På min gata

På min gata är det ganska lugnt, förutom några som blåser förbi bostaden i alldeles för hög hastighet och att det stjäls cyklar även här. Min bland fler….

Jag kom hem från en eftermiddagspromenad i gråtrist höstväder och möttes av en himmel som började spricka upp. Få fenomen kan vara så vackra och ombytliga som himmelen och när de grå molnen skingrades och visade upp en himmel som gick i rosa ton, var det bara att hämta kameran och knalla ut på gatan igen.

Tänk bara så fort det svänger. Från regntunga, täta och gråa moln till detta vackra himlaspel på bara några få minuter. Det visar att det finns hopp när det ser som allra tristast ut.

Det inte bara visade sig på himmelen att en förändring var på väg. Temperaturmätaren sjönk, det blev kallar och därmed drog dimman in från söder. Den syns lite i vänster bildkant och när jag lämnade min gata och klev in i lägenheten tog det inte många minuter innan dimman tätnat så pass utanför fönstret att gatlyktorna bara skymtade som orange fläckar därute.

Mulet

Efter nästan tre månader med en obarmhärtig sol, en tryckande värme och en luftfuktighet som fick mig att svettas bara av att dricka vatten, så var det inte utan att man i söndags utropade ÄNTLIGEN!

Temperaturen har rasat till 16-17° och regntunga moln drog in mot Nyköping. Det var direkt uppfriskande att ta en promenad till livsmedelsbutiken för att inhandla förnödenheter. Samma promenad en vecka tidigare slutade med en svettdrypande t-shirt jag på morgonen hade hämtat ur klädgarderoben och svettdroppar som hela tiden rann ned i ögonen.

Det svala vädret kändes så uppfriskande att jag efter hemkomst tog fram kameran och begav mig i väg på cykeln. Nog såg det ut att vara nära till både åska och regn när jag slängde mig på cykeln med riktning hamnen.

Fast det kom inget regn. Vid slottet kändes några droppar på pannan, men det kunde lika gärna varit en fågel som prickade rätt.

Hamnen blev det och runt hela stan tornade molnen upp sig. Det var väl själva tusan om de inte bar på regn.

Måste säga att området framför Nyköpings nya museum ser fint ut. Påkostat som det är får vi hoppas att det håller vad det lovar och det tror jag…

Dags att återvända hem, torrskodd utan vare sig regndroppar eller svett som klibbade fast vid kroppen. Det stora hotellet vid Högbrunn gjorde inte direkt skäl för namnet den här dagen. Annat var det under juni och juli.

Meteorologens löften

Den närmar sig. För många är den årets höjdpunkt. Midsommarafton.

Finns det någon vecka under året där meteorologernas väderkartor röner så stort intresse som just denna? Jag tror inte det, om man nu inte bokat en solresa till Tylösand eller andra kända badorter i Sverige. Prognoserna som förmedlas rör upp känslor, de sliter oss mellan hopp och förtvivlan och vi planerar hela dagen efter den bild vi ser på meteorologens karta.

Moln är ingen önskvärd syn, för visst vill vi se en klarblå himmel och en tempmätare som pendlar mellan 20 och 25°. Fast när de ser ut så här, packas sillen och nubben ned i frysväskan och kompisgänget grenslar sina cyklar för vidare färd till havsbandet.

När man vaknar på Midsommaraftonens morgon och himmelen ser ut så här, börjar tvivlet infinna sig och med moloken stämma ringer man runt till vännerna och planerar alternativ.

För något år sedan tillbringade vi Midsommarafton i en carport iklädda tjocka jackor, huttrandes och hörde regnet smattra mot taket. Det sades att julafton samma år var mildare än just Midsommarafton och det var just precis så det kändes.

Hur lyder då årets prognos?

SMHI visar denna prognos…

…och norska YR denna…

Det ser väl skapligt ut, men årets premiärdopp får nog vänta, eller….?

Å andra sidan är meteorologer och politiker två yrkesgrupper som inte kan hålla sina löften, men som samtidigt blir förlåtna för att alla räknar med att deras prognoser är högst osäkra.

 

Det grå Nyköping

Ingen har undgått det typiska aprilvädret i Nyköping den senaste veckan. Växelvis sol, moln, snö, regn och hagel. Det är nog många som slitit sitt hår i ren förtvivlan, inte minst uteserveringarna som tagit ut sina möbler och alla som väntat på att få ha sin första grillkväll med vännerna.

Dagen när bilderna nedan togs var just en sådan dag när man inte visste om vinter- eller vårjackan skulle plockas fram när jag traskade till jobbet. Ja, jag hade med mig kameran i syfte att ta en promenad efter avslutat arbetspass.

Förvisso höll sig temperaturen över nollan när jag 05:20 närmade mig Storgatan, men det kändes lite kallare än så. Lite ljus kunde dock skönjas i fjärran och vissa förhoppningar fanns om en trevlig promenad på eftermiddagen.

När jag anlände arbetsplatsen och vände blicken mot söder såg det alla annat än ljust ut. Tunga moln drog förbi, även om riktningen var oklar.

Åtta timmars hårt arbete och därefter en promenad i trakterna kring hamnen och slottet. Bilderna som togs på promenaden gjorde sig bäst i svartvitt och varför förstår ni snart.

Jag erkänner. Svart-vita bilder skapar ofta en annan dimension än naturliga och visst är det något extra med regntunga skyar. Var eftermiddagen då så grå som bilderna visar? Nej, det fanns lite glädje mellan molnen, men det gällde att passa på att föreviga dessa.

60 Shades Of Grey

Vädret har ännu inte bestämt sig för om det är senvinter eller tidig vår. Ena dagen lyser solen från en klarblå himmel och temperaturen ligger under nolla. Nästa dag är det så gråmulet och trist det bara kan vara och på det ligger temperaturen ovanför nollan.

Förkylningstider kallas det och nog känns det lite allmänt så här just nu.

Grått, grått, grått eller om du så vill…60 Shades Of Grey.

dsc_1784

dsc_1796

v1617_218

v1617_219

v1617_220

v1617_221

v1617_222

v1617_223

v1617_224

v1617_225

v1617_226

v1617_228

v1617_229

v1617_230

v1617_231