Tack o lov lever vi nu i en tid där misslyckade bilder kan kastas direkt i kameran. Vem minns inte tiden där vi ansträngde oss för att ta bilder som vi sedan lämnade in för framkallning, betalade dyrt för och sedan fick hem för att upptäcka att merparten av dem vara rena katastroferna?
Fast ibland sparar man bilder som skulle kunna klassas som konstverk. Bilden nedan är en sådan och hade jag nu med Photoshops hjälp förvandlat denna till en målning så hade jag möjligtvis kunnat ställa ut den någonstans på temat ”Modern art”. Så här kan det se ut när man flyttar kameran på sitt stativ och råkar komma ut utlösaren.
Sedan har jag en bild som faktiskt följt med från tiden innan jag köpte min första systemkamera. Då ägde jag en vanlig och billig digitalkamera som följde med i fickan i både tid och otid. Jag gjorde misstaget att lämna över den till frugan för att hon skulle ta en bild av mig under en skogspromenad en tidig höstdag. Ni vet känslan av att man har bilder sparade på familj och vänner, men inga på sig själv. Nu jädrar var det dags att också jag skulle hamna i familjealbumet, tänkte jag och lät frugan ta denna bild.
Ja, ni förstår att jag inte jublade av glädje när jag såg resultatet. Min första reaktion var att radera den med omedelbar verkan, men…
…sedan insåg jag att det ändå finns något även med denna bild. Är det så här det gått till när man tittar på bilder som avsändaren menar är ett spöke man sett? I Photoshop är det enkelt att fixa till detta, men under tidigare decennier fanns inte detta underbara program att tillgå. Så har jag, eller rättare sagt frugan, avslöjat hemligheten med ”spökbilder”?
Det är sällan jag har med mig kameran när jag går till affären för att inhandla förnödenheter. Det händer dock och så var fallet den här kvällen. Jag tänker inte göra reklam, men ni som bor i Nyköping vet nog vart stegen bar.
Varför kameran, tänker ni?
Jo, därför att på väg hem från jobbet kunde man ana att kvällshimmelen skulle bli så där vacker som den kan vara under denna tid på året. Lite småkyligt, utan att vara smällkallt. Det blev som jag hoppades.
Något stativ var inte att tänka på. Så bilderna är därför handtagna med ett högt ISO-värde inställt. Bättre att komma hem med lite brusiga bilder än oskarpa.
Ni kanske räknat ut vart stegen tog mig. Bilden nedan kanske inte hjälper er som fortfarande funderar på traven…
…men nu börjar ni nog hitta rätt i era gissningar. Vänder mig fortfarande till er från Nyköping. Lite gratisreklam blir det trots allt, fast mest för att skylten gjorde sig bra mot himlen bakom.
Strax efter denna vy var det dags att passera genom tunneln som tar en till det köpcentrum och den butik där vi ofta gör våra inköp.
En vecka före jul brukar julstämningen så smått infinna sig. Julklapparna är delvis köpta, julkorten skrivna, det är bestämt var julen ska firas och vilka rätter var och en ska tillreda till julbordet. Fast om julen ska vara en riktig jul är snö en viktig ingrediens, men när jag idag vandrade genom ett gråtrist, lite småruggigt och ett helt snöfritt Nyköping, kändes julen avlägsen, så avlägsen.
Det myckna regnandet har bildat pölar man får klafsa genom och naturen erbjuder inget att glädjas åt. Utöver detta är det mörkt när man går till jobbet och mörkt när man går därifrån. Om nu inte vädret vill bjuda på julstämning, så är längtan inte så markant som den borde vara. Nej, det är inte utan att man tittar upp mot himlen och längtar avundsjukt på att få sitta i ett plan med destination varmare land.
Har ni följt mig på bloggen vet ni att jag har en nostalgisk sida som föredrar gamla miljöer framför nya. Dagens tätorter är oftast väldigt stereotypa, stela och direkt tråkiga. Nyköping är på intet sätt något undantag. Det gamla och charmiga Nyköping försvinner i en rask takt till förmån för ett mer modernt och arkitektoniskt mycket tråkigare. Stan kommer säkerligen inom några sekel att kalla sig självt för Stockholms sydligaste förort och med det vill man locka till sig storstadströtta stockholmare. En ganska märklig ekvation i mina ögon, men en följd av tidens tand.
Nåväl, slutgnällt med de orden.
I detta inlägg vill jag försöka skildra Nyköping innan storstadsdrömmarna tagit fart och detta med hjälp av bilder från förr i bjärt kontrast mot nutida verk. Bilderna i färg har jag själv tagit under mina promenader det senaste året. De svartvita är hämtade från Sörmlands museums bildarkiv, Nyköping kommuns dito och sajten Bygdeband. Samtliga dessa tre är värda ett besök om du vill se Nyköpings historia i bilder och givetvis om du är intresserad av de mindre orter som finns i kommunen.
Tänkte också ge lite kort historik och lite fakta kring de byggnader ni ser nedan och börjar med Bryggeriet.
Bilden från 1917
Vid mitten av 1800-talet fanns hela fem bryggerier i Nyköping. Tre försvann helt och övriga två (Gribergs och Lindebergs) slogs ihop och bildade Nyköpings Bryggeri AB. Verksamheten förlades till Gribergs gamla bryggeri som byggdes ut i takt med att produktionen ökade och den nya tekniken tog över. 1955 var personalstyrkan som störst och då jobbade 40 personer här. Runt 7 200 flaskor tappades då upp här varje dag. Ny teknik och nya tillverkningsprocesser tog vid och därmed minskades personalstyrkan successivt. Något vi tyvärr känner igen från dagens Sverige. Bryggeriet köptes så småningom upp och 1969 lade man så ned verksamheten (Info från Sörmlands museum)
Nästa område är Hamnmagasinet, idag en populär restaurang som drar många besökare varje sommar.
Bild från 1917
Tyvärr har jag inte funnit så mycket information om just denna byggnad, men området på denna sida av hamnbassängen utnyttjades flitigt för olika verksamheter som sedan skeppades iväg ut på Östersjön via Stadsfjärden. Ett spannmåls- och ett mjölmagasin uppfördes 1901 respektive 1936.
Odd Fellowhuset före byggnaden uppfördes och efter.
Området för Odd Fellow-huset 1912
1913 invigdes Odd Fellowhuset, byggt efter den nationalromantiska arkitekturen. Andra dylika byggnader i stan är Tingshuset och Centralstation. Själva Odd Felloworden har sitt ursprung i 1700-talets England och grundades för arbetare som inte kände sig hemma i det traditionella skråväsendet. 1910 bildades den lokala avdelningen och när byggnaden uppfördes fanns här tre lägenheter, tre butikslokaler, sällskapslokaler och en egen lokal för själva orden. 2013 blev byggnaden klassad som byggnadsminne. (Info från Länstyrelsen och Odd Felloworden)
Tingshuset som då är byggt i samma stil som Odd Fellowhuset ovan.
Bild från 1911
1909-1910 uppfördes denna byggnad som då utgjorde plats för Jönåkers, Rönös och Hölebo häraders tingslag. Ända fram till 1984 användes byggnaden för detta ändamål, då man kom att flytta in i helt nya (och tråkigare) lokaler på andra sidan stan. Kriminalvårdsstyrelsen använde dock lokalerna några år till, innan byggnaden övergick i privat ägo. (Info från Wikipedia och Tingshusets webbsida)
Silon, denna omdiskuterade byggnad.
Bild från 1965
Verksamheten i silon påbörjades i början av 60-talet och pågick fram till 2006. Få saknar väl denna byggnad som inte minst hade omaket att skymma solen under de varma sommarkvällar när folk samlades nere i hamnen. Av silons ursprungliga 18 cylindrar behöll man 9 och gjorde bostäder av dessa. Ovanpå dessa byggde man till två våningar med terrasser, vilket många menar att man kunde låtit bli. Är det någon gång jag tycker att det nya är bättre än det gamla, så är det i fallet med silon. (Info från Sweco)
Storhusqvarn intill Nyköpings enda egentliga vattenfall, det fyra meter höga Storhusfallet.
Bild från 1895
I denna byggnad påbörjades en kvarndrift redan på 1400-talet och denna pågick ända till 1971. Ett elverk anlades 1898 och det är fortfarande i bruk. 1665 och 1719 brann kvarnen och 1921 återuppstod byggnaden i en helt ny skepnad och 1889 byggde man till ett fyra våningar högt silomagasin. Egentligen är hela området historiskt mer intressant än dagens Nyköpingsbor kanske anar. Kring Sågarbacken pågick inte bara verksamheter i kvarnen, utan här fanns också ett sågvek, en möbelfabrik, en textilfabrik och en tändsticksfabrik. De byggnaderna är borta idag, men tänk vilken turistattraktion dessa hade kunnat bli om man haft pengar och vilja att bevara dem. (Info från Nyköpings museum)
Sparbanken, framröstad som Nyköpings kanske vackraste byggnad.
Bild från 1914
1898 stod denna ståtliga byggnad klar, ritad av Ullrich & Hallquists arkitektbyrå i Stockholm. Så mycket mer vet jag inte och så mycket mer behöver jag kanske inte veta. (Info från Wikipedia)
Allt var säkert inte bättre förr, men nog var Nyköping charmigare i början av 1900-talet än det är idag?
Igår tisdag kunde man ana en frisk fläkt av vinter och kanske, kanske, fanns det förhoppningar om en vi jul. Några minusgrader och ett mycket tunt snölager som lyste upp den tidiga morgonen, men…
…så vaknar man i morse av att regnet smattrar mot fönsterblecken och en hård vind som får trädens grenar att piska mot fönstren. Genast kändes både vintern och julen avlägsen.
