Jag får väl ursäkta rubriksättningen innan ni fortsätter scrolla ned i inlägget. Den som eventuellt väntar sig ett musikstycke eller en recension av den mycket sevärda filmen Bohemian Rhapsody lär bli besviken.

Inlägget handlar istället om något av det mer svenska som finns och ett av de vårtecken åtminstone jag längtar efter allra mest. Jag talar förstås om de gula rapsfält som lyser upp de svenska landskapen just nu.

I trakterna runt Nyköping väljer bönderna att så denna oljeväxt med ojämna mellanrum. Det fält som ena året badat i gult kan året efter visa upp en helt annan färg då bonden valt att koncentrera sig på andra växter. Det är därför en årlig jakt på dessa fält som underlättas när vi nu begåvats med bil. Det har genom åren varit lite av en sport att jaga runt på cykel med kameraväskan på ryggen. Fast när man nu sakta blir äldre är det ganska bekvämt att sitta i en bil och svepa genom landsbygden i Nyköpings kommun.

Här några bilder från de rapsfält som passerats. Ett av dem i trakterna runt min uppväxtort, Tystberga.

Här dock en bild från utkanten av Nyköping, bara några hundra meter från ett av stans köpcentrum.

Bilden nedan såg jag egentligen under en biltur för ett par veckor sedan. Då hade rapsen ännu inte blommat ut, så av den anledningen planerade jag att återvända hit någon vecka senare. Så gjorde jag och frugan i veckan som gick och färden gick till den lilla väg som passerar Uppsa Kulle och Runnvikens pensionat. M.a.o. befann vi oss i trakterna av Tystberga där jag växte upp. Jag hade hoppats på den klarblå himmel som SMHI utlovat, men tyvärr är det med meteorologer som politiker. Ja, ni vet…

En bild som ständigt finns på näthinnan är den som föreställer ett gult rapsfält, omgivet av grön lövskog och detta under en klarblå himmel. Fast ibland fungerar det också med en regntung sky som hänger ovanför det gula.

Så till dagen då frugan och jag tog en lång promenad från hemmet och ut på en rundtur som innebar några kilometers vandring. Genom bilrutan till och från jobbet i Norrköping har jag sett hur ett av få rapsfält på gångavstånd från hemmet sakta intagit en allt gulare färg. Det var målet för dagen.

Glädjande är att frugan intresserat sig mer och mer för fotografering och hon tar talang för detta. Något ni som följer henne på Instagram kan konstatera. Med en nyinköpt kamera med på vandringen gör det denna ännu roligare.

Nedan ett antal bilder från dagen.

Ovanför bron där E4:an passerar såg vi tunga mol dra in från söder…

…och denna kuliss skapade en helt annan bakgrund än den klarblå. Tidigare i inlägget skrev jag att också mörka moln kan skapa intressanta bilder i kombination med raps. Kanske jag måste omvärdera min sin på de himlar som är mitt första val när dessa gula fält ska förevigas.

Den sista kilometern på öppen yta innan vi svängde in i skogen visade upp den här bilden. Kanske inte mycket till raps på den, men nyanserna gjorde att jag inte kunde låta bli att ta några bilder.

Sedan kan man försöka hitta den där bilden som ganska få har i sitt fotoalbum. Den här trista synen står där på sin plats och har så gjort länge. Allt mer nedklottrad och vandaliserad. Undrar förresten vem som tar sig ändå ut hit i syfte att bara förstöra? Fast som föremål i en bild på ett rapsfält som förmodligen bara jag har, så duger den.

Jag förmodar att det inte är de sista bilderna på årets rapsskörd ni får se på bloggen du just nu besöker. Fast för den här gången avslutar jag med dessa ord.