Då har vi ytterligare fyra bilder som inte passat in i tidigare inlägg. Något sorgligt, något långbent, något kontrastrikt och något felstavat. En sammanfattning av dessa bilder.
Min fascination av kyrkogårdar sinar aldrig. Ett något ekivokt intresse, men det vilar så mycket historia, tragik och människoöden i kombination med allt vackert. En gammal gravsten nedsjunken i grönt gräs.
Det långbenta utgörs av dessa spindlar som älskar fasaderna i våra radhus.
Kontrasterna när hösten gör sitt intåg och kastar långa skuggor på ännu gröna gräsmattor.
På min tid stavades namnet med ck och inte kk. Fast det är väl kanske inte stavningen som är det viktigaste.
Jag tror att vi är många som tycker om att vandra på kyrkogårdar. Han som blir sex år i dag, vårt yngsta barnbarn, har önskat sig promenader på kyrkogården som present av sin moster. Lockespindeln är enbart trevlig, helt harmlös och speciell med kropp och huvud ihop, en vacker dekoration på väggen. Tre fina bilder, men den fjärde borde få någon nedskräpare att skämmas.
Det var ett annorlunda önskemål från en sexåring 😀
Visst är det intressant och fascinerande med kyrkogårdar. Det finns mycket att utforska där. Jag brukar ofta besöka kyrkogårdar på resor.
Vi har också de där långbenta spindlarna på husväggen. Oftast sitter de alldeles stilla. De är när de börjar röra på sig man gärna vill ha dem under uppsikt.
Ha en skön sensommar- eller kanske tidig hösthelg!
Önskar dig detsamna. Tycker mer illa om de spindlar som kryper i källarvåningen. Ruggiga ena
Kyrkogårdar är alltid spännande. De har så mycket att berätta och kan vara så väldigt olika. Man kan också ha väldigt olika förhållningssätt till kyrkogårdar i olika länder. I Danmark t ex har jag varit på en kyrkogård där folk låg och solade och hade picknick. Har aldrig sett det i Sverige 🙂
Det lät lite ekivokt, men danskar är danskar 😃
Ja, väldigt nära, men ändå så olika ibland 🙂
Dallerspindeln heter nåt så sött som ”daddy longlegs” på engelska. Den måste man bara gilla tycker jag. Det är många år sedan nu jag såg en sådan.
Näcken eller Näkken – ja, inte slänger man förpackningar bara så där – oavsett stavning;-)
Dallerspindel – tack för namnet. Ganska harmlös jämfört med andra
Ler.
Jag är också svag för att vandra runt på kyrkogårdar, och visst känner man sig liiiite udda – men numera vet jag att vi är flera som gillar det.