I helgen var det julmarknad i Nyköping. Ska det skapas stämning kring sådana ska det vara några minusgrader och ett skapligt snötäcke. Nu möttes Nyköpingsborna av något som närmast liknade en vår i dess begynnelse. 8-9 plusgrader och en sol som stundtals värmde. Trots detta var det många besökare, men vi valde bort själva marknaden och gick istället på öppet hus strax intill.
Julmarknaden hölls vid Sörmlands museum och den oerhört populära och historiska Tovastugan. Hundra meter från den sistnämnda hade man öppet hus i slottet. Nu öppnades alla gemak för besökarna, förutom några underjordiska rum och gångar där rasrisken är stor.
Så här pampigt var slottet tänkt att bli och visst vattnas det i munnen.
Vi inledde vår rundtur i det som en gång var Porthuset och Cellfängelset. Stora rum som idag står tomma, men som också visar att nutidens människor vuxit sedan dåtidens levde. Här fick normalväxta personer huka när de/vi skulle gå genom dörrarna.
Här fick man också en bra bild på hur massiva murar slottet är byggt av. Det är minsann ingen decimetertjock vägg som skyddar mot väder och vind.
Nästa besök var i fängelsetornet och den fängelsehåla där Sveriges dåvarande kung, Birger Magnusson, lät sina bröder, hertigarna Erik och Valdemar, sitta för att sedan låta dem svälta ihjäl. En historisk händelse som kom att kallas Nyköpings gästabud. Nyckeln som låste portarna kastades i Nyköpingsån, tiotalet meter från slottet, och den återfanns aldrig.
På andra sidan den inre borggården ligger det kanontorn som Gustav Vasa kom att uppföra på 1500-talet. Nedsprängt i marken och omramad av gedigna murar.
Mitt emot kanontornet ligger den byggnad vid slottet som uppfördes 1726 och är den sist tillkomna. Det gamla residenset som genom åren använts som bl.a. residens till Landshövdningen, museum, tukthus och uppfostringsanstalt. Senast i raden att använda byggnaden var Nyköpings kommun som avvecklade sin verksamhet där för ett antal år sedan.
Även här står det idag tomt, men besökarna kunde ändå se hur gediget byggda dåtidens kungliga byggnader var och inte minst att varje rum var utrustad med en vacker kakelugn.
I de få rum där ingen kakelugn står, finns istället en gedigen spishäll.
På en del vitkalkade väggar finns ritningar och ordspråk. När och varför de kom till vet jag inte.
Vi var på plats när man slog upp portarna vid 11:00. Vi anade att Nyköpingsborna skulle vara nyfikna på sitt slott och tur var det att vi var där tidigt. I några av gemaken fick man bara vara ett visst antal åt gången och därför bildades det köer utanför. Detta p.g.a. trängsel och säkerhetsaspekter.
Det utrymme som gavs störst uppmärksamhet och där köerna ringlade längst, var till kasematterna. En kasematt är ett utrymme uppbyggt av gjuten betong, gedigna murar eller som idag, bepansrat stål. I Nyköpingshus fall finns flera sådana, men bara en där rasrisken inte är överhängande. Övriga håller på att restaureras och kommer förhoppningsvis att kunna öppnas för besökare inom en snar framtid.
Här välkomnades vi besökare av Hertig Karl. Karl var hertig av Södermanland, yngste son till Gustav Vasa och kröntes 1607 till kung av Sverige under namnet Karl IX.
Skådespelare vid Teater Sörmland rörde sig runt i området där man gestaltade olika personer från tiden det begav sig.
Efter ett tags köande bar det ned i underjorden.
Här fick vi veta att det ovanför oss fanns 4 meter jord. Detta som skydd för kanonkulor, men också för att kunna hålla en jämn temperatur. Som guiden (Hertig Karl) nämnde så höll sig temperaturen på 11°, oavsett om det var +30 eller -30 ovanför. En kasematt var inte bara en anläggning som skulle skydda kungligheter eller som utrymme för ammunition och anläggningens soldater. En kasematt användes också som skafferi tack vare sin svala temperatur.
Även våra förfäder gick på toaletten. Det gällde att inte vara lika pryd som den moderna människan är, men jag har svårt att – eller vill helst inte – ana mig till den doft som spreds i dåtidens boningar.
Vi gifte oss på Nyköpinghus för 19 år sedan. I det som kallas Drottningssalen. Vi hade hoppats att kunna besöka den och restaurangen som idag är öppen för allmänheten, men just denna var den delen stängd. Kan möjligen bero på att just den här delen av Nyköpingshus inte hyrs av kommunen.
Istället gick vi in i entrén bredvid och upp i Kungstornet där slottets museum ligger.
Jag har mängder med bilder från detta museum och valde att bara ta bilden ovan som en illustration. Samt också en bild på den modell av Nyköpingshus, så som slottet såg ut innan den stora branden 1665.
Vad hade Nyköpingshus varit idag om denna brand inte hade ödelagt det mesta? Jag tror att slottet hade lockat till sig än fler människor från landet och hela Europa än vad som är fallet idag.
Idag är Nyköpingshus mer eller mindre tomt. Statens Fastighetsverk (SFV) äger slottet, men hyr ut delar till Nyköpings kommun som har ett självklart intresse i att bevara. 2023 sade dock kommunen upp sitt hyreskontrakt, förutom det man har kring Kungstornet, men efter förhandlingar enades man med SFP om en fortsättning.
I det nya avtalet binder sig bägge parter att hitta nya hyresgäster till de byggnader som idag står tomma. Porthuset, residenset exempelvis.
Informationen i detta inlägg är hämtat från SFV:s broschyr om Nyköpingshus.
Intressant rundtur med text och bilder. Jag tycker mycket om välvda gångar och bilden med det blå skenet i slutet på kasematten blir min favorit här. Kakelugnar är bara att gilla men spishällen saknar vedspis, har bara en bakugn, verkar det som. Vi har en stor murad spis med både och på torpet.
Just det gamla residenset har runt 20 rum och i nästan varje står en fin kakelugn.
Under slottet och vallarna finns mängder av gångar och rum. Tyvärr är de stängda p.g.a. rasrisk, men där finns mycket intressant att upptäcka.
Hej Stefan! Vilket härligt reportage, tack för att du delar den rundan på Nyköpingshus med oss! Slottets historia och de där gamla, pampiga rummen får verkligen liv när någon berättar med både text och bilder. Jag har besökt Nyköpings hus flera gånger. Vi var på medeltidsmiddag och allt för 30 år sedan. Det ingick bl.a. gycklare! Det var så festligt och kul! Som barn såg jag gästabudsspelet om somrarna. Borde ta med mina barnbarn nästa sommar. Minns historien när de kungliga dansade och hela golvet som var murket och sjönk ner i avloppet!! Tack för att du tog dig tid att dokumentera och visa det så fint.
KRAM Anna
Stort tack.
Vi hade vår bröllopsmiddag i en av salarna. Väldigt högtidligt, trevligt och mysigt. Nyköpings Gästabud ändrar karaktär då och då, så detta kan säkert roa barnbarnen om de har åldern inne.
De har renoverat och håller på att renovera delar av slottet som på vissa ställen är ganska hårt åtgången. Värt att göra så. Det är en viktig del av Nyköpings och Sveriges historia vi besökte.
Verkligen rejäla väggar där. Mycket intressant skrivit. Ha nu en fin kväll
Önskar dig detsamma. Ja, dåtidens slott och herresäten var nog inga fuskbyggen.
Jag hade alla gånger också valt öppet hus på Nyköpingshus. Så intressant att få se slottet och att allt i princip var öppet. Det är alltid givande att besöka gamla och välbevarade miljöer.
Visst är det så. I våra gamla slott och herresäten vilar en intressant del av vår historia. Kul att kunna se miljöer, inventarier etc från epoker långt tidigare än vår.
Tack för en trevlig rundtur med er båda! Så fint att få lära känna det här. Jag har läst om Nyköpingshus i förbi farten någon gång men inte desto mera, så det var bra att få mera kött på benen som det heter.
Det kan man kalla syskonkärlek det när man försöker svälta ihjäl sina bröder…
Mon dieu!
Kul att du gillade rundturen. Kul för oss att lära känna vår stads historia på nära håll.
Familjefejder var nog vanliga förr, men de finns nog även i vår tid.
Sådant tycker jag är intressant och spännande, tackar för denna redovisning som du dokumenterat fint i bild och text.
Ha det bäst nu.
Jag tackar för orden och önskar dig en trevlig kväll
Vilken intressant dag ni fick. Roligt att få följa med via dina bilder och text. Kakelugnar är jag svag för så där fastnade jag lite extra länge.
Det gäller att ta tillfället i akt när stans största turistattraktion slår upp portarna. Historiens vingslag är alltid trevliga att ta till sig.
Tack för den rundvandringen och alla fina bilder och beskrivning 🤗
Då jag gick i skolan tyckte jag att historia var det tråkigaste skolämnet… men numera är ju historia så intressant….o tänk att allt man läser om i historia har ju faktiskt hänt. Tänk om det kunde finnas en tidsmaskin man fick ställa sej i och välja vart man ville ta sej för en stund, el dag för att få uppleva det på riktigt…men att besöka historiska platser är nästan samma sak…
Jag var heller inte förtjust i historia, men har genom åren intresserat mig allt mer. Inte minst I gamla miljöer.
Precis, tänk att resa bakåt i tiden med en kamera och föreviga det som var. Som livet i och omkring Nyköpingshus.
Jag säger bara; kakelugnar! 🙂
Så oändligt många mönster, fasoner och färger det finns. Fascinerande.
Säger som Tony, kul att vi här fick se lite mer av slottet.
Visst är de fina. Jag hade kunnat gjort ett eget inlägg med bara sådana.
Tack för en härlig guidning på Nyköpingshus! Nyköpings gästabud har vi självklart hört talas om. Tyvärr tyckte jag inte att historia var så skoj i skolan, kanske behöver man bli äldre innan det intresset infinner sig. Nu älskar vi ”gammal sten” men tyvärr är många museer inte speciellt lockande.
Jag tror intresset för historia ökar ju äldre man blir. Så är det i mitt fall och det är nog en anledning till att jag hellre söker mig till gamla miljöer än nya.
Intressant inlägg med bra bilder. Då fick jag via dig se det jag trodde jag skulle få se när vi besökte för ett par år sedan.
Tack. Det är tyvärr inte ofta de har öppet hus. För några år sedan kunde man besöka de underjordiska utrymmen som nu är stängda p.g.a. renovering i kombination med ett besök i de underjordiska gångar som finns under det som nu är folkhögskolan, men som då var ett kloster.
Typiskt nog var jag i annat land då, men det hade varit intressant.