Ni har nu sett inlägg från min hemresa från Björkviks kyrkoruin och själva ruinen, men det fanns faktiskt en plats till där jag stannade bilen och gick runt för att ta bilder.

Strax innan man kommer till Björkvik ligger ett gammalt flygfält som idag används till motortävlingar. Inte långt från detta ligger ett litet område som vittnar om den landsbygdsdöd vi ser runt om i hela landet.

Jag fastnade för området redan i somras när vi passerade och på vägen till kyrkoruinen bestämde jag mig för att stanna på vägen hem.

Här ligger ett par bostadshus, eller f.d. om jag ska vara ärlig. Runt dessa ligger gamla byggnader som också de sett sina bästa dagar.

Skyrtorp heter gården på bilden ovan. Den ligger idag öde, omgiven av bråte som måste ha hamnat där av någon anledning. Vi ser här en manbyggnad (huvudbyggnad på en större gård) som uppfördes 1914. På bilden nedan ser ni hur gården såg ut 1947 (bild från Sörmlands museum)…

 

…och så här ser den alltså ut idag.

Tvärs över vägen ligger ett annat boningshus. Skirstugan heter den och bilden nedan är också från Sörmlands museum och visar hur stugan såg ut 1947.

Mysig liten stuga med röda väggar och vita knutar. Något många förknippar med Sverige. Idag ser boningshuset ut så här.

Landsbygdsdöden är tragisk. Jag är givetvis part i målet då jag själv är uppvuxen på landsbygden och vurmar mer om denna än om de alltmer förtätade städerna och alla deras problem.

Tyvärr är Skyrtorp och Skirstugan i sällskap med många boningshus som lämnats åt sitt öde. Det finns säkerligen många historier att berätta om dessa och om de invånare som en gång i tiden bodde här. Att gamla byggnader förfaller lär vi få leva med, men vad som är än mer trist är att människor använder dessa ödetomter som privata avstjälpningsplatser. Ni känner säkert igen detta från andra håll i landet.

En minst sagt tråkig syn som säkerligen också påverkar miljön på olika sätt. Hur länge det får se ut så här vet man väl inte, men jag misstänker att ingen är villig att betala för saneringen av dessa platser.

Kring Skyrtorp och Skirstugan ligger också andra byggnader som vittnar om den verksamhet som en gång i tiden bedrevs här. Också dessa byggnader har lämnats åt sitt öde.

Sedan blir det nostalgi med stort N. Under mina första yrkesverksamma år jobbade jag med att montera gamla anslutningsdon på det företag som då hette Cewe och som idag är nedbrutet i atomer. En liten skara tjänstemän är vad som återstår av detta anrika företag i Nyköping som under sina glans dagar hade närmare 500 anställda. Deras produkter kan ses lite varstans i landet och vad fick jag se när jag traskade runt dessa slitna byggnader. Jo…

Det kanske rent av är jag som monterat ihop detta don? Om inte, så är det definitivt någon av mina föregångare.