Blött värre

33 millimeter regn kom det under fredagen, mer än sommaren gett tillsammans. Jag jobbade förmiddagsskift och hann hem innan himlen öppnade sig. När den väl gjorde det, blev det med besked. Jag satt framför datorn och ägnade mig åt släktforskning, vilket jag ämnar ta upp, när det plötsligt började smattra på altanen utanför källarfönstret.

I fjärran hördes också åskan mullra och emellanåt lystes himlen upp av blixtar som tack o lov höll sig på betryggande avstånd. Det blev att hämta kameran, för det här ville jag inte missa. Av naturliga skäl togs bilderna från hemmets torra vrå och med det 18-200 mm-objektiv som satt påskruvat.

Stundtals höll regnet uppe och då passade jag på att tassa ut i vår lilla trädgård för att försöka få de där vattendropparna på blomblad och grönsaker.

Fast det gällde att vara snabb, för vädret är lynnigt och snart kände jag hur regndropparna blev både fler och tyngre. In under tak igen och från dörren till altanen togs bilder på grönska som glänste av fukt och vårt fågelbord där regndropparna höll sig krampaktigt kvar i ställningen. Givetvis går det inte att förmedla känslan när man står fem till sex meter bort, men är man rädd om kameran så är man.

Regnet tilltog stundtals så att det riktigt dundrade på taket och detta ackompanjerat med mullrande åska. Regnet är välkommet, även om man hade önskat sig ett mer strilande och fint sådant. Ett busväder som detta har andra fördelar. Bland annat att man kan stå bakom ett fönster och se hur regndropparna slår sig ned på detta för att sedan strila nedför glaset på sin väg mot fönsterblecket.

Det orangea ni ser i bild är spegelbilden av de levande ljus vi tände till fredagsmaten.

På bilden ovan ligger fokus på fönstret och regndropparna. På bilden nedan fokuserade jag manuellt på ljusen som speglades i fönstret och visst ser det ut som att buskarna brinner…

Raskt över till köksfönstret för att se om jag kunde hitta något motiv att föreviga där. Inte så mycket tyvärr, så jag lekte lite med den manuella fokusen. Bilden nedan är oskarp och det är medvetet. Även en oskarp bild kan ibland väcka intresse och stundtals kan den utgöra ett bättre blickfång än ett knivskarpt foto på regndroppar som klamrar sig fast i ett fönster eller i ene buske utanför detta.

Det känns som att hösten nu närmar sig. En period jag gärna skulle sova bort, men visst måste man tillstå att det finns en viss mysfaktor med att tända levande ljus, hälla upp ett glas rött och inta en god middag. Att göra detta samtidigt som åskan mullrar i fjärran och regnet smattrar mot fönsterblecket går inte av för hackor det heller.

Regnet tilltog under några timmar, så någon kvällspromenad blev det aldrig tal om.

33 millimeter som sagt. Nu hoppas jag på lite mer regn under hösten och framför allt jakten på den där extraordinära regnbågen som då kan visa sig.

Solrosen

Vad passar bättre denna varma och soliga sommar än att visa upp en bild på solrosen.

Den här vackra blomman är placerad i grannens rabatt. När jag tog bilden sken solen och blomman stod där i all sin ståtlighet. Ett par dagar senare låg denna och de andra solrosorna och vilade mot marken. Vet ej om det var av törst eller om den kraftiga vinden fick dem att söka skydd. Nu står den där åter och sprider värme till omgivningen.

Solros har förresten sitt namn efter grekiska ordet ”helios” (solen) och det latinska ”annuus” (ettårig). Blomman har sitt ursprung i södra och sydöstra USA. Den högsta solros man känner till uppmätte hela nio meter. Hur solrosen och dess frön kan användas känner de flesta till?

Mulet

Efter nästan tre månader med en obarmhärtig sol, en tryckande värme och en luftfuktighet som fick mig att svettas bara av att dricka vatten, så var det inte utan att man i söndags utropade ÄNTLIGEN!

Temperaturen har rasat till 16-17° och regntunga moln drog in mot Nyköping. Det var direkt uppfriskande att ta en promenad till livsmedelsbutiken för att inhandla förnödenheter. Samma promenad en vecka tidigare slutade med en svettdrypande t-shirt jag på morgonen hade hämtat ur klädgarderoben och svettdroppar som hela tiden rann ned i ögonen.

Det svala vädret kändes så uppfriskande att jag efter hemkomst tog fram kameran och begav mig i väg på cykeln. Nog såg det ut att vara nära till både åska och regn när jag slängde mig på cykeln med riktning hamnen.

Fast det kom inget regn. Vid slottet kändes några droppar på pannan, men det kunde lika gärna varit en fågel som prickade rätt.

Hamnen blev det och runt hela stan tornade molnen upp sig. Det var väl själva tusan om de inte bar på regn.

Måste säga att området framför Nyköpings nya museum ser fint ut. Påkostat som det är får vi hoppas att det håller vad det lovar och det tror jag…

Dags att återvända hem, torrskodd utan vare sig regndroppar eller svett som klibbade fast vid kroppen. Det stora hotellet vid Högbrunn gjorde inte direkt skäl för namnet den här dagen. Annat var det under juni och juli.

Beach Volley

Det var förra året jag av en slump hamnade på Stora torget i Nyköping och fick bevittna en beach-volleymatch för första gången. Jag fastnade för denna sport, både för att spelet i sig var kul att se, inramningen och glädjen som spreds bland de deltagande paren. Klart sevärt m.a.o.

I år var det dags igen. Den här gången var det planerat att frugan och jag på vår traditionella lördagspromenad skulle besöka evenemanget.

Tänk att ett annars stenbelagt och dött torg kan förvandlas till en sandstrand med glada människor, dunkande musik och en festlig inramning. Jag tipsar er alla att någon gång besöka en beach-volleymatch, även om ni i grunden är relativt ointresserade av sport…hur någon kan vara det?

Det är naturligtvis inte det mest lämpliga att sitta på läktaren bakom spelplanen. Dels för att man inte får de där riktigt bra actionbilderna, men också för att man måste se upp för bollar som smashas över sargerna. Igår kanske det inte var lämpligt p.g.a. att solen låg direkt på och gjorde att svetten snart nog började rinna i panna och längs med ryggen. Det var ganska skönt när solen gick i moln kan jag säga, vilket säkert alla de som sökte skugga framför Stadshuset och nöjde sig med att lyssna och se delar av matcherna.

Beach-volley kallas också en sport för gubb- och gumsjuka. Ni som sett beach-volley spelas förstår varför, men försök att fota en sådan match utan att få med lättklädda och vältränade kroppar på bild. Lycka till.

Vi hann se tre hela matcher och en halvlek innan det vankades mat och kall dryck på intilliggande Skafferiet.

Snart var bollen i luften…

…och nedan kan ni se ett bildspel från de cirka två timmar vi satt på läktaren.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Landskapsblomman

Alla ser väl vad detta är för växt?

Just det. En Nymphaea alba, eller som vi säger, en vit näckros.

Det var Carl von Linné som gav växten sitt namn efter det grekiska ordet för nymf (Nymphaea) som ansågs vara ett övernaturligt väsen i den grekiska mytologin, samt det latinska ordet för vit (alba). Det svenska ordet näckros härstammar från det vidskepliga Sverige när man trodde att den mytomspunna Näcken gömde sig under bladen.

Det finns förövrigt tre underarter av den vita näckrosen (sydnäckros, nordnäckros och atlantnäckros). Den röda näckrosen är faktiskt en mutation av den vita och räknas in under sydnäckrosorna.

Den vita näckrosen är också Södermanlands landskapsblomma. Idén med landskapsblommor härstammar från USA och introducerades i Sverige 1908 på uppdrag av Bergianska trädgården.

Kärt barn har många namn, så också näckrosen.

  • Abborrgräs
  • Lava
  • Sjöblad
  • Sjöblomm
  • Tjärnrosur
  • Vämblad