I väntan på supermånen

Det utlovades en supermåne igår kväll och förutsättningarna var goda för att få se den. När jag numera inte är så beroende av tider, var det för mig självklart att försöka fånga den på bild.

Jag hade på förhand utsett en plats där jag trodde att månen skulle visa sig från sin bästa sida. Föga förvånande var platsen hamnen i Nyköping. Det här med vatten ni vet.

Jag tog bilen och åkte ned till ett hamnområde som var full med folk. Fattas bara, en sensommarkväll som denna. En hel del satt på restaurangerna, andra satt på bänkar och njöt och andra bara flanerade. Några valde att vara lite mer aktiva.

Som de här ungdomarna som möjligen inspirerats av beach-volleyn i OS.

Några valde vattnet.

Själv var jag ute i god tid. Inte för att bara invänta månen, utan för att njuta av vädret och för att om möjligt hitta lite motiv att föreviga. Det blev mycket vankande fram och tillbaks, men jag satte mig också stundtals ned och bara njöööt…

Som på denna plattform intill hamnpromenaden, där jag tog ett par bilder. Dels med solen i ansiktet och dels med solen i ryggen. Två väldigt differentierade resultat.

Solen började så sakta gå ned bakom horisonten och det visade sig på bilderna, som nu började inta karaktären av ”typiska skymningsbilder vid vatten”.

När det började skymma, kändes det också att vi närmar oss hösten. Det blev lite småkyligt och kanske att flyttfåglarna börjar ana vartåt det barkar. Flera fågelsträck drog förbi, vissa större och andra lite mindre. Som detta.

Jag började så smått ana att månen inte skulle visa sig där jag trodde och ville. Jag såg framför mig en stor och orangefärgad måne visa sig över vattenytan och en spegelbild som drog inåt land.

Nej, så jag hastade till bilen för att bege mig till en plats där jag trodde jag skulle kunna fånga månen på annat vis. Tanken var att den skulle visa sig ovanför industribyggnaderna och med ljustrimmorna från förbipasserande bilar i förgrunden.

Ironiskt nog var platsen jag ställde mig på inte långt från vårt hem. Jag hade rattat in inställningarna i förtid, men insåg snart att de inte var de lämpligaste för ändamålet.

Ratten på M, f/3,5, s/100 och ett ISO på 600.

Därav gjorde jag flera olika inställningar för att få fram bra resultat. Det blev väldigt många bilder, men bara tre av dessa blev någorlunda lyckade.

Jag fick ge mig hem, utan önskade resultat. Nu har man utlovat två nya supermånar i höst, så jag kommer att ges chansen att revanschera mig.

20 reaktioner på ”I väntan på supermånen

  1. Jag äger inget stativ så jag kan inte få till snygga blider på månar. Men besåg den dock och fick en godkänd bild i alla fall från övervånigen på torpet.

    Bilden på båtarna i solnedgången är en klassisk bild i den genren, rofylld och vacker.

    • Stativ är ett bra hjälpmedel, men det funkar också att ta stöd mot något. Även handhållet om man vrider upp ISO och har en bra kamera

  2. Bara att läsa din text gör det extra spännande. Att det inte var ditt huvudmål spelar inte samma roll för oss besökare och betraktare. Flera lyckade foton visar du upp. Gissar på att det både kul och lite struligt med ny utrustning.
    Tiden rusar. Snart är det oktober igen. Den där kvällskylan vid den här tiden på året svider alltid till lite i min ”kropp och knopp”.
    Ha en fin fortsättning på veckan

    • Det är alltid kul att ge sig på något nytt. Lagom till oktober bör jag ha utforskat den nya kameran.
      Den ständiga frågan är om det är lättare att vänja sig vid värme eller kyla?

  3. Hahaha! Då hade vi ungefär samma erfarenhet igår kväll, fast ditt resultat – efter att du hittat månen – blev såklart betydligt bättre.

    Din måna är i alla fall fortfarande orange, vilket ”min” supermåne endast var i söndags, inte igår. Dessutom var den inte lika stor som i söndags heller.

    Men resterande bilder är läckra:-)

  4. Känner att man måste underexponera rejält för att få teckning av månytan. Sedan vill man ha lite teckning av världen runt om… ja det är inte lätt. Skall vara ärliga och säga att jag gett upp. 🙂

  5. Brukar kunna se supermånar på kvällspromenaden men igår, inte ett spår. Hade hoppats på att få se den men som du säger, det kommer fler tillfällen. Den i oktober ska visst vara den bästa läste jag någonstans. Hoppas bara det inte är mulet just då.

    Men ändå, du fick till fina bilder. Från en vacker solnedgång och ett par månbilder i varje fall.

    • Det sades att månen skulle gå upp vid 21-tiden, men jag fick vänta till efter 21:20. Du kanske var för tidigt uppe.
      Då finns det förhoppningar om oktober.

  6. Vi satt ute vid husbilarna på en golfklubb utanför Ludvika och väntade på månen. Lagom till den kom kom också en del moln så någon riktig supermåne kunde vi inte njuta av. Någon gång har vi lyckats få ganska bra månbilder från vår balkong med stativ och ett hyfsat långt objektiv men vi har aldrig lyckats få de där snygga bilderna där månen går upp bakom några fina träd eller byggnader.

  7. Månen var ganska ”super” redan i lördags när vi låg med båten på Harstena. Hade bara mobilen med under helgen, och gjorde vad jag kunde för att fånga det orangefärgade klotet (inte helt runt ännu). Mycket i vägen av stag på båtar och träd. Kanske tar mig tid att lägga upp det på bloggen, trots att bloggsuget är lågt just nu.
    Fint inlägg du fick till, även om det inte blev som du tänkt dig.

  8. Jag hade också tänkt att jag skulle få se den….. jag började att spana runt 21- tiden men ögonen gick igen runt 22.20 och ingen måne. Jag tycker att du lyckades bra. Ha en bra tisdag önskar vi på Skogsliden

Lämna ett svar