Då menar jag inte den efterhängsna förkylningen, även om det går framåt på den fronten också. Nej, jag menar den höst som sakta men säkert bjuder oss på de magiska färgerna.

Vi är inte riktigt där än, utan får vänta någon vecka innan landskapet badar i eldens färger. Fast nu när förkylningen börjar släppa och febern är förpassad i glömska, så har det i dagarna två varit läge för små korta promenader. Givetvis med kameran som bästa och enda sällskap.

För att undvika alltför stora folksamlingar som jag riskerade att hosta bland, blev det lite mindre vägar jag promenerade på.

Med början intill tågstationen där dessa rankor ligger glödande röda ovanpå en grå betongsbunker.

Passerade förbi det stora industriområde vid Nöthagen som sakta håller på att tömmas på företag. Jodå, här ska också byggas nya bostäder, ett helt nytt bostadsområde närmare bestämt. Troligen mer populärt bland politiker och byggherrar än hos allmänheten.

Mitt emot denna ligger den charmiga Vesterlunds krog insprängt i grönskan. Jo, än är det mest gröna färger som lyser upp. Byggnaden har anor från 1730-talet, då som bränneri. Några år som verkstad där man tillverkade sikten till mausergevär, via ett plåtslageri fram till 1970-talet, fram till dagens verksamhet där allmänheten kan hyra byggnaden till fester, konferenser o.dyl.

Vidare vägen fram. En väg som är rätt trevlig att köra om man vill slippa köerna i centrala Nyköping. En väldigt smal väg dock, som jag valde bort av just den anledningen för att istället välja den smala stigen genom skogen…

…för att komma upp till Hållet med Frisksporttorpet och Nya kyrkogården som mål. Den f.d. vägen som ledde ned till centrala Nyköping innan E4:an används inte idag, men delar fortfarande denna del av Hållets naturreservat.

Jag hade tänkt att titta in på kyrkogården. Min vurm för just sådana platser ni vet. Jag valde bort detta, då man dels höll på med renoveringar av en del rabatter och husfasader och dels hade någon typ av utbildning för, antar jag, blivande begravningsentreprenörer och andra i Svenska kyrkans tjänst.

Nöjde mig med att stå utanför staketet och kika in bland de buskar och träd som växer alldeles intill.

Mittemot kyrkogården ligger det charmiga Frisksporttorpet med anor från 1800-talets mitt. Torpet som sådant används idag som samlingsplats och klubbstuga för Nyköpings Frisksportarklubb. Den lilla röda stugan fotas bäst under snörika och molnfria vinterdagar. Kan bli riktigt fina bilder.

Annars går jag gärna hit på sommaren för att fota blommor, fåglar, fjärilar och andra insekter. Nu var det höstfärger jag trånade efter, men hösten håller sig fortfarande borta och förutom ett antal väderbitna och oaptitliga äpplen, blev det inga höst bilder därifrån.

Började bege mig hem. En kort promenad som man annars tar med ett konstant leende på läpparna, känns ganska ansträngande när en nästan veckolång feber nyss lämnat kroppen.

Fast i diket mellan kyrkogården och Grönborgs handelsträdgård lyste en ensam flugsvamp upp i det grå. Jag satt mig ned vid vägkanten och måste därför utgjort en kufisk syn för de som passerade i sina bilar på väg till eller från en av kyrkogårdens parkeringar.

Innan jag vek av mot gångtunneln under E4:an och till ”vårt” bostadsområde, valde jag att göra en avstickare förbi de berömda garagelängor som byggdes av lådor från ANA-fabriken i Nyköping på 50-talet.

Dessa kulturminnesmärken från Nyköpings industriella stormaktstid ska som så mycket annat bort. Mycket missnöje och högljudda protester givetvis, inte minst från de som använder de garage de ärvt från föräldrar som en gång var med om att uppföra dem.

Inga bilder på garagen i detta inlägg, men väl på den lilla grusväg som kantar området.

Höstfärgerna får nog vänta någon vecka till, men jäklar vilken härligt sval och skön luft det var.