Månad: december 2019

Filosofen

Stefan4 kommentarer

Ett nytt år väntar bakom dörren. Vem vet vad som döljer sig där bakom? Glädje, sorg? Hopp, förtvivlan? En dröm som aldrig uppfylls? Väcks man ur en förväntad mardröm och inser att det nog inte blev så tokigt ändå?

Nej, jag tror inte att apokalypsens fyra ryttare (Segraren, Kriget, Svälten och Döden) kommer att förändra mitt och andras liv som det står angivet i Uppenbarelseboken. Jag tror heller inte på Michel de Nostredames (Nostradamus) profetior om 2020 där han på 1500-talet förutspådde en global och ekonomisk kris, ett 27 år långt krig mellan två stormakter eller att människor kommer att bosätta sig på månen. Eller, finns det saker vi har svårt att ta till oss och som är så svårbegripliga att vi bara fnyser?

Jag tillhör dem som aldrig ger Nyårslöften. Detta av den enkla anledningen att jag inte vill tillbringa 365 dagar med att envist hålla ett löfte jag innerst inne vet att jag varken vill eller kan.

Jag vet redan nu att något väntar som jag hade hoppats slippa. Jag vet att jag under 2020 kommer att mötas av sorger, men också av glädje. Det är så livet ser ut, inte bara för mig utan för alla. Livet är som en berg-o-dal bana. Så ska det vara och så kommer år 2020 att börja och så kommer år 2020 att sluta och däremellan kommer det att svänga rejält.

Nej, nog med dessa djupa tankar. Njut av årets sista timmar och träd in i 2020 med nyfikna ögon och glädjefyllda tankar.

Härmed önskar Filosofen er alla ett Gott Nytt År!

Äntligen

Stefan4 kommentarer

Den 24:e november 2018 slog Sörmlands museum upp dörrarna i den nybyggda fastigheten vid Spelhagen. Jag vet inte hur många gånger frugan och jag sagt att vi ska besöka anläggningen, men lika många gånger ha vi hittat ursäkter för att inte göra det.

I helgen blev det så äntligen av och inte vart vi besvikna.

I den 13 000 kvadratmeter stora byggnaden återfinns bl.a. utställningshallar, magasin fyllda med artiklar som skänkts av sörmlänningar, konferensrum, en butik, verkstäder, lekrum för barn, bildarkiv och restaurang. Vill man kan man tillbringa många timmar här. Förutom den stora ytan inomhus har museet 1 000 kvadratmeter att tillgå utomhus. Ni ser delar av denna yta på bilden ovan.

En intressant informationstavla i utställningshallen om Nyköpings historia (mer om detta senare) visar var nuvarande museum ligger (röd prick) i förhållande till den landskapsbild som rådde när Nyköping började växa fram som stad.

Fast det var inte här vi började vår vandring runt i lokalerna. Det var istället i två utställningslokaler där vi snabbt passerade denna som vi inte ägnade så mycket tid åt…

…och så den som låg lite innanför och som tilldrog större intresse. Den utställningen handlade om hur den psykiatriska vården förändrats genom tid. Illustrerat med text, bilder från förr och utrustning som användes vid vården av psykiskt sjuka personer. Mycket intressant att ta del av, men samtidigt lite otäckt när man läste hur psykiskt sjuka människor behandlades och med vad man försökte kurera deras åkommor. I Nyköping har vi Sankt Anna (hospitalet) som stod färdigbyggt 1799 och som fram till 1971 användes som psykiatrisk klinik.

Mer om Sankt Anna och dåtidens psykvård i Nyköping finns att läsa på webbsidan Psykmuseet, en ganska ruggig läsning som frammanar bilder man bara kan föreställa sig.

Sörmlands museum har en egen flik där man kan läsa mer om just Sankt Anna och där återfinns också de bilder man kan se i utställningslokalen.

I mina ögon var denna del av museet det mest intressanta tillsammans med den hall jag återkommer till längre ned.

Fast innan vi kom dit gick vi med på en guidad vandring. Vill man komma in och se de stora samlingarna kan man inte göra detta som enskilda besökare, utan man måste följa med de guidade turer som hålls två gånger om dagen. Lätt att förstå då dessa delar innehåller mycket av sörmländsk kulturhistoria och inte minst många oerhört värdefulla föremål. Det är väl ingen hemlighet att det finns människor som inte klarar att se skillnad på ditt och mitt.

Vi var ett lagom stort gäng som tog på oss skoskydd, vita rockar och tog en runda bakom låsta glasdörrar. Bilden ovan fotat från en utställningshall på andra våningen och visar ett ytterst liten bråkdel av allt historiskt värdefullt som finns att beskåda på Sörmlands museum.

Max 15 personer får följa med på dessa visningar och vi var 11. Jag misstänker att de vita rockarna användes för att inte klåfingriga besökare ska stoppa på sig värdeföremål, även om guiden använde uttrycket att ”klä sig som de anställda i dessa lokaler gör”. Det maximerade antalet deltagare på vandringarna och det faktum att en av de två guiderna höll sig längst bak hela tiden, kan tala om att jag har en poäng i mitt antagande.

Varje vandring har ett tema. Vår vandring behandlade temat ”Sörmländska livsöden” och en mycket kunnig guide berättade om fem sörmlänningars öden. Två från sekelskiftet 1800/1900, två från 1900-talets första hälft och en mer nutida. Jag som älskar vår historia och gärna grottar ned mig i gamla miljöer och livsöden lyssnade mer intressant på de äldre öden som guiden förtäljde oss.

Bilden ovan och de tre nedan har kanske inget med just dessa öden att göra, förutom bilden efter texten som visar lite föremål som var i en adelskvinna från slottet Eriksbergs ägo.

Cirka en timme tog rundturen och går ni till museet kan jag rekommendera att ni gör en sådan. Man får se så oerhört mycket mer än annars.

Därefter en fika och så vidare upp på andra våningen där vi gick in i den kanske mest intressanta av de öppna lokalerna.

Just precis. Berättelser, fotografier och föremål som behandlar Nyköpings historia, från dåtid till nutid.

Nyköping är en bryggeristad. Nu har vi Nils Oscar och så Nyköping Brewery Company som slår upp portarna under 2020. Fast stan har också haft bryggerier förr. Gribergs bryggeri (1883-1905) och Lindebergs ångbryggeri (18??-1905) som sedermera slogs ihop till Nyköpings bryggeri som hade verksamheten igång till 1969.

Ett av de första föremål man stöter på i denna lokal är en flaska från just Nyköpings bryggeri.

Här i denna lokal återfinns många intressant föremål som vittnar om en stad i förvandling, illustrerat av fotografier från 1900-talets första år fram till dags dato. Fontänen på Stora Torget som modell vittnar om att den var pampigare förr. Höga lyktor omgärdar fontänen, men tyvärr fick jag inte med dessa så ni får besöka museet och se själva.

Annars mycket om sådant som sedan länge är borta. Välkända industrier, flygflottiljen och byggnader som rivits eller brunnit ned.

Efter ett besök i denna utställningslokal kan jag bara konstatera det jag länge sagt och många gånget tagit upp på denna blogg. Allt kanske inte var bättre i Nyköping förr, men allt var fan så mycket charmigare. Tänk om, bara tänk om, man haft vett att vårda och spara alla gamla industriområden som gjorde Nyköping känt. Vilka turistmagneter hade detta inte kunnat bli.

Nu får vi se dessa historiska byggnader på bild och fantisera om ett nutida Nyköping dit turister från hela världen vallfärdade för att ta del av den svenska industrihistoria som lade grunden för mycket av den välfärd vi begåvats med.

Så var detta besök på Sörmlands museum till ända. Har ni ännu inte besökt lokalerna, gör det.

Sörmlands museum

Grå grå grå

StefanLämna en kommentar

Så var 2019 års jul över. Julen må vara lite stressig, med många måsten, krav och önskan att hinna träffa alla nära anhöriga som finns utspridda både här och där. Fast samtidigt är julen en högtid man ser fram mot. Just det att träffa de anhöriga man kanske bara ser enstaka gånger per år är en viktig pusselbit i en lyckad jul. Inte minst är det ett lyft att se de minsta barnens tindrande ögon och glädje när de på nolltid sliter bort det papper man mödosamt och noggrant slagit in presenterna i . God mat och god dryck hör givetvis till och på det de dagliga promenader man tar för att gå ned de kilon man garanterat gått upp. Märkligt förresten att det bara tar ett par dagar innan vågens digitala siffror får glädjefnatt och tar några kliv uppåt, men hur det kan ta månader innan den återbördas till normaltillståndet.

Så detta med vädret. Under julen ska solen skina från en klarblå himmel, temperaturmätaren ska visa några minusgrader och marken ska vara täckt av ett par decimeter nysnö. Vädret under julen är en lika viktig ingrediens i helheten som det är under midsommarafton. Därför förtogs lite (mycket) av stämningen när man drog upp persiennerna på morgonen och stirrade in i något som närmast man betecknas som grått, grått och ännu mera grått. Lika grått, grått, grått var det när man på kvällen drog ned samma persienner och mellan morgon och kväll kan man beskriva vädret i samma färgglada ordalag. Ja, ni vet…

Av den anledningen konverterade jag några av de bilder jag tog under promenaderna till svartvitt. Det passar liksom bättre när man ska beskriva årets jul i Nyköping och då talar jag givetvis om vädret, inte om allt det övriga som hör denna tradition till.

Så, alla besökare. En sammanfattning av de vinterväder som belägrat Nyköping under julen, veckorna innan julen och som det ser ut just nu, en bra bit in i 2020.

Att vädret kan vara så förb…at genomtrist under en så lång tid är närmast ett mirakel. Fast mirakel är det inte, då detta har hänt förr och då långt innan namnet Greta dök upp i alla sammanhang. Fast vi får väl glädja oss åt att årets jul i Nyköping nästan var lika mild som den midsommarafton vi tillbringade i en carport för några år sedan, huttrandes iklädda tjocka jackor och med ett isande kallt regn som smattrade på carportens tak.

 

Julhälsning

Stefan7 kommentarer

Det mesta av förberedelserna inför julen är avklarade. Nu står tomten redo att ge sig ut på sin långa färd, julmaten väntar i kyl och skafferi, snapsen ligger på kylning, paketen är inslagna och tittar man ut ser vi det där härliga vintervädret alla bara önskar sig till jul. En klarblå himmel, en nyfallen snö som ligger vit på marken och trädens grenar samt ett tiotal minusgrader…not.

Jo, någonstans i världen har man säkert det vinterväder man så hjärtligt önskar sig inför julen. Alla dagar på året får det gärna vara snöfritt och milt, men på Julafton ska det f*n i mig vara det gamla hederliga vinterväder som beskrivs ovan. Nu ser vi istället plusgrader, en grå himmel och inte ens en kvarglömd snöflinga som åtminstone påminner om vinter. Fast visst kan man skapa stämning kring julen ändå.

Nedan ett antal egentillverkade julkort (som ni gärna får ladda ned och göra egna av) och med dessa önskar jag er en God Jul och återkommer efter att denna helg är över.

 

Musiken

Stefan5 kommentarer

Den första skiva som fanns i mitt ägo var en raspig singelskiva i vinyl med ett klassiskt band i ett omslag som nästan blivit kultförklarat. Jag förstår att ni är nyfikna på det jag beskriver och för att mätta denna nyfikenhet länkar jag till denna klassiker. I tider med nya upphovsrättslagar vet man aldrig var man hittar nätpoliserna och deras stora ögon. Bakom den här länken ser ni omslaget till den första skiva som spelades på min och syskonens gamla, hederliga grammofon.

Åren gick och dansbandsmusik tilltalade mig och detta långt innan jag var aktuell för dansgolven i närbelägna danshak. Fast åren gick, jag växte upp, blev klokare och så en vacker dag…

…fick jag en skiva i julklapp av mina föräldrar. Jag minns ej hur gammal, förlåt ung, jag var och varför jag fick den. Spelar egentligen ingen roll, för jag blev fast och jag är fortsatt fast, några decennier senare. Skivan var The Sweets singel ”Little Willy” från 1972. Ni kan se låten framföras nedan. Underbara frillor och kläder på band och publik…?

The Sweet blev mitt första favoritband även om låten ovan var mer pop än den lite hårdare musik de så småningom kom att framföra. Det var nämligen hårdrock som togs och fortfarande tas till mitt hjärta. Kan helt enkelt inte sluta att fascineras och visst tusan händer det fortfarande att jag låtsas vara den där sångaren eller gitarristen som står framför en jublande publik någonstans i världen.

Min skivsamling växte och min lilla 1:a i Tystberga blev föremål för många besök av kompisar och festliga tillfällen. Jag hade en bit över 700 lp-skivor i min lilla lägenhet, men så kom då det sorgliga avskedet. P.g.a. kärlek, vilket i sig var en glädje, och flytt tvingades jag av praktiska skäl sälja 500 av dessa skivor. Några år i Nyköping och kärleken försvann, dock inte till hårdrocken som spelades under dygnets alla timmar. Nu var som sagt skivsamlingen reducerad till cirka 200 plattor, men det var de jag lyssnade på allra mest.

Så kom då slutet också för dessa plattor och det nödvändiga avskedet, men den här gången av ekonomiska skäl. På bara några år hade jag förlorat min samling av cirka 700 hårdrocksskivor och visst kan jag än idag känna ett visst vemod när jag tänker på de rariteter jag lade mycket pengar på och som letades upp i skivbutiker såväl i Nyköping, Stockholm och andra städer jag besökte under åren. I dessa dagar när vinylen gjort comeback och vinylspelarna är mer behändiga än dåtidens, hade plattorna förmodligen spelats till både min och mina vänners stora glädje. Fast egentligen har jag inte plats för dem i vår lägenhet, så det hade ändå inte fungerat.

Tror ni av denna beskrivning att jag saknar en skivsamling? No, jag har en ganska stor samling cd-skivor. Hur många hundra det rör sig om vet jag inte, men det är ett antal. De tar inte så stor plats som dåtidens vinyler och ryms därför i det rum frugan och jag kallar ”mitt”. Jag köper inte lika många längre, nu när Spotify och andra tjänster finns att tillgå. En och annan blir det dock, men då bara med mina absoluta favoritband, som exempelvis Sabaton.

På bloggen finns det en undersida kallad Musiken. Ni hittar den under loggan allra överst om ni läser detta på datorn. Besöker ni bloggen på mobilen får ni klicka på de tre strecken överst till vänster och knappa er fram där. Bakom denna länk finns en samling med videor under temat hårdrock. Mig glädjer de oerhört och jag hoppas de även kommer er till glädje. Självklart kommer de att fyllas på vartefter och önskemål om band eller låtar tas gärna emot och ni kan om ni vill önska dessa i kommentarsfältet till denna eller musiksidans inlägg.