Nu börjar vi se vad som planterats i vår lilla trädgård. Det har varit några spännande veckor innan detta uppdagats.
Kryddor som dill, persilja och mynta. Jordgubbar, smultron och körsbär. Blommor som rosor och pioner.
Just detta att se pioner växa lockade till ett fotoprojekt. Under tre veckors tid låg jag på vardagsrumsgolvet och tog bild på de pioner som växer i anslutning till altanen. Samma bländare (f/5,6), samma brännvidd (300 mm), fast olika mätningsmetoder (matrix eller spot) beroende på det omgivande ljuset.
7:e juni inleddes projektet och då såg pionerna ut så här….
12:e juni och så mycket hade väl inte hänt…
16:e juni och fortfarande var pionen i samma utvecklingsfas….
18:e juni började man skönja vad som komma skulle…
…och sedan gick det fort. 21:a juni hade knoppen brustit och visat det vackra som doldes…
…och dagen efter, den 22:a juni, stod den i full blom när jag kom hem från jobbet.
En vacker blomma som doftar gott och innehåller sånt som drar till sig småkryp av olika art. Som små myror som här ses krypa på den pion som ännu inte hade slagit ut…
Ni såg dem också i ett tidigare inlägg. Även bin och humlor verkar trivas, till synes mätta och belåtna med det som pionen erbjuder…
Fast även vi människor kan glädjas åt omgivande växter, fast kanske inte de djur som flyger och kryper på och omkring dem. Visst luktar pionen gott och visst förgyller de trädgården.
[…] vackra pion som vi förra året följde med nyfikenhet när den växte för var dag som gick, verkar blomma en vecka senare i år. När […]
Tänk att man ska smyga sig på och hålla låg ställning när man fotar pioner… 😉
De är rasande granna, pionerna. Jag har två i trädgården men de växer i mager jord och blir sällan så magnifika. Grannen har en finfin plantering på gränsen mellan våra tomter och det är jag glad och tacksam för.
Kul fotoprojekt som väcker intresse kring växten. 🙂
Vardagsrummet utgjorde ett perfekt gömsle för detta projekt. Bekvämt liggandes på en tjock strandmadrass, armbågarna vilandes på en tjock tröja för att stabilisera kameran och så ett lätt strilande regn (oftast) på altan. Perfekt utgångsläge 🙂
In i det sista visste vi inte vilken färg pionen skulle få. Den blev vit och väldigt mäktig. Nu har de haft sin storhetsperiod, börjat tappa bladen och slokar betänkligt.