Filmen ”Barnen från Frostmofjället” från 1945 var nog den första film som gjorde mig tårögd när den visades på bio i Tystberga tidigt 70-tal. Filmen har inte så mycket med dagens inlägg att göra, annat än att den utspelade sig på vintern och att ordet ”frost” förekommer i titeln. Det är just frost som får känneteckna veckan som varit.
Den gångna helgen och början på veckan inleddes med kyliga morgnar och kyliga morgnar under senhösten brukar innebära frost. Frost är en förstadie till det som komma skall, men också ett väldigt fotogenetiskt och vackert inslag i vårt svenska landskap. Här lite av det jag samlade på mig under de dagliga promenaderna.
Som börjar med statyn ”Pliten” nere vid Nyköpingsån. Jag tror inte det är en rinnande näsa vi ser på bilden, men frost i håret har han.
Nedan ett potpurri av bilder från stadsmiljö, öppna landskap, bortglömda bilar och ett budskap från någon till någon.
Frost är onekligen vackert och för många ett välkommet inslag, inte minst för oss amatörfotografer och promenadsugna. Dock finns en baksida som inte alltid uppskattas och jag tackar mitt val för tre år sedan, som gör att jag numera slipper stiga upp tidigt på morgonen och skrapa rutor i en halvtimme innan bilen rullar till Norrköping.
Jodå, jag hjälpte frugan med rutorna. Först var jag tvungen att ta bilden.
Härligt med frosten. Här har vi inte haft så mycket än. Det blev några dagar med snö nyligen, men den är redan borta igen
Någon egentlig snö har vi inte haft. Bara ett tunt täcke som försvann samma dag. Frost möter vi dock var och varannan morgon.
En helt underbar samling av frostiga foton. Frost är inget jag längtar efter, men det skapar onekligen många vackra motiv i naturen.
Varmt tack Anita. Frost är väldigt fotogenetiskt, men också en påminnelse om att vintern står för dörren.
Frost är vackert! Det bevisar du så klart och fint. Blommor i frost gillas skarpt. Det på rutor får gå bort… man liksom längtar till sommaren då.
Skrapa rutor är en av vinterns baksidor. Framför allt de åren då jag stod ute vid 5-tiden på morgonen för att hinna till jobbet på ibland snötäckta vägar.
Vackra bilder som vanligt☺️
Varmt tack Louise
Frost är vacker på bild, det håller jag med om. Ännu vackrare om man kan titta på dina fina bilder framför datorn i 22 gradig värme i lägenheten:-)
Jag förstår helt och hållet att du inte saknar dina resor till Norrköping, speciellt inte avisningarna varje morgon.
Nej, de morgnarna var inga favoriter. Denna söndagsmorgon är förövrigt extra tung för de som håller på IFK Norrköping…
Frost är otroligt vackert och lockar alltid till fotopromenader. Speciellt kombinationen löv och frost är alltid vackert och du har fått till många fina bilder!
Jag bugar och bockar. Visst är löv i kombination med frost mer fotogenetiskt än det mesta.
Toppenfina frostbilder verkligen, jo, det fryser på nu i vårt avlånga land, vinterskor är på nu vid utegång och hustrun har modifierat sin käpp med det där vassa så man får grepp i marken genom isen som uppstått.
Det är vinter, den är välkommen den också. 🙂
Ha de gott nu Stefan.
Jag gillar vintern när vintern är som en svensk vinter ska vara. Lite lurigt med hala trottoarer, men rätt utrustad så…
Ha en skön kväll Micke
Jättefina frostbilder Stefan!
Jag fick flera favoriter. Den på vindrutan, så vackra färger. Det ensamma lövet på asfalten och det gröna lövet som frusit fast i isen är några.
Förstår att du njuter av din pension. Men fint att du hjälpte till med att skrapa rutorna på bilen.
Ett varmt tack Anita. Älskar livet som pensionär, men jag försöker göra livet så trevligt som möjligt för frugan innan det är dags för henne.
Så många fina frostmotiv! Det är verkligen vackert. Löven på bilrutan är riktigt läckert, nästan med lite pastelltoner.
Och det finns ju nästan alltid två sidor av allt. Skrapa frostiga bilrutor en kall morgon är verkligen ingen höjdare…. Skönt när man kan slippa det. 😀
Jag är glad att slippa gå upp 04:30 på morgnarna, skrapa rutor och åka 60 km till jobbet på hala vägar. Pensionärslivet regerar.
Frost är ett fint underlag till intressanta bilder. Tack Ulla.
Skrapa rutor är verkligen tråkigt. Glad att jag har garage så att jag slipper börja dagen med detta och att sätta mig i en iskall bil. Det räcker att göra tråkgörat då man kommer ut från jobbet. Ha en bra lördag och fina frostiga bilder.
Det är absolut inget av vinterns höjdpunkter, men idag använder vi bilen mer sällan. Ett garage hade förstås varit en fördel.
Frost är alltid roligt att stå inför med kameran i högsta hugg men självklar trist att stå och skrapa bilrutor i kylan. Löv blir speciellt vackra av frost och kombinationen med oskrapad bilruta är lyckad. Sen konstaterade även jag att omålade träytor blir väldigt frostvita, som på din hälsningsbild. Många fina motiv.
Varmt tack. Löv och frost är en trevlig kombo.
Du fick några snygga frostbilder. Tyckte att bilrutan med löven var för mig lite extra och annorlunda. Faktiskt ett motiv jag spanat in på en bil här på orten. Har inte haft tillfälle att ta en bild.
Vår bil var utrustad med en fjärrstyrd motorvärmare, så nu klickar vi på fjärren på från balkongen och ger värmaren ca 20 minuter innan det är dags att gå ned och köra i väg med isfria rutor. Inget jag skulle lägga pengar på kanske men skönt när det redan var monterat.
Bara att utnyttja möjligheten när den finns och visst är det skönt med en varm bil.
Bilen med löven är en övergiven som jag funderat på att fota många gånger. Nu kändes det att läget fanns där.
Jag håller med! Frost är mycket vackert, som du så tydligt visar med dina bilder. Men jag är också väl medveten om baksidan med det, bokstavligt talat. Jag slipper ju inte undan, så som du så glädjande kan göra numera 😊
Det är så skönt att kunna sitta framför nyheterna på kvällen och slippa oroas över prognosen på morgondagens väder.
Trevligare då att kunna slappna av och ta en promenad med kameran i fint vinterväder.
Den filmen såg jag som barn, min mamma som tipsade. Var ju 20 år minst efter 70- talet. Hade svårt för den då på grund av svartvitt men minns fortfarande geten, och hur den stackars storebrodern till sist blev ensam kvar och fick en familj till slut. Otroligt sorgligt.
Jag tror att svartvitt fick filmen att verka mer realistisk. Lite vemod, lite sorg och lite av dåtidens vardag.