2017 —- 2018

Ett nytt år, nya förhoppningar, nya besvikelser….trots nya siffror i almanackan blir väl 2018 lik 2017 och det är väl så det ska vara. Ett nytt år, nya förhoppningar och nya besvikelser.

En trevlig tradition på Nyårsafton är att gå Nyårspromenaden. Det var fjärde gången  vi gick den och till synes är detta en tradition som verkar vara här för att stanna. Uppskattningsvis 3 000 personer gick årets sträcka. Jubileumsåret bjöd på några nya inslag och nytt behövs alltid för att en tradition ska hållas vid liv, inte minst i Nyköping där traditioner haft en tendens att tappa i intresse.

Vi samlades på Stora Torget redan trettio minuter innan invigningen av årets promenad. Inte så mycket folk just då, vilket vi hade kalkylerat med.

Visa av erfarenhet ville vi träffas innan torget fylldes av deltagare. Arrangörerna hade förhoppningar om att Nyköpingsborna skulle lysa upp promenadvägen iklädda medhavda ljuskällor och så var det. Många hade letat bland julsakerna och hittat ljusslingor att trä på sig, andra hade förmodligen plundrat granen redan nu och några hade tillverkat egna i olika modeller. Själva var vi så bekväma att hämtade varsin liten led-lampa som delades ut.

Vi inväntade inte invigningstalet och missade därför den korta uppvisning som ägde rum på stadshustrappan. Det gjorde oss inget, för vi ville komma iväg innan massan av människor begav sig runt på den upplysta slingan.

Jag hade av naturliga skäl valt att inte bära runt på stativet, vilka en del valde att göra. Ett stort tack till dagens kameratillverkare som tillåter höga ISO-värden utan alltför mycket brus i bilderna. Tyvärr äger jag inte ett tillräckligt ljusstarkt objektiv, så lite efterbearbetning i Photoshop gick inte att undvika.

Bilden ovan hade inte kunnat fångas på detta relativt godkända vis, för så där tiotalet år sedan. Åtminstone inte med kameror som min budget tillåter.

Tillsynes inte så mycket folk på Storgatan. Mest beroende på att Stora torget hade börjat fyllas och att bansträckningen gick över gatan och inte längs med.

Vårt första stopp blev i Sågarbacken där det bjöds på kaffe med tillbehör. Kanske inte så billigt, men väl värt pengarna enligt de som köpte sig något gott att dricka.

Trots ett par plusgrader, kändes det råkallt och därför tog några chansen att värma sig vid de uppställda eldarna.

En blick bort mot Storhusqvarn sade oss att invigningen på torget ännu inte var överspelad. Glest med folk längs ån.

Vi gick vidare längs sträckan, passerade Pelles lusthus, Bryggeriet…

och gick in i NK-villan där det framfördes musik av ett gäng duktiga ungdomar. Det blev inget längre besök, men många verkade uppskatta det de hörde.

Någon i gänget uttalade en önskan om att slottet skulle kunna belysas bättre än det gör och det kan vara ett tips väl värt att ta till sig för ansvariga. Då menas förstås inte bara under denna nyårspromenad, utan under hela den mörka årstid som hösten och vintern utgör. Självklart också en förhoppning hos oss amatör- och proffsfotografer.

En tradition mitt i denna tradition, är att stanna vid bryggan intill ån. Här intar vi medhavd glögg och så här långt under resans färd, smakar det extra gott. I år var det inte lika kallt som vid tidigare promenader, men glöggen och pepparkakorna smakade inte sämre för det.

Nu började också den stora massan hinna ikapp oss och som spökfigurer gled de förbi oss där vi stod på bryggan och höll i våra muggar.

Vi tog oss vidare, passerade ett hotell där det var fullt med gäster som intog soppa och champagne. Ett nytt inslag och uppenbart ett välkommet sådant. Vi valde att inte gå in, utan fortsatte förbi de små hamnbodarna, över bron och till andra sidan ån. Det hade utlovats en överraskning på borggården vid 18-tiden. Vi var så tidigt ute att denna fick anstå och i skrivandets stund vet jag inte vad eller vem överraskningen bestod av.

Strunt samma, men borggården var ändå full av folk som lyssnade på inspelad musik och såg ungdomar som hade en dansshow.

Här var det trångt och nu började det märkas att årets promenad såg ut att ha slagit deltagarrekord. Lite bilder på exteriörer och omgivningar hanns dock med.

Promenaden nalkades sitt slut och efter att ha vandrat ut från denna historiska mark, såg vi från södra sidan av Nyköpingsån att det på norra sidan var en fortsatt strid ström av människor som var på väg att ta sig runt slingan. Måste kännas kul för arrangörerna att intresset håller i sig.

På väg upp mot torget, passerade upplysta fönster som på sitt vis inramade promenaden på ett fint sätt.

Stora torget var nu nästan öde och utrustningar höll på att packas ned. Kan tyckas synd att den här ljusshowen bara används under denna dag. Åtminstone skulle stadshuset må bra av lite utsmyckning. En byggnad som i mina ögon inte passar in på denna plats.

Nyårspromenaden 2017 var därmed avklarad och nu väntade nya äventyr.

Det blev en lång kväll i goda vänner lag. God mat, god dryck, lite tävlingar, bubbel och raketer som lyste upp himmelen över Nyköping. Kan avslöja att det inte blev många timmars sömn, men vad gör det. Jag ska ju bara gå upp klockan 05:00 i morgon och påbörja en ny vecka med förmiddagsskift. Sova får jag väl göra nästa helg…förhoppningsvis.

Nyårspromenad

Nyårspromenaden som avslutar året i Nyköping växer. Enligt lokaltidningen var det tusentals Nyköpingsbor som gick den traditionella banan från Stora Torget och runt Nyköpingsån.

Strax innan 16:00 var torget fullt av folk som inte bara trånade efter den led-lampa som delades ut bland de 500 första besökarna och som inte bara var där för att lyssna på tal, utan som också tänkte avsluta året med en välbehövlig och trevlig promenad.

v1617_83

Det är alltid trevligt med en tradition, i synnerhet när den växer och samlar allt mer folk varje år. Nu är det på gott och ont. Den korta eldshow som hölls på Stadshustrappan innan talen, sågs nog bara av de som stod allra närmast avspärrningen och här fick vi se en av nackdelarna med de täta åskådarleden. Varför man inte höll showen uppe på trappan istället för nedanför får de ansvariga kanske förklara i media, men det var helt klart en miss och det här var ungefär det jag såg.

v1617_88

Efter talen som jag lämnar därhän, tändes torget upp av färgglada strålkastare. Röster i vimlet önskade att detta skådespel skulle vara beständigt under det mörka vinterkvällarna och varför inte. Det var vackert och färgglatt så det förslog.

v1617_85

v1617_87

Vi slog sedan följe med alla flanörer runt banan som var utmärkt med hundratals marshaller. Det ska genast sägas att stativet fick ligga kvar i hemmets lugna vrå. Synd, för visst är det enklare att ta bilder i mörker om man har något att montera kameran på. Mitt ljusstarkaste objektiv glömde jag och fick förlita mig på mitt reseobjektiv på 18-300mm och de håller inte riktigt måttet när man ska fånga nattbilder utan just stativ.

Det var också svårt att få till det när åskådarledet ringlade sig runt banan. Alltid stod någon i vägen eller så var det trångt kring de intressanta motiven, som den ljusängel som byggts upp på Anna Lindhs plats.

Det blev inga bra bilder på denna attraktion. Alltid stod någon i vägen eller så dök armar och ben upp framför objektivet. Det fick istället bli en bild på Storhusfallet. Blixten gjorde sig inte, så det fick bli en bild med högt iso och negativ exponeringskompensation.

v1617_89

När vi stod på Folkungabron och inväntade hela sällskapet hade man bra koll åt bägge hållen och det var en lite imponerande syn när en lysande orm med tusentals människor ringlade sig längs med ån. Många utrustade med de led-lampor som tidigare delats ut. Nästa stopp blev vid slottet och här hade den långa raden av människor spritts ut längs med sträckan, så det kändes inte längre lika trångt. En bild på denna turistmagnet hann jag med innan vårt traditionella glöggstopp.

v1617_91

Glöggstoppet blev vid den lilla paviljong som ligger intill NK-villan och här var det många som passade på att ta bilder av ljusspelet som syntes borta vid Tovastugan. Utan stativ är det svårt att ta bilder med långa slutartider, så jag placerade kameran på staketet som omger paviljongen i förhoppning att ta någon bild med hygglig skärpa. Det blev inte så bra, men efter att ha lagt dit lite rörelseoskärpa i Photoshop blev bilden lite mer intressant.

v1617_92

Nästa och sista anhalt var Borggården som mötte oss med inbjudande värme.

v1617_93

Värme förresten. Årets Nyårsafton måste väl gå till historien som den varmaste. 10 grader och ganska ljumma vindar är väl inte vad man förväntar sig en dag som denna och det var en viss skillnad mot förra årets kyla. Att det var så pass milt gladde nog dessa skönsjungande damer som underhöll besökarna i denna historiska miljö.

v1617_94

Sammantaget var det en trevlig promenad, med missen på Stora Torget där merparten av besökarna inte såg eldshowen. Just eldshower saknade jag personligen längs med sträckan, liksom förra året. Åren dessförinnan var det underhållning vid Storhusqvarn där alla vandrare kunde se showen på behagligt avstånd och för två år sedan underhöll man på Borggården till tonerna av mäktig musik.

Nu får vi hoppas att traditionen håller i sig och att Nyköpingsborna fortsätter att uppskatta den.