Ibland kan inspirationen tryta när man sitter i hemmets lugna vrå och funderar över om det finns något fotoprojekt att anta. I dessa lägen är ett tema något man kan sikta in sig på.
Så av en ren slump påbörjades ett tema i sommar när jag tog en bild på vår bil efter en vandring på Sörmlandsleden. Det blev ett tema med rött.
Bilen ja. Den vi blev tvungna att köpa när jag bytte jobb och arbetsort i mars.

Det blev ett inköp på gott och ont. Klart ett billån och pendlingskostnader svider i plånboken när man samtidigt har ett relativt nytt bostadslån att handskas med. Det positiva är att vi kommer ut i naturen på ett helt annat sätt idag och att vi ibland kan göra sådant man inte gärna gör till fots eller på cykel.
En annan bil med samma färg står i utkanten av Nyköping. Alldeles intill ett promenadstråk vi ofta använder. Dess röda färg mot den grönska som råder på sommaren är en bjärt kontrast till varandra.

En röd husvägg till en av stans mest populära sommarrestauranger (Nyköping är en sommarstad, punkt slut) dekorerad med röda blommor. I all sin enkelhet utgör det en fin kombination på temat rött.

En liten, liten slända på bryggan där jag gick. Röd var den också.

För många år sedan fick vi en kamera som semesterpresent av den arbetsgivare jag lämnade i mars. Det var förövrigt på den tiden när den arbetsgivaren ifråga visade uppskattning för de män och kvinnor som slet åtta timmar om dagen. Jag vill minnas att jag använde den några gånger innan jag gav bort den till en mer behövande vän. Kameran på bilden nedan är fotograferad i midsomras när en vän och f.d. arbetskamrat tog avsked av sin version.

Den är vackra blomman för mig av okänd art, växer fortfarande vid ett av koloniområdena i stan.

Som avslutning på detta tema, väljer jag ”Det lilla huset på gården”.

Rött har varit min älsklingsfärg sedan sedan barnsben.
En färg som definitivt sticker ut, inte minst på vintern när snön ligger vit.
Rött är fina färgklickar och drar blicken till sig. Bilden på den fina ängstrollsländan gillar jag mycket.
Rött sticker ofta ut mer än de flesta färger.
Det blev ju bra det här.
Jag kollar nu tillbaka ca 10 år på höstbilder jag fotade då, när jag låg på vägarna i jobbet.
Jag är dålig på att blicka tillbaks, men när jag gör det så upptäcker man saker man glömt och förundras över. Allt var inte bättre förr, men mycket var det…om man så säger.
Jag brukar kolla tillbaka på bilderna, ibland hittar jag bilder som vuxit till sig där i mapparna. Ibland kan jag redigera dem med dagens program som kanske är lite mer finjusterande än de jag hade för 10 år sedan.