Området kring Hemgården och Nöthagen tillhör väl inte Nyköpings mest besökta eller vackraste. De är m.a.o. inga platser som ryms i kommunens färgglada turistbroschyrer och på Instagramkonton som visar stans bästa sidor.

En fotograf, oavsett om denne är amatör eller proffs, struntar ofta i att vissa områden saknar karaktären av framgång och turister som höjer sina kameror mot välkända attraktioner och föremål. En fotograf finner ofta mer spänning i att föreviga det där som mobilägare ratar, även om det är nedslitet, rostigt, fult och allmänt sunkigt.

Järnvägsgången mellan Hemgården och Nöthagen är just en sån där plats som Gud glömt och människor på väg från punkt A till punkt B bara hastar förbi. Här ligger dock de berömda garagelängorna som ser ut att förfalla allt mer och i området hittar man också Nyköpings gamla lokstall insprängt i berget, förvisso bakom höga stängsel och taggtråd. Lite längre upp i skogen finner man också en gammal militärförläggning av något slag och den lilla gångstigen upp mot Dammgruvan visar att det har legat någon form av bebyggelse som idag göms under gräs och mossa.

Området är intressant och full av historia. Jag har försökt googla, men inte hittat det jag sökt. Vet du mer om området mellan Hemgården och Dammgruvan tas denna emot med glädje.

Fast nu var det järnvägsövergången det var tal om. Järnvägsövergången mellan Hemgården och Nöthagen är förfallen och långt från dess glans dagar. Järnvägsspår som vuxit igen, gamla varningsskyltar som nästan förlorat all sin färg, rostiga attiraljer och förfallna detaljer. Inget att visa upp för turister som sagt, men ett litet eldorado för intresserade fotografer.

Dagen till ära började det regna när jag befann mig på plats. Det gjorde att jag inte ville lägga mer tid på att mer i detalj föreviga förfallet, men regnet och det gråmulna vädret förstärkte illusionen av ett område Gud glömt.

Tågen susar dock förbi och passagerarna kastar i bästa fall en slö blick ut genom kupéfönstret och struntar förmodligen blankt i att järnvägsövergången mellan Hemgården och Nöthagen tillåts förfalla.

Alla spåren används dock inte och att döma av växtligheten är det många år sedan det rullade något på dem.

Huruvida Ostlänken kommer att sträcka sig förbi denna gudsförgätna plats vet jag inte, men jag misstänker att det behövs en rejäl renovering av området om det ska passera snabbtåg förbi. Ska man ändå bygga ett nytt resecentrum hundratalet meter bort, kan man väl ändå passa på att åtgärda denna slitna järnvägsövergång för att fila på helheten.

Ostlänken ligger framåt i tiden. Nutiden känns väl ungefär så här…svartvitt med en stänk av regn.