Jag ska frångå mina principer med ett bidrag till Åkes söndagstema och kör hela vägen ut med fem stycken. Detta som en del av mina fyra skildringar från London.
Läs mer »Etikett: julskyltning
Julpynt på stan
Julen är bara några dagar bort och på stan har det pyntas under några veckor. Det sprider sig en viss hemtrevnad, oavsett vad man tycker om denna, vår kanske mest kära högtid.Läs mer »
Jul, strålande ljus
En tidig morgonpromenad genom ett ganska öde Nyköping…Läs mer »
Julstämning
Söndag morgon och Stefans inbyggda väckarklocka ringer vid 05:00. På ont för att jag sällan får de timmar sömn som hälsomyndigheterna förespråkar. På gott för att jag kan utnyttja de arla timmarna till mina intressen.
Som denna morgon när jag begav mig ut i centrala Nyköping för att supa in julstämningen.Läs mer »
Endast tomten är vaken
”Midvinternattens köld är hård, stjärnorna gnistra och glimma. Alla sova i enslig gård, gott intill morgontimma. Månen sänker sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran. Snön lyser vit på taken, endast Stefan är vaken”
Nja, någon snö lyste varken på gran, fur eller tak. Dessutom var inte bara jag vaken, även om de här bilderna togs väldigt tidigt på morgonen den 1:a december.
Jag hade redan tidigare i veckan bestämt mig för att vandra ut med kamera och stativ innan frukosten. Inspirerad av den traditionella promenad jag tog på lördagsmorgonen för att inhandla frukostbröd hos Ohlsons. Väldigt folktomt och något annat var väl inte att vänta klockan 05:00 en söndagsmorgon. Inte en själ syntes till när jag tog mig genom Högbrunn, upp över viadukten och ned på Teatertorget. I parken, alldeles intill teatern, står denna mäktiga gran som jag anser vara präktigare än den som står på Stora Torget.

Storgatan låg också öde och det passade mig bra när jag ställde upp stativet och riktade kameran mot några tidigare utsedda motiv. Ni som bor i Nyköping och äger en kamera i någon form, har säkert gått i samma tankar som jag. Julskyltningen i Nyköping skiljer sig inte från andra mindre städers, men dessa två objekt tilldrar sig nog mer uppmärksamhet än övriga.


Så ankom jag torget och det låg lika öde som den gata jag just traskat på. Ni får väl själva avgöra om denna gran är pampigare än den vid teatern eller om jag har rätt i min iakttagelse.

Står man vid torget måste man så klart rikta kameran mot den belysning som hänger ovan gågatan. På Östra Storgatan är den vit och här på Västra Storgatan röd.

Gör sig bra mot himmelen oavsett vilken färg kulorna har. Nu dök morgonens första invånare upp och förstår jag saken rätt var personen i fråga ute för att reka en bra plats till söndagens julmarknad.
Ett stopp på torget och en blick nedför en öde gata. Cirka sex timmar innan de första butikerna i Nyköpings centrum öppnar sina portar. Jag föredrar denna vy framför en gata där det myllrar av stressade julklappsköpare.

En tripp över torget och vidare in på Västra Storgatan och ned förbi Nicolaiskolan med riktning slottet. Fast först en bild på denna vackra byggnad som utgör ett församlingshem och på dess balkong denna gran lyser upp fasaden.

Vid Alla Helgonakyrkan dök morgonens andra och tredje invånare upp. Två ynglingar som att döma av skratt och tonläge, var på väg hem från någon fest. De tilldrog inte min uppmärksamhet på samma sätt som detta upplysta fönster.

Man kan inte förneka att det ser så där Ernst Kirschsteiger-mysigt ut och visst lockas man att ge sig in i värmen där en kopp glögg och en saffranskringla väntar framför en tänd brasa. Glöggen och saffranskringlan intogs senare under dagen, men brasan uteblev av praktiska skäl. Så här tidigt på morgonen är det oftast bara lampor som lyser upp fönstren, men visst ser det väl hemtrevligt ut?

Det var en kylig morgon och fingrarna började stelna efter att ha hållit i stativet under några timmar. Sista bilden under denna promenad togs från Stadshuset och mot stans kanske mysigaste café. Ni från Nyköping ser säkert var denna ligger och besöker ni stan någon gång bör ni titta in hit för en god kopp kaffe och något att tugga på. Vad jag förstår är de möblerat med originalmöblerna och visst är det av den anledningen lite slitet, men ack så hemtrevligt.

Nu var det inte bara motiv som påminner om den stundande storhelgen som tilldrog intresse. Det blev ett antal andra bilder från en sovande stad, men till dessa återkommer jag.