Gamla kyrkoruiner finns det gott om i Sverige. Några mil utanför Nyköping har vi två av dem. Det här inlägget tar upp kyrkoruinen i Kila.
Kyrkoruinen ligger drygt 4 km från den lilla orten Kila och det var därför jag inte lyckades lokalisera den då jag för ett par år sedan gjorde ett stopp och gick runt med kameran. Nu hade jag bestämt mig för ett besök vid ruinen och gjorde därför en mer gedigen rekognosering om platsen och hur man tar sig dit.
Kyrkoruinen kan vara svår att hitta och även se om man inte känner till dess existens. Inga skyltar som förklarar att den ligger där, men känner man till den så syns den från gamla Riksettan (väg 800).
Kila kyrkoruin ligger mycket vackert på en kulle med en fantastisk utsikt över Kiladalen.
Den ligger också mitt i en hästhage där stegen upp till kyrkan följs av nyfikna blickar från detta snälla och ståtliga djur.
Enligt historieböckerna var platsen förmodligen en kultplats från allra första början. I Kiladalen, ända upp mot Nyköping, finns lämningar från både järnålder och vikingatid.
Kyrkan uppfördes någon gång i slutet av 1100-talet.
Korset på bilden ovan restes någon gång på 1940-talet efter det att ruinen grävts fram och konserverats i sitt nuvarande skick. Korset syns från gamla Riksettan (väg 800) för de som blickar ut genom bilrutorna och undrar vad det är.
På 1600-talet ökade befolkningen i församlingen där bruk av olika slag växte upp i traktens byar. Kyrkan blev därmed för liten, samtidigt som Kiladalens centrum förflyttades närmare platser som själva Kila, Ålberga och Stavsjö.
1750 invigdes en ny kyrka i byn Kila och kyrkan på höjden övergavs.
Den nya kyrkan stod i ca 200 år innan församlingen insåg att rötan gått hårt åt den. Att renovera ansågs vara för dyrt och med hjälp av pengar ur en fond började man istället att uppföra en stenkyrka som invigdes på samma plats 1963.
Det som idag finns kvar av den gamla kyrkan är murgrunden och resterna av sakristian.
Lite kuriosa som kan förklara Kila gamla kyrkas placering. På bronsåldern för ca 3 000 år sedan var stora delar av Kiladalen en havsvik där vattnet nådde ända till höjden där ruinen finns idag. Under järnåldern för ca 2 000 år sedan hade landhöjningen gjort viken grundare och först under medeltiden intog dalen sin nuvarande form, dock mer sank än idag.
Med denna information lämnade jag Kila kyrkoruin för att bege mig till en mer känd och bättre bevarad ca 30 km därifrån. Mer om detta i nästa inlägg, som tillsammans med detta är två av de fyra som skapats kring denna dagstur.
WOW igen då! Vackert! Man får vara glad åt den gamla kyrkan på min ö då står kvar i mycket fint skick, just från 1100 talet. Just Ruin kan jag ge dig ett insider tips om, kommer att bli med på Hoppa på Tåget vad det lider framöver 😉
Får se om jag hinner stiga på. Kanske jag hinner upptäcka nya ruiner innan avgång.
Så vackert… tack för rundvandringen!
En mycket vacker plats i det vackra Södermanland.
Ja vattnet nådde långt in i landet en gång i tiden. Kul att du hittade platsen denna gång! De tre första bilderna ger en skön frihetskänsla. Synd att vår granne på landet gjorde sig av med sina hästar förra året.
Det fanns en tid när relativt stora båtar kunde ta sig från havet, via Kilaån och långt inåt landet. Kan tänka mig att några brukade ankra nedanför kyrkan.
Vilken vacker plats som valdes till kyrkan, även om den ändrats tills idag. Vackra bilder men de på hästarna tyckte jag allra bäst om.
Tänk om man kunde göra tidsresor och ta med sig kameran till denna plats år 1 100. Uj uj!
Ett ståtligt och snällt djur.
Något är speciellt där – en känsla förmedlas.
En plats som varit viktig (och vacker) på nåt sätt.
”Historiens vingslag”.
Fint att se Stefan.
Man vill gärna tänka sig tillbaka 1 000 år och kyrkan på sin höjd med vattnet nedanför och bygdens invånare på väg till fots, med häst & vagn och i små båtar.
Intressant historia…och fina bilder, speciellt de tre första.
Så mycket historia och vackra platser det finns. Synd att intresset för detta uppstod så sent i livet.
Bättre sent än aldrig…heter det visst 👍😊
Fascinerande om Kils kyrka. Intressant med placeringen av kyrkan och landhöjningen.
Läser man historien ser man att Östersjöns vatten låg flera mil inåt land jämfört med nu. Det kan förklara runstenar, järnåldersgravar och vikingaattiraljer långt från närmsta vattendrag.
Det är något man inte tänker på, men nog så intressant.
Den var ju inte helt lätt att hitta, fina bilder.
Ha en fin tisdag!
Nej och jag som alltid trott att den legat närmare den lilla byn Kila.
Intressant att läsa om kyrkoruinen men jag måste erkänna att de bilder jag föll totalt för var de på hästarna.
De var verkligen vackra. Uppenbart vana vid människor för de reagerade knappt när jag gick genom hagen.
De tre första bilderna var ju riktigt vackra.
Ett område som ligger väldigt vackert.