Minisemester – del 3

Ganska exakt en mil öster om Sandskogen och stugbyn vi bodde i, svänger man av huvudleden till höger och in på en betydligt mindre väg. Man passerar små skånska gårdar där kor och hästar betar, genom ett landskap som domineras av gröna kullar, inte sällan inramade av den vackra vallmon och en bit in på denna väg kan man se segelflygare svepa över nejden.

Snart kommer man till en avtagsväg som leder förbi en liten campingplats med tillhörande parkering och därefter passerar man genom en liten mysig och charmig by, för att sedan ta sig nedför en backe där ändstationen väntar.

Jag talar förstås om Kåseberga.

Jag har inte varit i Ystad utan att besöka denna lilla by. Fast egentligen är byn det triviala i sammanhanget. Trots det måste Kåseberga nämnas och lite information är på plats. Här bor drygt 100 invånare och man märker snart att den lilla byn lever tack vare turismen. Här finns butiker, en bykrog, matställen och så självklart hamnen där fiskrökerier, kiosker, butiker och matställen kantar parkeringsplatsen.

Detta är onekligen en charmig plats där vi normalt brukar inhandla rökt fisk för att äta på kvällen. Så var fallet inte nu då grillkvällen i förra inlägget redan var inplanerat. Vi besökte Kåseberga tidigt på förmiddagen och solen lyste upp landskapet där vallmon dominerade bilden. Mycket vackert.

Fast Kåseberga kanske ändå är mest känt för en annan attraktion. Dit är sällskapet på väg på bilden nedan.

Det finns två vägar till attraktionen vi var på väg till. Den längre, men enklare från parkeringen innan Kåseberga by. Så den kortare, men lite mer ansträngande från hamnen och det är den trapporna leder upp för.

Vägen upp kantades av grönska med inslag av den röda vallmon. Väl uppe för trapporna är det ett par hundra meter av lätt vandring…

…innan man kommer fram till…

…Ale Stenar.

Ale Stenar är en skeppssättning som härstammar från vikingatiden. Läser man på nätet är sättningen troligen från den s.k. ”Vendeltiden”, eller den mellersta perioden av järnåldern (550 – 800 e.Kr). 59 stenar består skeppssättningen av och är den största av sitt slag i Sverige, 70 meter lång och 19 meter bred. Det finns många teorier om orsaken till Ale Stenars uppkomst. Enligt vissa är det en solkalender, andra ser stenarna som ett inslag i den fornnordiska asatron och en del hävdar att det bara är en begravningsplats för dåtidens sjöfarare, vikingarna.

Platsen är välbesökt och även om vi nästan var först på plats, anlände besökare i en strid ström när vi var på väg därifrån. Påfallande många av dem var utländska turister, vilket känns kul. Sverige har mycket att erbjuda i attraktionsväg, den saken är klar.

Ganska lätt att få känslor på en historisk plats som Ale Stenar, eller hur?

Uppe vid stenarna samtalade vi med en äldre och mycket trevlig man. Av dialekten att döma kom han från Stockholm, men han berättade att han bosatte sig i Kåseberga efter några år på sjön och han har inte ångrat en sekund av detta. Lätt att förstå honom, för visst är det här en plats, vilket förövrigt hela Österlen är, där man skulle kunna trivas på ålderns höst. Fast i Sverige är vintern lång, mörk, kall och jag undrar hur Kåseberga upplevs under denna tid på året.

Fast så här på sommaren är det njutbart och inget annat än njutbart. Den gamle mannen berättade att han promenerar med sin hund från bostaden i byn, via Ale Stenar och ned till fiket intill rökeriet varje dag. Han kallade det livskvalitet och visst är det så.

Fast den här branta vägen nedför kullen fick vara då en i gruppen är gravid och väntar sitt första barn om två veckor. Inte en lämplig sysselsättning att kasa nedför en brant stig i det tillståndet.

En sista blick från kullarna och ut över vattnet där förvånansvärt få båtar for förbi.

Jag misstänker att det inte är sista gången vi ser Kåseberga och Ale Stenar. Kanske man en gång i livet gör som den gamle mannen, bosätter sig här…nja…

 

Minisemester – del 2

Efter en lång resa utmed den svenska ost- och sydkusten anlände vi vårt slutmål. Vi åkte från Nyköping strax efter 07:00 i torsdags morse och anlände strax efter 19:00 på kvällen. Dessa tolv timmar inkluderar då redan nämnda stopp i Oskarshamn, Kalmar, Brösarp och Simrishamn, samt att vi höll ett lugnt tempo.

Har ni inte redan listat ut det, så var det i Ystad vi tillbringade den gångna helgen. Här har mina föräldrar hyrt stuga många somrar, både i centrala stan och ute i Sandskogen. Jag har rest med ett antal gånger och har precis som övriga i familjen fastnat för denna skånska lilla stad och dess omgivningar.

Mina föräldrar, min syster och svåger reste några dagar tidigare och bodde i en stuga man hyrt vid flera tillfällen. Jag, frugan, min bror, hans flickvän och dotter hyrde in i Sandskogens stugby som ligger alldeles intill Österleden som drar förbi mellan havet, skogen och alla stugor som där finns.

En mycket trevlig stugby med stugor för fyra och allt som behövs för en lättsam semester. En lång resa kräver förstås kall dryck och den intogs på altanen där kvällssolen fortfarande spred sina strålar.

Vi gillade verkligen stugorna och sa i kör att här kan vi tänka oss att bo vid fler tillfällen. Byn ligger också nära Jaktpaviljongen där man kan äta sin mat om man inte orkar laga själv och bara femtio meter från stugorna ligger Fritidsbaren som också de serverar mat, kaffe och glass. Sedan ligger förstås havet och den långa sandstranden alldeles intill.

Det var dit vi tog oss efter att vi gjort oss i ordning och svalkat oss med ljummen dryck. En härlig bris drog in från havet och ute på bryggorna höll lokala ungdomar på att bada.

Något sug efter ett dopp fanns inte. Vis av erfarenhet vet vi att vattnet utanför Ystad är kallt och det behövs lite mer än en sval kvällsbris för att locka till ett bad. Nyköping kallar sig kuststad och visar vatten på nästan samtliga reklam affischer som ska locka turister hit. Vi som bor här vet att Nyköping inte alls håller löftet om en kustnära stad där fina badplatser lockar både turister och kommuninvånare. Det är bara att titta avundsjukt på Ystad som begåvats med en enorm sandstrand som sträcker sig både öster och väster om staden.

Tyvärr ligger denna strand så till att varken soluppgångar eller solnedgångar lockar till fotosejourer, åtminstone inte denna tid på året. Fast vatten lockar både proffs och amatör, så visst tusan blev det några bilder från denna fina strand som ligger alldeles intill stugbyn.

Bild ett är från dagen, bild två från tidig kväll och bild tre från sen.

Nu blev det ett dopp i alla fall. Inte på kvällen, men väl dagen efter. När jag skriver dopp, så menar jag dopp och inte bad. Gissar att vattentemperaturen låg på 17° och inte mer, så lite svalka när solen gassade fick räcka.

Ystad strandbad är också känt för sina badhytter. Marken dessa står på arrenderas, men själva hytterna köper man och ägs sedan av köparna. Vi såg flera som var till salu och en snabb sökning på Google visade att priset på de 5 m² små hytterna ligger på 70 000 – 125 000.

Vi lämnar stranden och vinkar till glassgubben som lockar till inköp med sitt leende…

…för att bege oss in till själva Ystad.

En mysig liten stad på knappt 20 000 invånare. Vi har både bott i och besökt staden vid flera tillfällen. Det mest minnesvärda besöket var i tjänsten. För 25 år sedan åkte jag och en arbetskamrat ned till Ystad för att montera in utrustning i ett antal kabelskåp vi tillverkat på ABB i Nyköping. Det är alltid lätt att vara efterklok, men det var inte vi som packade utrustningen vi skulle ha med oss och när vi efter flera timmar i bil kommer fram till platsen en bit utanför stan och ska börja montera, upptäcker vi att vi fått med oss två vänsterskenor istället för en av varje. Det var bara att äta en bit på en av stadens restauranger och sedan åka den långa vägen tillbaks till Nyköping.

Ystad har precis som många städer i Skåne, smala gator kantade med färgglada hus och vackra planteringar.

På gatan ni ser på bilden nedan har mina föräldrar hyrt stuga med jämna mellanrum. Ni ser dörren till bostaden till höger i bild.

Vänder man blicken åt andra hållet ser man Sankta Maria kyrka där den omtalade Tornväktaren blåser i sin lur. En symbol för staden idag och en tradition sedan 1700-talet då väktaren blåste när faror av olika slag hotade staden och dess invånare.

Inte långt från Sankta Maria kyrka och Stortorget ligger Klostret. Detta är förmodligen den vackraste platsen i själva staden där den stora och vackra byggnaden från 1267 dominerar stadsbilden.

Idag fungerar klostret som både gudstjänstlokal och museum. Inget att detta har vi brukat de år vi varit på besök, men bara att vistas här och titta på omgivningen inger både lugn och ro.

Dags för lite mat och på vägen till det välkända och ofta besökta matstället passerades vi av en turistattraktion man kan hoppa på och ta sig en rundtur i stan.

Bäckahästen brukar vi landa under våra besök i Ystad och så också i år. Trevlig miljö, god mat och en lugn stämning. Rekommenderas.

Eftermiddagen kom och med den anledningen till att vi besökte Ystad i år. Min far fyllde 80 och ville fira denna ädla ålder på en av favoritplatserna i Sverige, kanske för sista gången…men vem vet?

Välkomstbubbel och frukt fick inleda kvällen och presenter delades ut. Därefter grillades det och en underbar doft spred sig mellan träden.

Det har regnat betydligt mer i Skåne än i Södermanland denna vår/sommar, så något eldningsförbud var det aldrig tal om.

Potatissallad, grillad fläskfilé, grillad halloumi, grönsallad, vin, öl och snaps (jodå, det funkar även till kött) och en lyckad och trevlig kväll förflöt med minnen och glada skratt. För visst hade vi trevligt?

Att döma av bilden var det så.

Kvällen kom och det var dags att vandra hemåt.

Lördagen kom så småningom och den ägnades åt att slappa på stranden, i stugan, en sista och gemensam måltid på Jaktpaviljongen och till sist Sveriges seger över Tyskland i fotbolls-vm. Efter lördag kommer söndag och det var dags att åka hem. Märkligt hur det ofrånkomliga kommer fortare än man vill och anar.

Bilden nedan har inget med Ystad att göra, men eftersom vi inte har någon i Nyköping…än, får denna bild bli den sista från Skåne för denna gång.

Fast nu lurade jag er lite. Är man i Ystad så finns det en plats man bara måste besöka. Det gjorde vi och var denna plats ligger får ni veta i nästa inlägg.