Jag ligger lite efter p.g.a. den gångna helgen. En helg som bjöd på traditioner, fint väder och så sökandet efter något gott.
Midsommardagen bjöd på ett lika fint väder som dagen innan. Vi vaknade förvånansvärt pigga, åt frukost tidigt, såg ut genom fönstret och bestämde oss för att gå en liten promenad – eller ganska lång i ärlighetens namn.
Vi promenerade genom ett sommarvackert landskap.
Vi vek av från den asfalterade gång- och cykelvägen, in på en smal och ganska medfaren grusväg. Kilaån rann i sakta mak under bron som leder upp till Ryssbergens friluftsområde.
Fåglar sjöng vackert bland buskar och träd. En ganska lång kopparödla ringlade över vägen, insekter surrade bland växtligheten och fjärilar fladdrade snabbt förbi mellan olika blommor. En svensk sommar i sitt esse.
Mängder av smultron kantade stigen vi vek in på och blåbärsrisen visade att det kan bli ett bra bärår. Vi såg några blåbär som redan hade mognat. Vi hade stoppat varsin liten plastpåse i fickan, men det var inte smultron och blåbär vi hoppades få med oss hem.
Vi traskade vidare längs stigen och hade nog gett upp hoppet. Kanske vi var för tidigt ute, kanske det har varit för torrt, men så plötsligt. På ett ställe såg vi dem lysa upp marken mellan grästuvor, grenar och löv.
Nöjda vandrade vi hemåt och mötte ett böljande landskap som såg ut att nå ända upp till himlen.
Vad var det då som fick oss att känna en viss glädje och att den tidiga/långa promenaden kändes lönsam?
Jo, årets första sommarkantareller som blev till årets första svampmacka. Ett gott slut på en härlig midsommardag.
Åhhh, lycka!!! Att plocka dom första sommarkantarellerna är ren och skär lycka. Jag plockade mina tidigare i veckan när vi besökte torpet. Dom hamnade sen i en paj tillsammans med Västerbottenost. Ljuvligt gott!!
Snart dags att bege sig ut och leta svamp igen.
Det har hittills bara blivit varsin macka, men vi har inte gett upp.
Så sugen jag blir. Vi hade ett sommarkantarellställe som alltid levererade – tills grannbonden avverkade skogen och är inte skogsmaskinerna framme så är det vildsvinen. Men förra sommaren hittade vi nya ställen, återstår att se om de är orörda.
Somrigt vackra bilder av moln. vatten, fjäril, smultron och så smaken, jo, jag känner den!
Vi är förnärvarande i Dalarna och även här hittade vi under en kort promenad. Det blev varsin macka.
Så underbart att hitta sommarens första knubbiga kantareller! Det är vad jag kallar äkta lycka. För övrigt fick ni en fin promenad!
För två år sedan visste jag nog inte att sommarkantareller fanns. Förra sommaren sprang vi på ett gäng och det gav mersmak.
Vilken tur – eller om det var skicklighet! Stort GRATTIS till dessa läckerheter. Och på köpet lyckades du med några riktigt häftiga bilder – ettans komposition är så bra och bilden med fjärilen en av dina bästa. En lyckad utflykt med andra ord:-)
Mycket lyckad, mycket gott. Det gör vi om.
Hej Stefan! Vilken ljuvlig midsommardag… både vädret och stämningen! Det är något magiskt med att hitta sommarens första kantareller, nästan som en liten skattjakt med belöning i form av svampmacka. Man känner sig alltid lite extra rik efter en sån promenad. Nästa så jag känner doften av smörstekta kantareller genom skärmen!
KRAM Anna
Årets första kantarellmacka är något alldeles speciell. Promenaden i skogen, förhoppningen, doften, ljudet från stekpannan och så smaken.
Mumma!
Underbart – alltihopa!
Den otroliga grönskan, blommor & blader OCH kantareller.
(nu blev jag sugen på en liten svampjakt)
Tack. Förenar man nytta med nöje tycker även jag att svampjakt är trevligt 😄