Jag har under åren fått ta över gamla dokument, flest från min mors sida, och här snackar vi om nostalgi från perioder långt innan jag föddes.
Min morbror ägnade många år åt släktförskning. Den här katalogen skapade han till min mor och som jag nu fått ärva. Jag hoppas någon gång kunna återuppta detta arbete, men uppgifterna sträcker sig så långt tillbaks i tiden som 1712. Jag kan konstatera att mina förfäder på min mors sida härstammar från Södermanland och Skåne.
Nedan är lokaltidningar som min mor sparade från samma datum som mormor, morfar respektive morbror gick bort. Jag har inte kunnat lista ut vad det äldsta datumet, 3:e oktober 1942, innebar. Tyvärr kan jag inte heller fråga någon på min mors sida då ingen av dem är i livet idag.
Nedan är dokument från min morfar som utbildade sig till och jobbade som landsfiskal (statlig tjänsteman i Sverige (1918–1964) som ansvarade för polis, med åklagar- och utsökningsärenden på landsbygden) innan han började inom transportbranschen.
Till sist en kallelse till civilförsvaret riktat till min mor, en motbok, ransoneringskuponger, ett körtkort gällande min morfar (18 år gällde redan då) och en finsk sedel. Den senare är från 1963 och kan eventuellt gälla en ersättning från den finska staten till de som under 2:a världskriget tog hand om finska krigsbarn, vilket min morfar och mormor gjorde. Kan tyvärr inte ställa frågorna längre.
Det här är inte bara nostalgi, det är svensk historia. För många är denna typ av dokument något man bara kastar, men för andra (typ mig) är detta dokument som är värdefulla och påminner om en tid som varit ochc aldrig mer återkommer.
Visst är det värdefullt med gamla dokument. I makens släkt fanns hanns faster som släktforskade och då fick man ju läsa gamla kyrkoböcker m.m. medan mycket finns på nätet numera. Jag släktforskar själv tillsammans med min syster och hon har genom DNA-test lyckats hitta fäder till farmor, mormor och en morbror. Det är även hon som har vår familjs alla dokument och foton. Tillsammans med vår bror samlar vi barndomsminnen så att vi kan sätta ihop en berättelse att spara för släkten att läsa.
Men att hitta något om vår ryske morfar har visat dig var omöjligt sen han flydde till Finland över isen under beskjutning.
Trevligt att göra detta tillsammans med sina syskon. Mina egna är ointresserade, men jag hoppas någon gång kunna ta upp detta.
Spännande berättelse bakom din morfars flykt.
Här skrev jag några rader om det tidigare: https://baraenbildavmig.wordpress.com/2021/03/31/istankar/
Så härligt med alla dessa gamla minnen, urklipp osv. Och fint att du fått ärva den där boken. Släktforskning kan ge väldigt mycket, själv skulle jag troligen inte ha tålamodet som krävs, men jag känner många som sysslar med det och hittar mycket intressant.
Jag hoppas kunna ta upp min morbrors forskning så småningom, men det kanske krävs mer än jag tror.
Jag hade absolut inte kastat dom dokumenten. Du gör helt rätt i att behålla dom.
Så fint av din mormor och morfar att ta emot krigsbarn. Min farmor kom som krigsbarn till Sverige och hade turen att hamna hos en jättetrevlig familj, som hon fortsatte ha kontakt med och hälsa på regelbundet.
Så här i efterhand önskar jag att jag tagit reda på mer om detta innan mina morföräldrar gick bort. Jag vet att killen hette Leo och att de hade en viss kontakt några år efter kriget, men inte mer.
Jag förstår fascinationen och tycker föremålen är vackra och charmiga.
Själv så sparar jag på så lite som möjligt numera, men det har sina orsaker. Mestadels kanske p.g.a. de senaste 10 årens röjande av stora hus där något aldrig slängdes, men även personligheten spelar in förstås.
Som fotomotiv är de dock intressanta. 🙂
Jag sparar nog själv lite för mycket. Svårt att kasta sånt som är helt och funktionellt, men såna här värdefulla dokument kommer jag att behålla.
Hej Stefan! En dån där Postsparbanksbok har jag! Min första! Det jag sparade skrevs in för hand.
Vilket fantastiskt tidsdokument att få ärva. Det är så mycket mer än bara gamla papper, det är familjehistoria, men också en spegling av Sveriges samhällsutveckling genom flera generationer. Jag tycker det är fint att du ser värdet i sådant som många kanske hade slängt utan eftertanke. Särskilt fascinerande med kombinationen av släktforskning, officiella handlingar, ransoneringskuponger och berättelsen om finska krigsbarn.
KRAM Anna
Det är verkligen en resa bakåt i tiden. Tänk så mycket historia som gått förlorad p.g.a. ointresse för det som var.
Verkligen värdefulla nostalgiska dokument och vår vackra gamla finska 5 mark…såna har man haft en del av och handlat för och just den gillade jag mest….för färgens skull 😊
Nog saknar man sedlar och mynt. De finns förvisso idag, men idag gäller plastkorten för de flesta.
Sverige blev ju rätt så kontantfritt men ska väl återgå till att affärer måste motta riktiga pengar också…här i Finland blev vår mark och penni utbytt till euro och cent…o de sedlarna/mynten är inte lika fina…men vi har ju vant oss nu efter mer än 26 år
Mycket, mycket intressant … och verkligen nostalgiskt. Jag älskar sådant här, och håller fullständigt med om att det har värden som både är personliga och historiska. Vilken skatt du har där.
Jag har själv sparat undan en del som jag kommit över. Nära och kära som gått ur tiden har lämnat efter sig lite av varje. Senast fick jag en väska efter min faster. När hon gick bort fick jag den av hennes son (min kusin). Den innehöll många olika saker. Gamla betyg och andra dokument, en klippbok som varit min farmors, målningar som min farmor gjort. Jag fick plötsligt lära känna min farmor på ett helt nytt sätt. Anade sidor av henne som ingen nämnt för mig tidigare.
Det måste vara väldigt intressant att läsa i den där antavlan som din morbror skapat. Ett arv av stort värde.
Visst är det kul och intressant med tidigare generationers sparade dokument. Precis som du har jag lärt mig en del genom att titta igenom dessa. En historisk tillbakablick värd att bevara.
Wow, häftigt med gamla bevarade dokument å minnen… avundas dem så har sånt, själv är det skralt med det….
Trevlig helg <3
I mitt fall är det tur att tidigare generationer såg till att värna detta. Efterkommande generationer får väl ärva inlägg i sociala medier och bildbanker.
Vissa grejor måste man bara spara. Spännande saker du har i din ägo.
Trevlig helg!
Fick ärva en hel liten låda med nostalgi.
Visst är det nostalgi! Jag har bl a sparat köpekontraktet när mina unga föräldrar 1950 köpte mitt föräldrahem där de skulle komma att bo i 55 år. Det är vackert stämplat och påskrivet av borgensmän. Där står också angivet den säkert på den tiden stora summa som skulle betalas av på lånet varje månad.
Det här är värdefull historia som inte får gå förlorad. Mina syskon är tyvärr ointresserade av detta, så jag får hålla det vid liv.