilderna nedan har åtminstone inte jag sett i de trakter varifrån vi nyligen flyttat. Vad det är för arter har jag inte susning om, men någon kanske vet?

Det började på mage vid järnvägsövergången. Nässelfjärilen har väl de flesta med kameror förevigat, inte minst för att de är vanligt förekommande och ganska orädda för förbipasserande.

s16_20

s16_19

Uppe vid frisksportartorpet växer lupiner och i dessa lupiner trivdes uppenbart humlorna. Här kunde jag faktiskt sitta bekvämt på en bänk och ta kort. Lite mer bekvämt.

s16_16

s16_17

s16_18

På vägen hem stannade jag vid de gamla bodarna (kommer mer i nästa inlägg) och här kunde jag stående ta bilder på några fåglar jag inte kan namnet på, men som jag som sagt inte sett i mina gamla hemtrakter.

s16_21

s16_22

s16_23

När jag stängt av kameran och hängt den över axeln, rasslade det till i det höga gräset och upp flyger en rovfågel av icke känd art. Innan jag hinner få fram kameran seglar den högt över mitt huvud. Devisen att alltid ha kameran i beredskap gäller givetvis, men glöms bort ibland.

s16_24