I går avverkades en premiär. Mer om detta i inlägget, men först ett besök på berget.

Över 30° i Nyköpingstrakten och vad står på programmet om inte en vandring. Ingen lång sådan dock, utan en sträcka på cirka 4 km som utgör en del av Sörmlandsledens etapp 38.

I början en sträcka som vare sig var vacker eller spännande och stundtals ganska igenväxt av de växter som frodas efter det myckna regnandet och pågående värmebölja.

Fast målet för dagen var värt denna korta vandring. Vi var här förra året, men kom då från andra hållet. Gullängsberget vid Södermanlands kustlinje.

 

En av de högre punkterna på denna 100 mil långa led och från toppen har man en härlig utsikt över Östersjön och inloppet till Bråviken. Bara att ta vattenflaskan, släcka törsten och blicka ut.

Har man tur kan man få se lite större fartyg passera på vägen till eller från Norrköping. På väg från toppen hörde vi hur något större kom farande bakom trädkronorna, så vi sprang…jodå…tillbaks för att hinna se och få en bild.

Vare sig det största eller vackraste fartyget, men väl värt den korta språngmarschen. Lite mer intressant än att fånga en bild på passerande segel- och motorbåtar.

Nedanför berget kan man välja att fortsätta på leden eller så går man en kort rundslinga och vänder tillbaks samma väg som man kom. Vi valde det sista, men kring denna rundslinga passerar man en intressant plats som är värd att nämna.

Här ligger ett antal stora gravrösen och skeppssättningar som man daterat till bronsåldern. Bland dessa finns två större stenar som rests. Oklart vad dessa symboliserar, men en förklaring jag tagit del av säger att de restes någon gång för 3 000 år sedan för att visa för eventuella fiender att här huserar starka och mäktiga män.

Vi vandrade som sagt samma väg vi kom. Stundtals kuperat, stundtals flackt. Stundtals på sten, stundtals på upptrampad stig. Stundtals mellan täta träd, stundtals i frodig grönska.

Det sägs att det är ett orm och getingår i år. Några sådana såg vi inte till. Det sägs också att fästingar kommer att trivas i år och sådana ser man inte förrän det börjar klia på kroppen, helst innan de börjat suga blod.

Därav var vi extra noga med att duscha när vi kom hem, men innan vi gjorde det fanns det möjlighet att skölja av eventuella kryp som landat på kroppen.

Vi tog nämligen ett dopp när vi väl var framme vid utgångspunkten. Årets badpremiär. Ja, bad och bad, snarare ett hastigt dopp. Vi sade till varandra att vi inte får något kaffe förrän vi doppat oss och vem ville stå intill strandkanten och skämmas inför alla på plats? Tippar att det var 16-17° men jäklar vad uppfriskande det var och på det en kopp kaffe med wienerbröd.