Säkert har ni varit med om att se det där underbart vackra eller intressanta motivet som ni bara vill ta en bild av och så är det inte möjligt för att kameran ligger kvar hemma eller så sitter ni i en bil utan chans att stanna vid vägkanten? Just det har hänt mig…igen.Läs mer »
Etikett: gyllene timmen
Mot solen
Den senaste veckan har varit underbar ur vädersynpunkt. Jag har t.o.m. blivit lite solbränd under våra promenader och vilostunder på altanen. Fast solen är ibland fotografens värsta fiende.Läs mer »
Gyllene minuter
Jag är morgonpigg och kvällstrött. Lite ombytta roller jämfört med ungdomsåren. Fast det medför vissa lättnader i vardagen, som att exempelvis utnyttja de gyllene minuterna under tidiga morgnar.Läs mer »
Nyköping glöder
Den gyllene timmen infaller tiden kort efter solens uppgång och strax innan solen går ned på kvällen. Så kort kan man beskriva dessa tider på dygnet när himlen, vattnet och landskapet närmast glöder. Om man nu har tur att väderleken är gynnsam vill säga. Dessa bilder togs under en tidig, väldigt tidig, morgonpromenad runt Lindbacke, då jag förmodar att du låg och sov. Så här kan det se ut en tidig majmorgon i Nyköping, om man har tur.
Nästa bild togs under en annan promenad denna omväxlande månad. Vatten har en sällsynt förmåga att fascinera och talar vi om den gyllene timmen ger vattnet en extra dimension till denna.
Motsatsen till gyllene Timmen är blå timmen. Den blå timmen infaller timmen innan solen går upp och timmen efter att den gått ned. Kontrasterna är uppenbara och för att visa skillnaden hämtar jag en bild från min gamla blogg.
Om man föredrar den gyllene eller den blå timmen är självklart en smaksak. Oavsett är det värt att ta en promenad genom stan eller ut i naturen under dessa timmar. Om du är morgon eller kvällsmänniska spelar egentligen ingen roll, då bägge dessa vackra timmar infaller både morgon och kväll.
Möt den gyllene timmen
Den blå- och den gyllene timmen är många fotografers våta dröm. Visst har vi alla sett bilder av proffs som är så där magiska att man bara vill gråta av avund. Fast även en renodlad amatör ser fram mot dessa naturens fenomen med tillförsikt.
Kanske det krävs en kort och enkel förklaring vad den blå- och den gyllene timmen är. Kanske det finns någon oinvigd besökare som inte har samma intresse för fotografering.
Den blå timmen – upplevs timmen innan solen går upp och timmen efter att solen gått ned.
Den gyllene timmen – upplevs timmen efter att solen gått upp och timmen innan solen gått ned.
Bägge har sin givna tjusning och bägge skapar ett sken som ger det där lilla extra till en bild. Jag var ute på en kvällspromenad med kameran i syfte att fånga lite trevliga kvällsbilder, men med tanke på årstiden och det faktum att jag var tvungen att kliva upp tidigt på morgonen för att gå till jobbet, var den gyllene timmen det som lockade mig. Jag hade inte stativet med, vilket man egentligen bör ha i lite svårare ljusförhållanden. Fast en handhållen kamera, med vibrationsreduceringen på och ett uppskruvat ISO-värde, fungerar bättre i den gyllene- än den blå timmen.
Jag befann mig vid silo-huset när den gyllene timmen började uppenbara sig och den svepte in Nyköping i ett härligt varmt sken.
Jag fick lite bråttom och tänjde ut stegen för att hinna se solen gå ned över Lindbacke. Naturreservatet är den närmaste öppna yta man kan se solens nedgång om man bor i stan och inte har någon bil.
Jag pinnade på för att inte missa skådespelet och väl nere vid Lindbacke började solen värma också detta anskrämliga landmärke.
Fast det var bakom mig som den spektakulära gyllene timmen gjorde sig bäst. Sakta försvann solen bakom åkern nedanför Stora Kungsladugården. Jag stod vid foten av naturreservatet och därifrån såg det ut som om solen försvann för gott den här kvällen.
Så var dock inte fallet och väl uppe på gång- och cykelvägen bort mot Biostaden syntes solen fortfarande över Gumsbacken och Hemgården. Jag stannade till vid Gripenskolan och såg det sista av den gyllene timmen uppenbara sig…
…och nu gick det fort. Knappt hade jag tagit bilden ovan, innan solen försvann för gott och nu var himmelen inte så där varmt orange, utan mer mörkt röd och solen såg mer ut som ett klot som fattat eld där bortom E4:an.
Hade jag haft stativet med kunde jag ha inväntat den blå timmen. Fast så här i vår- och sommartider är det sällan man har tid och ork att stanna uppe så länge. Man har ju gudbevars ett jobb man ska upp till. Den blå timmen lär jag också fånga, men då närmare höstkanten och inte minst vintern är den kan fångas redan på eftermiddagen.