Jag tillhör inte den skara människor som älskar att ta selfies på sig själva. Som den fotointresserade i familjen är jag inte flitigt förekommande i fotoalbumet eller på några av de bilder som ligger på datorns hårddisk, den externa hårddisken eller på de brända dvd-skivorna.

Nej, jag nödgas att ta lite på mig själv om jag vill förekomma och då brukar det ofta vara vid tillfällen när jag vill roa mig för egen hand.

Å, tänker en del. Fast fantasin kan ibland spela en ett spratt. Mitt intresse för att skapa har varit stort sedan barnsben. Att klottra ned skolböckerna med blyerts roade mig, men inte lärarna. Att med tusch skapa konstverk i morsans veckotidningar uppskattades inte alltid, inte heller när köksbordet smetades ned med fingerfärg. Mer uppskattat var mina teckningar i vattenfärg och blyerts. När jag på senare år ägnade en tid åt oljemålning trodde kanske en del att min framtid som konstnär var utstakad, men det var bara under en kort period jag tillbringade framför dukar och dyr oljefärg.

Kameran har funnits med ganska länge. Förr förevigade jag kompisfester och utflykter med små pocketkameror. Genom åren har jag sedan med digitalkamerors hjälp ägnat många lediga timmar åt att fota sevärdheter, naturupplevelser och en å annan resa. Först de senaste 6-7 åren har jag haft systemkameror i min ägo och med dessa har fotointresset nåt nya höjder. Photoshop har jag lekt med under ett antal år och hela tiden upptäcker jag nya finesser och lär mig det kraftfulla programmets dolda hemligheter.

Mina Nikonkameror i kombination med Photoshop tar upp en stor del av min fritid och det är här uttrycket att ”leka med mig själv” kommer in i bilden….om någon trodde något annat.

Under en helg när frugan var på besök i Dalarna var det inte bara närbilder på blommor och små detaljer som förevigades. Jag fick själv äran att själv stå framför kameran som modell och därefter har timmar ägnats åt att försköna/förfula mig själv i Photoshop. Det trista vintervädret har givetvis gjort sitt till när det är ointressant att ge sig ut i skog och mark för att om möjligt finna spår av den annalkande våren.

Resultatet av min leklusta finner ni nedan.

The Fool

The Looner

The Shadow

The Seeker

 

The Hunk

Jag har lite fler idéer, så nästa gång frugan åker ensam till dotter och barnbarn är det dags att iscensätta dessa.