Bakslag

Ja, det kunde man ge sig tusan på. När vårkänslorna pirrade som mest i kroppen kom bakslaget. Man vaknar på morgonen, ser ut genom fönstret och möts av ett Nyköping i vinterskrud. Lägg därtill en enveten blåst och promenaden till jobbet blev allt annat än angenäm. Fast idag återtog vårkänslorna lite av sin rättmätiga plats, även om snön låg kvar här i stan.

Jag slutade jobbet tidigt idag och passade på att hämta kameran för ett kortare promenad i omgivningen. När det sent omsider blev vinter ville jag inte missa tillfället.

Startade fotosejouren med en sopcontainer. Helt ointressant, men jag tycker blå färger mot den vita snön är den vackraste kombinationen.

Frågan. Är byggnaden liten och träden enorma, eller är byggnaden normalstor och träden gigantiska?

Arbete pågår är en vanlig skylt i dagens Nyköping.

Ytterligare en fråga. Vart är han på väg?

Fordon utanför en byggarbetsplats som bevisligen inte rörts sedan snön kom i onsdags. Vore det bara en firmabil kunde detta förklaras, men personbilar?

Tillsynes en oändligt lång raksträcka, men vägen svänger några hundra meter bort. En trevlig och lagom lång sträcka som frugan och jag brukar ta. Fungerar även på vintern, om nu inte snön ligger för djup. Som ses på fotspåren är många av samma åsikt som oss.

Blått och vitt som sagt. En annars oerhört ful järnvägsbro gör sig bäst på en vit (nåja) bakgrund. Hade gjort sig ännu bättre om det dundrat förbi ett tåg med en kaskad av snö bakom sig.

En av vinterns överlevare. Nyponbusken med sitt ganska färggranna innehåll. Många av dem har skrumpnat ihop och tappat sin färg, men förvånansvärt många har lite av sin lyster kvar.

Så här långt hade temperaturmätaren krupit en bit över nollan och snön började sakta rinna av buskagen intill den lilla promenadvägen.

Om snön är borta i morgon återstår att se. Någon har sagt mig att det ska vara fyra bakslag innan våren äntligen är här för att stanna. Om detta stämmer denna snöfattiga vinter får vi så småningom veta. För nu vill åtminstone jag ha vår.

Med en enkel tulipan

När vintern gjort en kort comeback och det är så där ruskigt ute som det bara kan vara riktigt tråkiga vinterdagar, så får man ägna lite tid inomhus. Som att exempelvis fotografera en bukett med tulpaner som frugan fick av undertecknad.

Inget märkvärdigt, men ett trevligt tidsfördriv.

När detta skrivs (minuterna innan avgång till jobbet) så ligger snön vit på marken. Tyvärr eller äntligen är en smaksak, men förmodligen är den borta till eftermiddagen och därför misstänker jag att det inte blir några snöbilder i fotoalbumet ikväll heller.

En liten försmak

Den svenska flaggan vajade idag fint för vinden framför Nyköpings gamla rådhus.

Mig veterligt är det ingen allmän flaggdag idag, men kanske man hade hissat flaggan för att fira in våren. För det fanns en viss känsla av vår i luften. På väg upp på stan kvittrade fåglarna frenetiskt i buskarna och när solen låg på i lä från vinden var det faktiskt riktigt skönt. Om man blundade och för en stund glömde vilket datum det är, så infann sig en viss försmak av det som komma skall och det som vi alla väntar på. Våren.

Många Nyköpingsbor passade på att njuta av vädret och som sagt kände man hur kinderna värmdes upp av solens strålar om man bara hittade lite lä att placera sig i. Nyköpingshus brukar vara ett säkert tillhåll där man bland slottets alla vinklar och vrår kan hitta en egen liten plats att njuta på.

NK-villan badade i eftermiddagssol och på dess trapp satt en ung flicka med ansiktet vänd mot mobilen när hon inte blickade upp mot solen. Var det med vårkänslor hon skickade sms till sin nyfunna kärlek? Ja, vi får aldrig veta.

Den lilla Behmbron intill Bryggeriets konstnärsområde är inte sällan ett tillhåll för flanerande Nyköpingsbor som passar på att slå sig ned för att blicka över Nyköpingsån som rinner därunder. Kanske spanade de här två töserna efter bävern som tydligen skådas allt oftare simmandes i ån. Kanske de drömde om sommaren när den nyrenoverade promenaden intill ån kantas av prunkande grönska eller så kanske de fantiserade om den lilla park som så småningom ska ligga i branten ned mot ån. Eller så satt de där av en annan anledning…

Hur som helst så kändes det lite av vår idag, måndagen den 24:e februari 2020. Någon vinter blev det aldrig och det vore väl själva f*n om det skulle komma ett bakslag nu när mars knackar på dörren och vårlökarna börjat till upp ur marken.

 

Vatten, stan är full av vatten

Det råder ingen brist på vatten i Nyköping. Nyköpingsån rusar genom Södermanland när dammluckorna vid Storhusqvarn släpper ut dess innehåll för vidare färd ned mot Östersjön. Nere vid hamnen syns fortfarande spår av det myckna regnandet och det höga vattenstånd som även Stadsfjärden erbjuder. Nere vid hamnkajen ligger halva trappan under vatten och döljer det fåglarna lämnat efter sig.

Just fåglarna trivs säkert i detta. Om de inte knaprar på det som döljer sig under ytan, så vilar de en bit ut i vattnet där de är i säkerhet för lösa hundar som springer nere vid gångpromenaden.

Kring Vattensportens hus når vattnet en bra bit upp på grusgången, men själva entrén till byggnaden har klarat sig.

Vid en av rastplatserna når vattnet över delar av den brygga där man kan njuta av utsikten på lite gistna bänkar. Kring dessa bryggor når vattnet ganska högt upp på de träd som kantar strandkanten.

En bit bakom Vattensportens hus har någon roat sig med att köra med bil på gräsmattorna och de stora vattensamlingar som där skapats. Lite som små barn som älskar att plaska i vattenpölar med sina gummistövlar. Vatten roar uppenbart både stora som små barn.

Fast de små barnen kanske inte tycker detta med vatten är så kul när de kommer ned till lekplatsen för att gunga. Tror heller inte att föräldrarna tycker det är lustigt när deras barn rusar ut i vattnet för att nå gungorna. Jag vill minnas att man fick en del bannor av mor och far om man gjorde detta som liten.

En liten tripp från Nyköpings hamnområde och bort mot Spelhagen där gångbanan längs med bryggorna till stora delar ligger under vatten, där man inte når vissa bryggor utan att vada i decimeter högt vatten och där bensinpumpar och vissa förråd omges av blöta.

Jag tror att många nu väntar på våren…kanske inte vårfloden, utan våren. Låt vattnet rinna undan för bövelen, värm upp Nyköping, låt växtligheten spira och se till att den förb…de blåsten avtar. Nu vill vi har vår!!!

Brusa högre lilla å

En kort promenad på väg hem från jobbet och jag konstaterar att Nyköpingsån brusar som aldrig förr.

Det höga vattenståndet gör att alla dammluckor är öppna och vattnet som rinner ändå från Tisnaren i Närke kastar sig så småningom ut i Östersjön.

När vattenångan stiger mot skyn och solens strålar reflekteras i dropparna bildas detta…

En liten regnbåge. Något vi kanske mer förknippar med regniga vår- och sommardagar. Nu fick jag uppleva denna i centrala Nyköping en vanlig februaridag.

Kondensen från vattnet gör sig bra i motljus. Motljus som kanske är en av de största utmaningarna för en hobbyfotograf. Får man till det kan man skapa riktigt spännande bilder som sticker ut från de vanliga. Därmed inte på några vis sagt att denna bild gör det.

Kondensen kan också utgöra en fin bakgrund till motiv man vill framhäva. Som här när ”Pilten” kastar sin blick upp mot Sågarbacken där han kanske med sorg i sinnet drömmer tillbaks till den tid när här stod både kvarn, sågverk, möbelfabrik, textilfabrik och tändsticksfabrik.

Nedanför ”Pilten” sitter ”Näcken” och felar på sin fiol utan den stråke som jag aldrig sett att han ägt.

Lite om en brusande å som ordinära vintrar omges av spektakulära isformationer i både skulpturer och träd. Denna vinter fick vi aldrig uppleva detta, för jag förutsätter att våren nu kommit.