Ska erkänna att jag inte har någon riktig koll på väderstrecken, men tror mig veta att långpromenaden tog mig från östra sidan av Nyköping till den västra.
Hamnen förstås, var annars hamnar man på sina promenader. Även om området inte sjuder av samma liv som under sommaren, är det ändå ganska mycket folk i rörelse. Mest då för motionens skull och inte den kalla ölen, glassen eller den goda middagen på något av matställena i hamnområdet.
Gångvägen intill kanotstadion blev min utgångspunkt och promenaden bort till hamnbassängen blev så varm att jackan åkte av. Sensommarvärmen gjorde sitt till för att göra motionsrundan så angenäm som möjligt.
Fast den här anden verkade inte riktigt trivas i vattnet. Fast sanningen är nog att hon räknade med ett litet skrovmål. Tyvärr, hade jag inget att bjuda på. Snålvarg tänkte hon nog när hon ruskade av sig vattnet efter hoppet upp på stentrappan.
Lite långväga besök hade man för dagen, man vad och varför lyckades jag inte lista ut. Förövrigt är anden på bilden ovan, den and som hoppade upp på stentrappan framför mig.
Jag undrar vad de boende i de nedersta våningarna i silohuset tänker idag? Hade de räknat med att få nya bostäder inpå knuten som alla skymmer sikten mot hamnen? Vet inte, men svaret är förmodligen nej. Nu ska vi kanske få se nya huskroppar intill de nyligen byggda, vissa högre än de befintliga intill kajkanten. Debatten går het. Vill Nyköpingsborna se ett mini-Manhattan på Spelhagen eller är det ett nytt parkområde som lockar? Åsikterna går isär och för tankarna till Åkroken där man gav sig tusan på att bygga ett parkeringsgarage med tillhörande bostadshus, istället för att göra en vacker stadspark med bänkar och kanske någon uteservering.
Nåväl, husen speglar sig ganska fint i vattnet…
…och i vattenpölarna.
En av de vackraste platserna i centrala Nyköping, är i mina ögon Östra torget. Omgiven av All Helgona Kyrka och gamla byggnader ligger det lilla torget. Få som passerar tänker nog på dess skönhet, men stanna till någon gång och ser omkring. Den här platsen är väl vad vi i Nyköping med rätta kan kalla ”Gamla Nyköping”. Tyvärr saknas idag synen av ett kärt landsmärke. Ni från stan vet vilket. Även om man nu bygger upp klockstapeln, som kommunledningen lovat, kan något nytt aldrig ersätta det gamla originalet.
Posten Pihls gård är bara en av den gamla arkitektur som finns bevarad.
Från Östra Torget gick promenaden nedför Östra Trädgårdsgatan mot Korsbron där några av stadens turistmagneter kan skådas.
Bilden tagen från slottet mot Bryggeriet. I vanliga fall brukar det bli det omvända, så ombyte förnöjer. Här vid Bryggeriet kan en annan turistmagnet beskådas. Till den återkommer jag i nästa inlägg och jag förstår att nyfiken är dig övermäktig…
Att följa Nyköpingsån är ett nöje. Vacker miljö och historiska byggnader kantar din väg, ändå från hamnen och upp mot Hållet. En av byggnaderna du passerar är i mitt tycke kanske Nyköpings vackraste. Sparbankshuset från 1898.
Det var en tidig morgon jag tog min promenad och en kall natt i kombination med en värmande morgonsol skapar den vackra dimma som flyter över vattnet.
Här vek jag av vägen och tog mig förbi Kyrkans hus, tittade till de vackra byggnaderna på Prästgatan…
gick under Repslagargatan, förbi Forsen gamla industribyggnader och upp mot västra kyrkogården. Det stora kors som står nedanför det gamla hospitalet har säkert en historia bakom sig. Någon kanske kan förtälja den till mig.
Den två timmar långa promenaden var strax till ända, men en sista bild blev det den här dagen. Lasarettet som ser gemytligare ut på långt än på nära håll.
En skön morgon i sensommarens tecken. Hösten knackar på dörren och har på sina håll öppnat den på glänt. Vem vet, på nästa långpromenad kanske sensommarens grönska förvandlats till höstens röd/gula färger?
Fast i nästa inlägg får ni se en av stans mer kända turistmagneter.
