På väg 52, alldeles bortom kommungränsen mellan Nyköping och Flen, ligger en av dessa orter som för en alltmer tynande tillvaro och i den lilla orten ligger en av alla dessa butiker som fått se landsbygdsdöden slå till. Dit rattade jag bilen.
Orten i fråga är Bettna. Sedan de små kommunerna upptogs i de större på 70-talet har Bettna, precis som alla mindre kommuner, förlorat mycket av sin glans. Banker har lagts ned, post likaså och befolkningskurvan pekar nedåt. Inte blev det bättre när man för några år sedan lade om vägen så att den passerar en bit utanför orten och inte genom.
I utkanten av den lilla orten med sina ca 360 invånare ligger detta lite skamfilade område.
Löta. Bettna-Löta 17:1 som fastigheten heter består av tre byggnader. En lanthandel, ett sommarcafé och ett sockenmagasin som tidigare användes som skola. Ni förstår att ingen av byggnaderna är i drift idag.
På Sörmlands museums webbsida går att läsa följande:
”Samtliga byggnader har kulturhistoriska värden. Magasinet och lanthandeln bedöms ha höga kulturhistoriska värden. Magasinet har legat på platsen i snart 300 år. Byggnaderna har dock bristande underhåll och det finns stora behov av underhållsåtgärder. Inga säkerhetsbrister har noterats, som skulle riskera att någon som uppehåller sig i eller i närheten av byggnaderna kan komma till skada. Rivning av byggnaderna bedöms därför
inte vara motiverat.” Hmmm….
Det gamla sommarcaféet har inte använts på många år och är idag omgivet att tät vegetation…
…och magasinet som förr användes som skola är väl den bäst bevarade av de tre byggnaderna. Då förstår ni.
Lite historia kring Bettna-Löta 17:1, också den hämtad från Sörmlands museum.
”Löta by bestod ursprungligen av 5 mantal som var fördelade på åtta brukningsenheter. En skola inrättades vid Löta by år 1732. Byggnaden användes som skola fram till år 1742 och stod sedan öde till 1757, men användes efter skoltiden istället som ett gemensamt sockenmagasin för socknens gårdar. Löta lanthandel bör ha etablerats omkring år 1900 och på 1920-talet ordnades en anläggning för drivmedelsförsäljning vid Löta handel. På 1930-talet uppfördes en cafébyggnad som skulle användas sommartid. Löta handel stängdes någon gång under mitten av 1990-talet.”
Ett av många sorgliga kapitel i svensk landsbygds historia. Jag som är född och uppväxt i Tystberga minns när det i själva orten fanns tre livsmedelsbutiker, samt ytterligare tre stycken på landsbygden runt omkring (Helgö, Nynäs och Sättersta).
Det var dock inte nog med sorgliga bevis på landsbygdsdöden runt väg 52. På vägen passerar man två fastigheter som idag påminner om fornstora dagar.
Som Älvdalen där det förr stod en butik med tillhörande kiosk. Butiksbyggnaden står kvar, men oanvänd sedan länge och intill står denna gamla kiosk.
Inte långt därifrån ligger Dämbol med en påminnelse om att man förr i tiden kunde stanna och tanka sin bil på de mest oväntade ställen.
Det ringde en liten klocka av igenkänning hos mig och ja, mycket riktigt, Bettna finns med i Sven Delblancs Hedebyborna som gick på tv. Andra inspelningsorter var Trosa, Vad och Gårdsjö. Fint dokumenterat förfall igen men förstås sorgligt.
Det stämmer. Just Vad kommer vi att besöka någon gång i sommar. De har fina vandringsleder och har ordnat till en våtmark med rikt fågelliv.
Vackra hus med mycket historia. Dom gör sig visserligen mycket bra på bild men samtidigt så är det ledsamt att se samhällen och byar som förfaller. Även centrum i större städer förfaller när alla stora köpcentrum utanför växer precis som näthandeln. En mycket ledsam utveckling.
Fint ändå att läsa historien och se dina bilder.
Det är nog så även i städer, även om det förfallet inte märks lika mycket som i en liten byhåla där alla ser.
Även Nyköping har tomma lokaler i centrum, men de smälter in på ett annat vis.
Så ledsamt det är att samhällen och platser för och fastigheter bars står och förfaller. Sedan är det otroligt härligt att åka på småvägar där det av någon anledning plötsligt sker en inflyttning och unga? familjer plötsligt börjar renovera och underhålla hus och gårdar. Här åkte vi genom sådana trakter för ett tag sedan och så härligt det är när ma riktigt ser hur landsbygden lever upp. Fina foton som vanligt!
Förfall är en trist syn. Lite av det du beskriver var jag med om förra sommaren. En bit från Nyköping ligger Tista slott och ett par km därifrån Bärbo kyrka. Mellan dessa ligger en rad gårdar och torp. För tre år sedan cyklade jag dit och upptäcke att flera av dem stod öde och förfallna. När jag förra året cyklade samma sträcka var ett av torpen under renovering och såg riktigt fräsch ut. Kul som du skriver.
Tänkte precis skriva att ”Tony kommer älska detta inlägg”. Och jag ser att han precis gjorde det. Ni är mycket lik varandra vad gäller fotomotiv. Bensinmacken är ju en dröm. liksom den gamla neonskylten.
Nu är jag ju kanske lite dum, men jag förstår inte att man kan skriva att ”Samtliga byggnader har kulturhistoriska värden”, och så låter man dom samtidigt förfalla. Är inte det motsägelsefullt?
Snart har byggnaderna inget värde alls längre – när de har ramlat ihop alltså. Suck, säger jag bara.
Det är i högsta grad motsägelsefullt. Att fastigheten ligger precis vid en väg ger ju inte direkt någon bra reklam för orten.
Sådana städer påminner mig alltid om Pixars Cars, sonen älskade den filmen som liten. Men budskapet är fint, hur motorvägen drogs och ett samhälle i och med det dör ut. Butiker, handel och allt. Hus som förfaller. Vi flyttar mot städerna och våran landsbygd dör. Det känns i hjärtat.
Jag håller med dig. Jag är född lantis och förblir en lantis i hjärtat. Jag har varit en del i Dalarna och där passerat genom små byar som förlorat sin själ. Trist!
Jag tycker det är ledsamt och vemodigt när husen står och förfaller men tyvärr är det inte helt ovanligt. Tänk att handla i en lanthandel och ett sommarcafé låter mysigt men visst, det behöver bära sig året runt. Att man drog om vägen gjorde det inte bättre. På något vis är bilderna vackra ändå. Minner om en annan tid…
Jag läser i nämnda dokument att fastigheten är kulturmärkt och därför inte får rivas. Det är svårt att se något värde i detta, bara sorg.
Fast som fotonörd tycker jag det är intressanta platser.
Det är med stort vemod man begrundar de övergivna byggnaderna. Intressant historia om bygden. Som vanligt har du fångat det så fint på bilderna och ger en ovärderlig dokumentation till kommande generationer.
Tack Eva. Det är trist och varför vi ser detta vet jag inte. Allt kan inte bara bero på politiska beslut? Alla partier nämner ju hur viktig landsbygden är.
Utvecklingen är sorglig och trist men det måste erkännas att det ger intressanta bilder. Tänk när livet flödade där, när det plingade när någon gick in i lanthandeln. När det hördes skratt från barn i skolan, när man stannade och tankade och kanske pratade lite med mackföreståndaren. En svunnen tid …
Jag känner igen mig. Landsbygden levde upp på ett helt annat vis förr. Jag vet, jag var där.
Tyvärr en sorglig historia i alla byar, även i mitt hemland o mina trakter. Förr i tiderna fanns en butik i varje by själva huvudbutiken fanns i själva kommuncentrum, och s.k filialer i byarna runt omkring så hade huvudbutiken en lastbil som körde ut varora till de mindre butikerna. I dagens stora butiker finns inget varulager utan allt beställs o kommer långväga ifrån. Där jag växte upp på 60-70 talet fanns 3 affärer typ bredvid varann, ena var en lanthandel, den butiken var mysig… Så fanns ett café m matservering och även liten blomsteravdeln i samma och så var det tillika väntställe på bussarna – som trafikerade ofta, man slapp överallt med dem. Så fanns två klädbutiker, varav ena hade skor också och en bensinmack m café…2 banker. Nu finns bara en matbutik kvar i min hemby 🙁 Efter att jag flyttade hemifrån i början av 80 talet så slogs min + några kommuner till ihop med en större kommun, som idag är en stad. Likadannt här där jag bor nu, börjar inte finnas så mycket kvar, av allt som funnits.
Som Åke nämnde: önskar att väggar kunde tala… Varje hus/byggnad bär ju på sin historia
Centraliseringen har nog slagit till lite överallt. Där jag växte upp, en ort med knappt 1000 invånare, fanns tre livsmedelsbutiker, fyra banker, post, bibliotek och två bensinmackar. Idag återstår en livsmedelsbutik.
Trist så det förslår.
Nu blev jag väldigt fotosugen! 🙂
Tack Stefan.
Härliga bilder men tråkigt att de låter det förfalla. Det är väldigt vackra gamla byggnader som skulle kunna användas än idag.. trist, men mycket vanligt tyvärr.
Det är tråkigt. Jag skulle hellre gå in i en liten handel och sätta mig ned vid ett gammalt sommarcafé än i och vid dagens stela skolådor.
Jag saknar dessa pittoreska och gamla som var, minns när lanthadelsbussen kom hos Farmor, vi handlade mycket med den och Farmor beställde vissa saker med den bussen som de normalt inte kunde ha på hyllorna. Då det tog för stor plats. De hade detta i ett lastutrymme under bussen baktill. Önskar så att vissa av dessa kom tillbaka! 💕
Intressant historia, men tråkigt att det får förfalla. Tänk om väggarna kunde tala… jag reagerade på din rubrik. Rakt över fjärden har vi en plats som heter Söråker som kallas för just Löta 🙂
Många gårdar och fastigheter delar namn. Vi har Ekeby i Nyköpings kommun där jag känner till åtminstone tre gårdar med det namnet.
De väggarna har nog många härliga historier att berätta.
Den är typen av inlägg känns bekant på något sätt… ja just det, detta är ju sånt jag gillar mycket och gärna fotar. Härligt inlägg!
Jag misstänkte att det är miljöer du uppskattar lika mycket som jag.