Nationaldagen

Låt oss erkänna det. Vi kommer aldrig att nå upp till samma nivåer som Norge, USA och många andra länder runt om i världen när det gäller vårt nationaldagsfirande.

Många är glada över en extra ledig dag, andra firar dagen på sitt sätt och vissa hatar allt vad den svenska flaggan och Sverige står för. Jag vet vad jag står i den frågan och är det någon som vill argumentera ställer jag mig till förfogande.

Frugan och jag brukar gå ned till området kring hamnen och slottet där det alltid råder febril verksamhet från förmiddag till sen eftermiddag. Här finns det något för alla och är man inte sugen att delta i något av detta, är det en fröjd att bara sitta på någon av uteserveringarna, ta en öl eller ett glas vin och titta på folk. Så gjorde vi idag när vi bestämde oss för att ha vår premiär på en av favoritrestaurangerna, Rökeriet.

På vägen dit passerade vi förbi slottet där många hade samlats på Vallarna med picknick-korgar. Ovanför fladdrade den svenska flaggan för vinden och ovan denna såg himmelen så där riktigt gråtrist ut.

Vi satte oss till bords och beställde in rökta räkor, fisksoppa och laxburgare, tillsammans med öl respektive vin. Lite kyligare än tidigare veckor och framför allt blåsigare, men när vinden mojnade och solen tittade fram bakom molnen var det riktigt behagligt.

Vi var långt ifrån ensamma på Rökeriet. Man fylls av glädje en sådan här dag. Här satt gänget med gamla damer och drack öl till maten och deklarerade hur vacker omgivningen var. Här satt barnfamiljerna med små barn som var uppklädda i de svenska färgerna och varianter på vår nationaldräkt. Här satt ungdomsgängen som hade inhandlat svenska flaggor i miniformat och som precis som vi, njöt av mat och dryck och som till synes var glada över livet.

På Hamnvägen passerade människor i en strid ström, så också på det lilla Anatorget där vi satt tillsammans med andra och njöt. På Hamnvägen passerade också bilar och motorcyklar, många dekorerade med den svenska flaggan som fladdrade för vinden. Här rörde sig unga, gamla, män och kvinnor som alla var på väg någonstans för att fira vår Nationaldag.

Efter avslutad måltid tog vi en promenad längs med hamnbassängen och på alla matställen var det näst intill fullsatt, en orkester bestående av ungdomar underhöll på hamnkajen, längst ute på kajen visades veteranbilar upp och längs med hela hamnpromenaden rådde de full aktivitet. Många bar på den svenska flaggan i olika storlekar och format. Man såg bara glädje och hörde bara skratt. Precis så man vill att det ska vara.

Man inser hur mycket vi har att fira, hur fantastiskt detta land är och detta ska fan i mig ingen tillåtas ta ifrån oss. Vare sig du är terrorist eller tillhör andra drägg som varken uppskattar eller sympatiserar med det samhälle generationer av män och kvinnor byggt upp, så ska du aldrig få chansen att förstöra det land vi lever i, som vi växt upp i och som merparten av oss älskar.

Punkt!

Lämna ett svar