Nynäs slott är ett välbesökt område, inte minst av mig. Därför var det extra kul att tillsammans med frugan utgå från detta slott och ta en vandring vi tidigare aldrig tagit.
En vandring som bjöd på vacker natur i olika terräng, djurupplevelser, en trevlig fikapaus i solig glänta, historiska upptäckter och så en rejäl överraskning.Läs mer »
Det förra inlägget avslutades med en bild på min i Kina köpta glaskula. Det här inlägget börjar med en bild på densamma.
Nynäs är inte bara bad och båtbryggor. Nynäs är mer känt för den turistattraktion som ses genom kulan ovan, nämligen…
Nynäs slott med sina anor från 1300-talet. Under den epoken stod självklart inget slott på ägorna, utan Nynäs bestod då av en stor gård med kringliggande byggnader. Av dessa återstår bara vissa delar av gårdens källare. Slottet på bilden ovan började byggas på 1650-talet till dåvarande ägaren Erik Karlsson Gyllenstierna. 1685 stod det klart.
Nynäs av idag är ett populärt, välbesökt och trevligt utflyktsmål där både gammal och ung kan finna saker av intresse. Givetvis kan man ta guidade turer i slottets innandöme, men det finns så mycket annat att förlusta sig med, inte minst för alla som älskar gammal svensk kulturhistoria.
Orangeriet från början av 1900-talet innehåller både trädgårdsbutik, restaurang och festlokal.
Går man bara tiotalet meter från parkeringsplatsen intill Orangeriet kommer man till en gammal del som inhyser byggnader som en gammal smedja, ett rökeri och ett mejeri. Här finns också byggnader i vilka många av slottets arbetare bodde.
På bilden ses rökeriet och smedjan.
Bakom själva slottet går en väg där man passerar ett område där det förut stod en kvarn. Den revs 1974 och bara fördämningen finns kvar idag.
Fortsätter man vägen fram kommer man till ”stan”. Så kallas området där flertalet gamla statarhus står. Idag är flera av husen privatägda och används som sommarstugor. Det är inte alltid så populärt att vandra fram på vägen, vilket är synd då dessa byggnader är svensk historia.
Mellan den gamla kvarnen och statarlängorna ligger ett gammalt brännvinsbränneri. Som mest brände man cirka 4 200 liter och då var året 1817. Tillverkningen var i drift fram till tidigt 1850-tal. Sedan ett antal år tillbaks används bränneriet som vandrarhem.
Vandrarhemmet är öppet året runt, men frekventeras mest under den varma delen av året. Få vandrarhem i Nyköping och kanske Södermanland ligger lika vackert med slottet på ena sidan och Rundbosjön på andra.
Nynäs slott bör man kanske helst besöka på våren och sommaren när slottet och dess omgivningar slår upp portarna för allmänheten. Då omges också byggnaderna av frodig grönska och vackra planteringar som det anstår ett gammalt slott. Den här årstiden är det ganska glest med folk, även om jag den här dagen stötte på andra besökare.
I den gamla ladugården och i svinhuset har man utställningar som brukar roa inte minst yngre besökare. Vissa delar av dessa byggnader används idag till slottets verksamheter inom jordbruket, då mest som upplag och maskinhall.
Nynäs slott återkommer jag gärna till och mina besök har varit ganska många genom åren. Det är enklare nu när vi har bil, men jag har också cyklat de tre milen från Nyköping som ett led i den tradition jag har varje sommar. Den trippen blev hela 10 mil lång, tog nästan en hel dag och åsamkade mig lite smärta i den kroppsdel som brukar ta stryk vid långa cykelturer. Om detta finns att läsa i sex delar på min förra blogg: Del 1 (Nynäs) Del 2 (Bråfalls såg) Del 3 (Tystberga) Del 4 (Öster Malma) Del 5 (Torpesta kvarn) Del 6 (Uppsa Kulle).
Den här gången tog jag mig hit med bil och av den anledningen fanns det tid att sitta ner en stund och insupa svensk kulturhistoria. Nere vid det översvämmade diket hördes kvittret från småfåglar som verkade invänta våren på samma sätt som jag gör. Ett trevligt besök var över för den här gången, men det lär inte vara sista gången jag besöker Nynäs slott.
Läs gärna mer om slottet innan ni beger er hit, för det tänker ni väl göra?
Under varje semester brukar en dag ägnas åt en lång cykeltur i vår kommun, inte sällan kring trakterna av orten där jag växte upp, Tystberga.
Gårdagen bjöd på ett perfekt cykelväder. Runt 20°, mulet och relativt vindstilla. Frugan jobbar ytterligare en vecka, så jag lämnade t.o.m. klockan hemma då inga tider behövde passas. Redan vid 8-tiden klev jag in på Frejs bageri och inhandlade matsäck i form av dryck, baconbaguette och småkakor. Morgontemperaturen (16°) skulle säkert avskräcka många från att ge sig ut i linne och korta cykelbyxor, men personligen var det en perfekt inledning på turen.
Det var ingen särskilt häftig trafik och tur var väl det då vägen jag cyklade är i avsaknad av cykel/gång-väg, är ganska smal och saknar marginaler invid dikeskanten. En och annan bil blåste dock förbi, liksom enstaka tyngre fordon.
På vägen mot slutmålet tänkte jag tyst för mig själv hur själva landskapet i Nyköpings kommun är tämligen oförändrat jämfört med när jag var barn. Kommer du utanför centralortens gränser är det precis som om tiden stått still. Något överdrivet kanske, men många av er vet vad jag menar. Urbaniseringen och utvecklingen har många sidor. Vissa gillar det, andra gör det inte. Jag tillhör nog den senaste kategorin och menar att en kommun inte bara består av en centralort där allt ska ske.
En konsekvens av kommunernas bristande intresse för landsbygden kan man skönja på den sträcka jag cyklade. På vägen mellan centralorten och slutmålet passerade jag inte mindre än tre numera nedlagda lanthandlar, Ånga, Helgö och Nynäs. Nu kanske ni anar var jag hamnade på denna dagsutflykt.
Just det…
Stålhästen och jag stannade till vid ett av Södermanlands många slott, Nynäs. Slutmålet var det nu inte riktigt, men bra nära.
Själva slottet har fotograferats från alla de fyra väderstrecken, också av mig. Inte lätt att därför ta bilder som sticker ut, men det är heller inte syftet. Jag föredrar att dokumentera mina äventyr och berätta lite om platserna jag besöker.
Lite kort fakta om slottet som ligger i utkanten av Nyköpings kommun och inom gränsen för Tystberga församling. 1650 uppfördes slottet av Erik Gyllenstierna, friherre och riksråd (kunglig rådgivare) på tiden det begav sig. Sedan 1984 är slottet i Sörmlands landstings ägo och inventarierna ägs av Statens konstmuseer. Den stora trädgården på vänster sida om slottet anlades först i början av 1800-talet efter att ett berg sprängts bort.
Fast nog är slottet vackert, vilka vinklar man än väljer.
Nu är ju Nynäs slott inte bara slottet. Här finns prunkande grönska som bl.a. inramar de få statyer slottsträdgården bjuder på. Det känns ändå som att våren och den tidiga sommaren är bättre perioder för de som älskar blommor. Det kändes helt enkelt lite utblommat, om nu inte torkan gjort sitt till.
Intill slottet ligger Orangeriet som öppnades 1907. Byggnaden har idag en restaurang med fokus på ekologiskt och närodlat. I en av flyglarna finns också en trädgårdsbutik med ett sortiment som skiljer sig lite från många andra.
Bakom slottet ligger det gamla bränneriet som idag inhyser ett vandrarhem.
Brännvinsbränneriet byggdes 1801 och ligger vackert vid Rundbosjön. Har svårt att se många vandrarhem i Nyköpings kommun som har ett vackrare och mer historiskt läge.
Bakom vandrarhemmet ligger den s.k. ”arbetarstan” med sina statarbostäder som idag används som både permanent och fritidsboende. Just att det är permanenta boenden gör att det sällan är populärt att besökare spatserar kring i området. På andra sidan slottet finns numera också bostäder, inhysta i det gamla mejeriet och här kan man också se ett f.d. rökhus och en smedja. Samtliga dessa byggnader syns på bilden nedan.
Vid slottets parkering ligger Oxstallet, Fähuset och logen. Dessa innehåller idag utställningar, café, butik och barnvänliga utrymmen.
Nu har jag inte räknat upp alla gamla byggnader och dessa användningsområden. Svinhuset, snickeriet, kastellet, kvarnen m.fl. Om dessa och de jag nämnt kan ni läsa mer om här.
På den här sidan kan ni se bilder ur kommunens gamla arkiv.
Kul att se så många besökare på slottet. Fördelen med lite mulet och svalt väder är att både lokalbefolkning och turister upptäcker annat än stränder och glassbarer. På bilarna som stod parkerade intill slottet kunde man läsa registreringsskyltar från Tyskland, Belgien, Danmark och Norge. Kul.
Nu finns det också en historik i området runt slottet. Att läsa alla informationsskyltar är mumma för oss som gillar lokal historia och livet i vår kommun långt innan vi föddes. Den här skylten står exempelvis intill vägen precis när man svänger av kustvägen mot slottet.
Kanske svårt att läsa texten, men det låg en skola här. Storängsstugan där elever i årskurserna 1 och 2 gick. De äldre barnen fick gå i Tegelkällan som ligger ett par km från denna plats. Storängsskolan lades ned 1939 och Tegelkällan 1945. Bilden ovan hittar jag inte i bildarkivet, men väl denna bild på Tegelkällan från 1900-talets början.
Storängsstugan kan ses från kustvägen och jag ville se den, fota den och kanske rent av gå in i den. Jag gillar gamla miljöer som bekant. Jag cyklade en smal väg och tänkte på dåtidens elever som fick gå hit från bostäderna i området. Skillnad det mot dagens mobilbundna ungdomar som gnäller om de inte får skjuts några hundra meter till skolan. Väl framme vid skolan och med kameran i högsta hugg, upptäcker jag att det sitter folk i trädgården framför skolan. Den har gjorts om till fritidshus, så där rök denna möjlighet att kliva in i en gammal skolbyggnad från sekelskiftet 1800-1900.
Vidare mot slutmålet passerade jag flera passager till Sörmlandsleden. Bl.a. kan man ta en fin och välskött promenad från Sandviks bad och hela vägen till Nynäs slott. Rekommenderas, inte minst för de vackra landskap man passerar.
Vad var då slutmålet. Jo, detta…
Nynäs brygga, ett av de kustnära områden jag som barn besökte med mina syskon och föräldrar. Det är några år sedan nu och mycket är sig likt idag. Bryggorna med sina båtar exempelvis.
Båtarna som lägger ut mot det för dagen lugna havsvattnet.
Nynäs brygga är också en av Nyköpings få iordninggjorda havsbad. Här kunde man se skillnad nu jämfört med då. Man har slagit gräs, huggit ned träd och gjort det väldigt fint och gemytligt. En klar förbättring mot när jag som liten plaskade runt i vattnet. Som tonåring höll man till på bryggorna och dök på de mest spektakulära sätt för att imponera på tjejerna.
Dagen som var ganska mulen fick uppenbart människor att ägna sig åt annat. Jag var faktiskt helt ensam på stranden och såg när människor gick förbi mot sina väntande båtar. Vad är då bättre än att ta årets första dopp.
Ingen direkt värme i vattnet, men fullt baddugligt. Det kom lite folk senare, men då hade jag torkat och var på väg hem igen.
Den lite vitsige hade nu sagt att det är idioti att cykla 7 mil för att ta sig ett dopp. Till dem kan jag säga att ni inte vet vad ni går miste om när man sitter på en cykel och upplever landskapet närmare än då man sitter i en bil med bilstereon på för fullt. Dessutom kändes bra att komma hem och inse att man bränt ett antal kalorier på sträckan Hemgårdsvägen – Nynäs brygga, för att inte tala om allt det kulturella man upplevt.
