Årets första inlägg med fyra bilder som blivit över handlar om vinter, även om det kan vara svårt att förstå i ett par av fallen.
Läs mer »Etikett: sparbankshuset
Inte alls så blått
Vinter, vinter, vinter. Jag älskar inte vinter, men medger att en riktigt fin vinterdag med några minusgrader, nysnö och en klarblå himmel kan vara magisk vacker. Vi var där under några dagar, men inte just den här dagen.
Läs mer »Välkända byggnader
Motiven på några av Nyköpings mer kända byggnader har förevigats åtskilliga gånger och kommer även framledes att förevigas med allt från systemkameror och mobiler, såväl av amatörer som proffs.
Det finns väl egentligen bara en utmaning som rör dessa byggnadsverk och det är att finna de där detaljerna och vinklarna som ingen annan funnit. Om detta handlar inte det här inlägget, för man kan också passera dessa områden i syfte att föreviga det man ser under sina promenader. Fast också en amatör som undertecknad har svårt att stå framför en välkänd byggnad för att bara plåta några bilder utan någon form av tanke bakom.
Den klockstapel som under några år låg i ruiner är ett omtyckt fotomotiv och är kanske mer uppskattat idag när de som renoverat den gamla byggnaden gjort ett bra jobb. Det gäller bara att hitta den där platsen från vilken få Nyköpingsbor tagit sina bilder. Som här, över staketet vid Prosten Pihls gård.
Bryggeriet fångat från en vinkel ni sett tusentals gånger. Den här gången från premiärpromenaden på den nyligen återinvigda träbryggan.
Bilder på Silohuset är vanligt förekommande, men jag tror inte att så många har fångat det från den här vinkeln.
Sunlight, ett före detta industriområde som inhyste ett av de mer välkända företagen i Nyköpings industrihistoria. Idag omgjort till hotell, konferensanläggning, gym och spa. Rekommenderas!
Vattensportens hus är ett populärt motiv. 999 gånger av 1 000 är bilder på byggnaden tagna från den långa piren och in mot land. Den här vinkeln kanske är just den 1 000:e?
Den ”vackra” sidan av Stora Torget. Må vara att det gamla och charmiga Rådhuset ligger på andra sidan, men det förfulas av sin i sammanhanget nya granne, Stadshuset. Må vara att just den byggnaden kan vara fotogenetisk om ljuset är det rätta, men på ett gammalt torg som omges av gamla byggnader hör det knappas hemma.
Nicolaiskolan, ett exempel på att skolor inte behöver inhysas i moderna och arkitektoniskt ointressanta lador.
En gång framröstad som Nyköpings vackraste byggnad och varför inte? Sparbankshuset sett från samma plats där tusentals fotografer stått.
Fast Qvarnen på bilden nedan brukar oftast vara förevigad ur andra vinklar. Juste den här har jag inte sett så ofta. Så synd att den forna grannen, Karlfors kvarn, brändes ned av brandkåren under tidigt 70-tal. Den hade gjort området mer komplett ur ett historiskt perspektiv.
Östra Kvarngatan, där undertecknad bodde några år, kantas av Nyköpingsån på ena sidan och dessa gamla byggnader på en andra. Nyköpings vackraste passage?
Hamnbodarna som bara väntar på våren och alla besökare.
Tillbaka till Silohuset och en vinkel från allt fler tar sina bilder. Fungerar oavsett årstid och tid på dygnet.
Nyköpings kanske största turistattraktion. Merparten av de bilder man ser på detta historiska slott är tagna från det här hållet. Fast alltför många väljer att stå på bron när de tar sina bilder. Vill man hitta det där ”lilla extra” får man försöka hitta andra platser att stå på. Den här bilden är tagen från gångbron intill Bryggeriet, men jag försöker fortfarande leta efter den där vinkeln där ingen, eller åtminstone få, stått tidigare.
Just nämnda Bryggeriet och en bild tagen från den nyligen återinvigda gångpromenaden.
Ett tips till dig som känner att motivationen tryter när det gäller hobbyn att fotografera. Hitta ett välkänt motiv och försök hitta den där vinkeln, det där ljuset och den där detaljen som ingen annan av dina vänner funnit. Det om något är en utmaning värd namnet.
Black & White
Nej, inlägget handlar inte om en av mina favoriträtter.
Svart och vitt förmedlar årstiden på ett ganska bra sätt. November är en onödig månad man gärna spolar förbi och i synnerhet när den är så gråtrist som årets november varit. När du läser detta kanske du förundras? Vadå gråtrist, det är ju kallt och en klarblå himmel…
Jag vet inte vad ni har för väder i Sverige, för själv sörplar jag sangria nere på sydligare breddgrader. När detta inlägg författas tittar jag ut genom fönstret och ser en grå sörja som döljer det mesta. Ser ut som världen vore i svartvitt, precis som världen speglades i den första TV-apparat jag såg mina första barnprogram i.
Just därför passar svartvita bilder bra in i sammanhanget. Plus att svartvitt fortfarande gör sig oerhört bra på bild och för en helt annan dimension till bilderna.
Motiven är välkända, så det finns inte så mycket mer att berätta om dem. Så här såg dock både pappersfoton och tv-program ut när bloggägare Stefan växte upp på den sörmländska landsbygden.
Håll med om att bilderna ovan lika gärna kunde vara fotograferade på 60-talet?
Nästa och efterföljande inlägg har förhoppningsvis mer färg i sig och speglar en vecka i södra Europa där god mat, minst lika god dryck, nya vyer och en hel del motion står på programmet.
Hej du vinterland
Här följer den sista delen i trilogin om den vackra vintervecka vi nyligen begåvades med.
En längre promenad med frugan genom ett Nyköping som visade upp en sida man önskar någon gång per år. Så här såg det ut när vi klev ut på trappan.
En klarblå himmel, några minusgrader och nyfallen snö. Precis de förutsättningar man önskar på julafton, men då den var lika mild och gråtrist som de senaste åren, får man nöja sig med det som erbjuda. Det finns egentligen inte så mycket att orda om, utan bilderna på välkända Nyköpingsmotiv får tala för sig själva.
Fast något måste nämnas om detta. Fiskare är ett släkte för sig. Intresset av att kliva ut i svinkallt vatten för att i bästa fall få med sig en ädelfisk hem, är något jag inte förstår mig på. Fast mängden fiskare i Nyköpingsån säger att jag förmodligen har fel. Ser dock inte särskilt lockande ut.
Vid Storhusfallet hade omgivningen börjat få de isformationer som lockar stans invånare med kameror i olika skepnader. När detta skrivs har de försvunnit och jag vet inte om de återkommer mer under den här vintern.
Någon omtänksam själ hade försett Pilten med både mössa och halsduk. Kanske samma person som satte en mössa på Gert Fredriksson nere vid Rökeriet?
Stans vackraste byggnad bakom en fond av snö. Duger minst lika bra som när Sparbankshuset omges av frodig grönska under årets lite trevligare period.
Om vi får se en vacker vinterskrud i Nyköping mer den här vintern återstår att se. Vissa vill det, andra inte. Själv längtar jag till våren, men inser att det är tre månader kvar innan man kan blåsa faran över och vårkläderna plockas fram ur garderoben.